<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka yoga och dess förhållande till hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>- Hur beskrivs vägen mot tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?</p><p>- Hur beskrivs tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?</p><p>- På vilket sätt förhåller sig yoga enligt YogaSutras till hälsa utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?</p><p>Metod</p><p>Metoden består av en textanalys ur en innehållsaspekt. Boken som används heter YogaSutras är skriven på sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och själsligt, som en del utav det övergripande begreppet hälsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hälsoteori.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra på vägen mot det slutgiltiga tillståndet yoga. Dessa innefattar fysiska, psyksiska och själsliga perspektiv. De tre perspektiven sker också i samverkan av varandra. I det slutgiltiga tillståndet yoga är de tre perspektiven integrerade. Detta överstämmer väl med Erikssons definition av hälsobegreppet.</p><p>Slutsats</p><p>Det står det klart att det finns minst ett förhållande mellan yoga och hälsa, vilket är att yoga bidrar till hälsa hos individen. Detta får även stöd av presenterad forskning. Det slutgiltiga tillståndet yoga kan även anses vara jämförbart med det optimala hälsotillståndet, eftersom tillstånden överensstämmer med varandra.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><p>Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i <em>VillGott-projektet </em>i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:</p><p><p>1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?</p><p>3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av <em>VillGott-projektet </em>som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Vår slutsats blir att <em>VillGott-projektet </em>bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.</p></p><p><p> </p></p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka ergonomins och hälsans förutsättningar på en processindustri i Sverige samt att ta fram förslag på förbättringar och ett träningsprogram för personalen på industrin. För att minska risken för belastningsskador är det viktigt att individen arbetar med ergonomiska arbetsställningar. Om arbetsgivaren förser arbetstagaren med så goda förutsättningar som möjligt att tillämpa ergonomiska arbetsställningar samt erbjuda friskvård kan kostnaderna för sjukfrånvaro sänkas betydligt. </p><p>Metoder som använts är kortare observationer följt av de ergonomiska uträkningarna OWAS och RULA. En interventionsgrupp inom produktionen fick besvara en enkät, som även fylldes i av en kontrollgrupp som bestod av administrationspersonal (kontorspersonal). Utifrån resultatet från interventionsgruppen skapades ett träningsprogram som personalen skulle genomföra under arbetspasset</p><p>Studien visade att företaget är en bra arbetsplats. De flesta trivdes bra eller mycket bra och frekvensen av belastningsskador var låg. Problemen som fanns i interventionsgruppen förekom främst i ländryggen medan problem i kontrollgruppen förekom främst i skuldror och nacke. Personalen försöker arbeta i ergonomiska arbetsställningar, men hälften hade inte fått utbildning i hur de skulle lyfta, bära och förflytta de föremål som arbetsuppgifterna krävde. Observationen visade på vissa riskfyllda arbetsställningar, riskerna verifierades med analyser enligt OWAS och RULA. Enkätundersökningen bekräftade att de risker som identifierades utifrån observationerna skapade verkliga problem. En utvärdering av träningsprogrammet visade att det var genomförbart samt att de flesta tänkt att fortsätta med det.</p><p>Nyckelord: Ergonomi, prevention, hälsa.</p><p>This thesis considers the ergonomics and the health conditions at a Swedish process industry plant. It also includes proposing of improvements in the work environment and the development of a trainingprogram for the employees at the industry. It is important that each individual uses ergonomic work postures in order to minimize the risk of cumulative trauma disorder (CTD). If the employer provides possibilities for use of ergonomic postures and offer health care, the costs for absence due to sickness can be significantly reduced.</p><p>The methods used in this study are field observations followed up with modeling using the ergonomic modeling methods OWAS and RULA. An intervention group, consisting of people working in the production answered a survey. The survey were also answered by a control group consisting of people working in the administration. Based on results from the interventiongroup a traningprogram designed to deal with the specific issues within the group were also developed. The interventiongroup tried this program three times a day at their workplace. </p><p>The overall result showed that the company is a good place to work at. Most of the employees were satisfied with there work situation and the frequency of CTD was low. The problems existing in the interventiongroup were mainly located in lower back area. While in the controlgroup the problems were located in the shoulders and neck. All of the employees tried to use ergonomic postures, but half of the employees did not have any education in how to lift, carry or transport the things their work demanded. The analysis of the work posture observations showed an increased risk of CTD for some of the postures. These results were confirmed using OWAS and RULA methods. The survey results confirmed that problems related to the risks pointed out by the observation analysis also existed in reality. An evaluation of the trainingprogram revealed that it was viable and most of the employees wanted to go on using it. </p><p>Keyword: Ergonomic, prevention, health.</p>

