Arbetsrelaterad stress bland vårdens chefer ökar och arbetsmiljön blir allt viktigare. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Riksdagen röstade år 1977 igenom arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) vilket är en bra grund att luta sig mot. Författarna vill med denna studie öka medvetenheten och studera förekomsten av arbetsrelaterad stress hos hälso- och sjukvårdens chefspositioner. Hur mycket arbetsrelaterad stress finns egentligen inom hälso- och sjukvårdens chefer. Är den densamma i privat, kommunal och regional verksamhet? Med en kvantitativ studie har författarna med en öppen webbaserad enkät fått fram att stress, trötthet och spänningshuvudvärk/ migrän är de största faktorerna för chefernas dåliga mående inom den privata, kommunala och regionala verksamheten och att återhämtning på arbetstid nästan är obefintlig. Detta styrker tidigare studier och rapporter som visar att allt fler sjukskriver sig på grund av psykisk ohälsa och att stress kan leda till kognitiva funktionsnedsättningar. I författarnas studie upptäcktes inga väsentliga skillnader mellan privat, kommunal, regional och verksamhet.

Bakgrund: Flyktingar är personer som har flytt från sitt hemland och lever med rädsla för förföljelse på grund av till exempelvis ras, religion och nationalitet. Migrationsprocessen beskrivs som tre olika faser. I dessa tre faser är det vanligt att flyktingarna drabbas av fysisk utmattning och/eller psykiskt lidande genom exempelvis upplevelser av tidigare trauman. Trauman kan komma till uttryck på olika sätt och ge långvariga och bestående konsekvenser. När vårdpersonal möter personer på flykt som upplevt trauman behöver vården vara transkulturell. För att sjuksköterskor ska kunna på bästa möjliga sätt möta och behandla flyktingar med psykisk traumarelaterad ohälsa bör transkulturell kompetens besittas. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta flyktingar med psykisk traumarelaterad ohälsa inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som baseras på 13 kvalitativa artiklar. Granskning genomfördes och analysmetoden innefattade fem steg. Resultat: Resultatet visade två huvudkategorier - utmaningar i mötet som delades in i tre subkategorier. Kommunikationsbarriärer, otillräcklig kompetens och emotionell påverkan. Den andra huvudkategorin delades in i två subkategorier - tid som förutsättning och vikten av att skapa känsla av trygghet och förtroende. Diskussion: Kommunikationsbarriärer upplevs som ett hinder i mötet med flyktingar, vilket kunde försvåra diagnostisering och omvårdnadsdokumentationen. Den bristfälliga informationen blev därför en problematisk faktor i identifieringen av flyktingarnas hälsostatus. Kunskapsbristen bland sjuksköterskor belyser ett tydligt behov av ökad mängd transkulturell omvårdnad i sjuksköterskeutbildningar för att senare kunna implementera det i sin framtida yrkesroll. Genom den transkulturella omvårdnaden kan sjuksköterskor identifiera flyktingarnas traumatiska erfarenheter för att på ett effektivt sätt uppfylla en god vård.

Bakgrund: Transpersoner är personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmeröverens med tilldelat kön vid födseln. Studier visar att transpersoner upplever sämre hälsa äncispersoner, vilket relateras till utsatthet för stigmatisering och diskriminering. Transpersonerhar en försämrad tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster och många undviker att söka vårdtill följd av oro för dåligt bemötande. Sjuksköterskans uppgift är att verka för jämlik hälsa förhela befolkningen, vilket ska ske genom ett bemötande som främjar alla människors likavärde och individens värdighet.Syftet: Syftet var att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom hälso- ochsjukvården.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning innehållande 16 vetenskapligaartiklar från databaserna Cinahl och PsycInfo.Resultat: Studiens resultat presenteras i tre huvudkategorier. Vikten av kunskap ocherfarenheter beskriver upplevelser av att bemötas med brist på kunskap och erfarenheter. Attbemötas med värdighet skildrar vad som konstituerar ett gott bemötande. Att bemötas medkränkningar beskriver upplevelsen av normativa antaganden och nedvärderande beteenden.Slutsats: Slutsatsen är att bemötandet av transpersoner både minskar och bidrar tillstigmatisering, vilket har betydelse för hälsan. Studien betonar sjuksköterskans ansvar som enförutsättning för en vårdande relation och en jämlik hälsa för transpersoner, vilket kräverfördjupade kunskaper och ett kritiskt förhållningssätt till den egna förförståelsen.