<p>Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hälsofrämjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra områden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra män och två kvinnor, på ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hälsofrämjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemål om utveckling, bland annat vad gäller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga områden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsområden skilde sig åt mellan informanterna. De menade att det faktum att de hälsofrämjande insatserna är förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvåra ett möjliggörande av en integrering. Andra informanter såg istället detta som ett övervinneligt hinder. Som framtida forskning rekommenderas utökade undersökningar kring området hälsofrämjande insatser förlagda till fritiden, då forskning kring detta område i dagsläget är bristfällig.</p>

Bakgrund: I samhället är det stort fokus på hälsa och livsstilsförändringar och det motiverande hälsosamtalet är ett verktyg som fått stor uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hälsosamtal, där Motiverande samtal (MI-metoden) har använts som arbetsredskap. Metod: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingår elva i resultatet. Innehållsanalys av artiklarna resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hälsosamtalet. Sjuksköterskornas användning av MI-metoden gav varierande utfall i studierna avseende effekt på livsstilsförändringar. MI-utbildningens längd visade ingen koppling till uppnådda livsstilsförändringar hos patienterna, men upprepade tränings- och handledningstillfällen var viktiga faktorer i lärandeprocessen för sjuksköterskorna. Slutsats: MI-metoden är ett användbart verktyg för att främja sjuksköterskors och patienters delaktighet i hälsosamtal, medan effekten avseende livsstilsförändringar visar varierande resultat. För att sjuksköterskor ska kunna motivera och stödja patienter vid livsstilsförändringar finns behov av ett utbildningskoncept i MI-metoden med tydliga kvalitetskrav där hänsyn tas till sjuksköterskors individuella färdigheter. Fortsatt forskning i form av observationsstudier behövs för att undersöka om det finns okända faktorer som påverkar MI-metodens utfall.

Studiens syfte var att granska om i vilken utsträckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gällande kost, motion och hälsa. Resultatet pekar på att skolan har goda intentioner men begränsade möjligheter att nå upp till Lpo 94: s krav på att elever utövar någon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svårigheter att kunna undervisa de yngre åldrarna, i kost och hälsa på ett tillfredställande sätt, då lärarna upplever det som svårt att hitta bra material på grund av skolans otillräckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svårt att efterleva intentionerna i Lpo 94

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka yoga och dess förhållande till hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv. Frågeställningarna är: - Hur beskrivs vägen mot tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? - Hur beskrivs tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? - På vilket sätt förhåller sig yoga enligt YogaSutras till hälsa utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? Metod Metoden består av en textanalys ur en innehållsaspekt. Boken som används heter YogaSutras är skriven på sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och själsligt, som en del utav det övergripande begreppet hälsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hälsoteori. Resultat Resultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra på vägen mot det slutgiltiga tillståndet yoga. Dessa innefattar fysiska, psyksiska och själsliga perspektiv. De tre perspektiven sker också i samverkan av varandra. I det slutgiltiga tillståndet yoga är de tre perspektiven integrerade. Detta överstämmer väl med Erikssons definition av hälsobegreppet. Slutsats Det står det klart att det finns minst ett förhållande mellan yoga och hälsa, vilket är att yoga bidrar till hälsa hos individen. Detta får även stöd av presenterad forskning. Det slutgiltiga tillståndet yoga kan även anses vara jämförbart med det optimala hälsotillståndet, eftersom tillstånden överensstämmer med varandra.

Cirka 50 procent alla dödsfall i Sverige beror på hjärt- och kärlsjukdomar. 40 procent av alla kvinnor drabbas någon gång av frakturer på grund av osteoporos. Många av våra vanligaste sjukdomar är idag indirekt påverkade av vårt levnadssätt. Välfärds-sjukdomarna kostar idag samhället oerhört mycket pengar och det är dags att öka resurserna för det preventiva arbetet. Att leva ett aktivt liv med hälsosamma kostvanor kan vara avgörande för vårt framtida hälsotillstånd. Studiens syfte var att undersöka hur medelålders kvinnors hälsa kan påverkas av promenader. I studien deltog tolv kvinnor runt 60 år. Försökspersonernas syreupptagningsförmåga uppskattades genom Åstrands cykeltest och deras blodtryck mättes enligt WHO: s rekommendationer. I en enkät dokumenterades försökspersonernas upplevda hälsa, såsom upplevd sömn, kostvanor, stress och allmäntillstånd. Under sex veckor utförde försökspersonerna promenader 3 gånger i veckan i 30 minuter. Resultaten visar en viss förbättring i den uppskattade syreupptagningsförmågan och det uppmätta blodtrycket. Efter utförandet av promenaderna uppgav flera av försöks-personerna en positiv förändring av deras upplevda hälsa.

Studier har visat att chefer har ett stort inflytande på de anställdas välbefinnande. I dagens hektiska arbetsliv är detta något som bör tillvaratas då de anställdas välbefinnande hotas på grund av de arbetsförhållanden de befinner sig i. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur ledarskap upplevs inverka på de anställdas välbefinnande. Halvstrukturerade intervjuer tolkade med tematisk analys visade att ledarskapet upplevdes ha en inverkan på de anställdas välbefinnande. Vilken typ av ledarstil som användes upplevdes spela en roll för välbefinnandet och speciellt viktiga komponenter för att utföra ett hälsofrämjande ledarskap var kommunikation, feedback och socialt stöd. Trots att urvalet var litet (N=7) är studien trovärdig, främst eftersom resultatet bekräftar tidigare studier. Denna undersökning är viktig i den bemärkelsen att den hanterar ett fenomen som blir allt mer uppmärksammat i dagens samhälle då hälsan har satts i fokus.

Syftet med detta arbete är att undersöka ergonomins och hälsans förutsättningar på en processindustri i Sverige samt att ta fram förslag på förbättringar och ett träningsprogram för personalen på industrin. För att minska risken för belastningsskador är det viktigt att individen arbetar med ergonomiska arbetsställningar. Om arbetsgivaren förser arbetstagaren med så goda förutsättningar som möjligt att tillämpa ergonomiska arbetsställningar samt erbjuda friskvård kan kostnaderna för sjukfrånvaro sänkas betydligt. Metoder som använts är kortare observationer följt av de ergonomiska uträkningarna OWAS och RULA. En interventionsgrupp inom produktionen fick besvara en enkät, som även fylldes i av en kontrollgrupp som bestod av administrationspersonal (kontorspersonal). Utifrån resultatet från interventionsgruppen skapades ett träningsprogram som personalen skulle genomföra under arbetspasset Studien visade att företaget är en bra arbetsplats. De flesta trivdes bra eller mycket bra och frekvensen av belastningsskador var låg. Problemen som fanns i interventionsgruppen förekom främst i ländryggen medan problem i kontrollgruppen förekom främst i skuldror och nacke. Personalen försöker arbeta i ergonomiska arbetsställningar, men hälften hade inte fått utbildning i hur de skulle lyfta, bära och förflytta de föremål som arbetsuppgifterna krävde. Observationen visade på vissa riskfyllda arbetsställningar, riskerna verifierades med analyser enligt OWAS och RULA. Enkätundersökningen bekräftade att de risker som identifierades utifrån observationerna skapade verkliga problem. En utvärdering av träningsprogrammet visade att det var genomförbart samt att de flesta tänkt att fortsätta med det. Nyckelord: Ergonomi, prevention, hälsa. This thesis considers the ergonomics and the health conditions at a Swedish process industry plant. It also includes proposing of improvements in the work environment and the development of a trainingprogram for the employees at the industry. It is important that each individual uses ergonomic work postures in order to minimize the risk of cumulative trauma disorder (CTD). If the employer provides possibilities for use of ergonomic postures and offer health care, the costs for absence due to sickness can be significantly reduced. The methods used in this study are field observations followed up with modeling using the ergonomic modeling methods OWAS and RULA. An intervention group, consisting of people working in the production answered a survey. The survey were also answered by a control group consisting of people working in the administration. Based on results from the interventiongroup a traningprogram designed to deal with the specific issues within the group were also developed. The interventiongroup tried this program three times a day at their workplace. The overall result showed that the company is a good place to work at. Most of the employees were satisfied with there work situation and the frequency of CTD was low. The problems existing in the interventiongroup were mainly located in lower back area. While in the controlgroup the problems were located in the shoulders and neck. All of the employees tried to use ergonomic postures, but half of the employees did not have any education in how to lift, carry or transport the things their work demanded. The analysis of the work posture observations showed an increased risk of CTD for some of the postures. These results were confirmed using OWAS and RULA methods. The survey results confirmed that problems related to the risks pointed out by the observation analysis also existed in reality. An evaluation of the trainingprogram revealed that it was viable and most of the employees wanted to go on using it. Keyword: Ergonomic, prevention, health.