Bakgrund: HBTQ+-personer utsätts för diskriminering, våld och utstötning. Även om det strävas efter lika vård för alla och trots framsteg i lagstiftning och medvetenhet, möter HBTQ+-personer fortfarande barriärer som kan leda till fördröjning, undvikande och/eller vägran att söka vård. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes, där totalt tio vetenskapliga artiklar inkluderades enligt fördefinierade urvalskriterier och bedömningar. Resultat: Tre huvudkategorier kunde identifieras som barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer: diskriminering, sociodemografiska faktorer och övriga faktorer. I avsnittet om diskriminering framhölls det i överväldigande majoritet att sexualitet/könsidentitet och/eller stigma var orsaker till att HBTQ+-personer fördröjde, undvek, och/eller vägrade att söka vård. Ras/etnicitet påvisades som den mest framträdande sociodemografiska faktor. Dessutom förstärktes hälsovårdsbarriärerna för HBTQ+-personer av övriga faktorer såsom samhällsfaktorer samt förekomsten av våld och/eller sexuella trakasserier. Konklusion: Denna systematiska litteraturstudie kan ses som ett bidrag till förståelse av barriärer för vårdsökande bland HBTQ+-personer. Diskriminering baserat på sexualitet/könsidentitet och/eller stigma är en huvudorsak till dessa barriärer. Ras/etnicitet är en framträdande sociodemografiska faktor och övriga faktorer såsom samhällsfaktorer samt våld och/eller sexuella trakasserier, utgör ytterligare barriärer för HBTQ+-personer när de söker vård. Behovet av riktade utbildningsprogram för vårdpersonal och politiska insatser framhålls. Det är viktigt med fortsatt forskning och genomförande av åtgärder för att uppnå en mer rättvis vård där alla har likvärdig tillgång. / Background: LGBTQ+ individuals are subjected to discrimination, violence, and exclusion. Even though there is a strive for equal healthcare for all and despite advancements in legislation and awareness, LGBTQ+ individuals still encounter barriers that can lead to delays, avoidance, and/or refusal to seek healthcare.  Aim: The aim of this systematic literature review was to compile the barriers faced by LGBTQ+ individuals seeking healthcare.  Methods: A systematic literature review was conducted, where a total of ten scientific articles were included based on predefined selection criteria and evaluations. Results: Three main categories could be identified as barriers to healthcare seeking among LGBTQ+ individuals: discrimination, sociodemographic factors, and other factors. In the section on discrimination, it was overwhelmingly highlighted that sexuality/gender identity and/or stigma were reasons why LGBTQ+ individuals delayed, avoided, and/or refused to seek healthcare. Race/ethnicity was demonstrated as the most prominent sociodemographic factor. Additionally, healthcare barriers for LGBTQ+ individuals were reinforced by other factors such as societal factors and the occurrence of violence and/or sexual harassment. Conclusion: This systematic literature review can be seen as a contribution to understanding barriers to healthcare-seeking among LGBTQ+ individuals. Discrimination based on sexuality/gender identity and/or stigma is a major cause of these barriers. Race/ethnicity is a prominent sociodemographic factor, and other factors such as societal factors and violence and/or sexual harassment constitute additional barriers for LGBTQ+ individuals when seeking healthcare. The need for targeted educational programs for healthcare professionals and policy interventions is emphasized. Continued research and implementation of measures are important to achieve more equitable healthcare where everyone has equal access.

Fenomenet digital transformation har trätt fram under de senaste åren och är en trend som påverkar samhället och organisationer kraftigt genom att digitalisera arbetssätt och metoder. Sveriges hälso- och sjukvård står inför ett vägval, med en åldrande befolkning är digitalisering ett kraftfullt verktyg för att transformera verksamheter och adressera ett ökat vårdbehov som inte kan mötas med traditionell arbetskraft. Hälso- och sjukvården behöver utvecklas genom digital teknik vilket kommer förbättra vården med sänkta kostnader, ökad tillgänglighet, förbättrad kvalité och effektivare arbetsprocesser. Hälso- och sjukvården kan bli mer proaktiv och patient-centrerad, vilket kan leda till förbättrad vård med färre fysiska besök. Studiens syfte är att belysa framgångsfaktorer för digitala transformationsprojekt inom hälso- och sjukvården och studien riktar sig till kommuner och regioner runt om i Sverige, som vill ta del av forskningen för att utvinna framgångsfaktorer för en lyckad digital transformation. Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där personer som arbetar med digitaliseringen av sin kommun eller regions hälso- och sjukvård intervjuades. Resultatet av studien identifierade åtta stycken framgångsfaktorer varav sex stycken stämde överens med den befintliga forskningen; Ledarskap, Kommunikation & Kultur, Engagemang, Förändringsledning, Data och Strategi, och två stycken som tillkom via studien; Lagstiftning och Kompetens. Efter diskussion kring studiens resultat och analys mynnade slutsatsen ut i att teorin och empirin har sina likheter, samt att mjuka värden och den mänskliga faktorn är vitala framgångsfaktorer. / The phenomenon of digital transformation has emerged in recent years and is a trend that affects society and organizations in a significant way by digitizing their working methods. Sweden's healthcare is at a crossroads, with an aging population and where chronic disease is prevalent, digital technology is a powerful tool to transform operations and address the increased need for healthcare that can not be met with traditional labor. Healthcare needs to be developed through digital technology, which will improve healthcare with reduced costs, increased availability and improved quality in its work processes. The healthcare industry can become more proactive and patient-centered, which can lead to improved healthcare with fewer physical visits. The purpose of the study is to shed light on success factors for digital transformation projects in the healthcare industry and the study is aimed at municipalities and regions in Sweden, who want to take part in research to extract success factors for a successful digital transformation. The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews where people who work with the digitalisation of their municipality or region's healthcare were interviewed. The results of the study identified eight success factors, of which six were in line with existing research; Leadership, Communication & Culture, Commitment, Change Management, Data and Strategy, and two emerged from the study; Legislation and Competence. After discussion about the study's results and analysis, the conclusion was that the theory and empiricism have their similarities and that the human component is vital.

Life expectancy has increased with improvement in healthcare and diseases have become expensive to treat, several actors in digital health are building solutions that can bring different types of business value and solve big problems in healthcare. With healthcare being one of the complex industries due to hard regulations surrounding it, several digital health companies and startups are still struggling to bring their solutions to the market. Even with many reliable technological innovations, several digital health solutions end up failing at the initial stage of execution. There are several factors that owe to the failure of these solutions such as bad market- fit, poor team, regulations and poor business models. This thesis, however, considers the three value dimensions such as value proposition, value creation and value appropriation that are linked to the different components of a business model. This is done through analysis of two case studies from Sweden that have implemented digital health to create and communicate value to their stakeholders. An interview with one of the personnel responsible for the case that has been performed to better understand the implementation of their case. The findings have shown that an innovation can reach a larger mass by identifying and collaborating with a powerful stakeholder with similar problems or needs. The results of this thesis also include recommendations based on the value dimensions for the companies or startups working with digital health. Researchers and practitioners in the field can use them along with other factors to understand value dimensions and their role in creating better business and value for the society. / Idag, lever människan längre, mycket tack vare förbättrad hälso- och sjukvård. Samtidigt, har det blivit kostsamt att behandla folksjukdomar. Olika aktörer inom e-hälsa bygger lösningar som kan lösa stora och omfattande samhällsproblem och samtidigt skapa mervärde för näringslivet. Men sjukvården är ytterst komplex med byråkratiska svårigheter och riktlinjer som gör det svårt för flera digitala (e-hälsa) hälsobolag och startups att lansera deras lösningar in i marknaden i rätt tid. Organisationer med bra digitala hälsolösningar har därför misslyckats redan i ett tidigt skede. Det finns flera faktorer som är kopplad till detta som är värt att nämna såsom icke adekvata kompetenser i teamet, svåra regler, dålig marknadsanpassning och affärsmodeller. Denna upphandling överväger tre värdedimensioner i en affärsmodell såsom värdeförslag, värdeskapande och värdetilldelning. Upphandlingen har analyserat två olika studier från Sverige med e-hälsa i fokus, att förstå implementeringen av de tre olika värdedimensionerna. En intervju var utförd med personal som har jobbat med en av de valda fall studierna, gällande implementering. Resultaten har visat sig att innovationerna kan nå en stor skala när man identifierar och samarbetar med en intressent med liknande problemområden. Denna upphandling baseras på värdedimensioner för digitala hälsobolag och startups som arbetar inom (e-hälsa). Forskare och andra yrkesutövare kan använda resultaten från denna upphandling för att få en djupare förståelse av de olika värdedimensionerna inom samhället.

<p>The studies are based on my own experiences in the classroom. My student’s reoccurring behaviour of tiredness and having difficulties concentrating, could well have to do with their bad eating habits, even down to suspected extensive sweet and fizzy drink consumption. Kan dietary habits affect student concentration?</p><p>Through a questionnaire to college students from three different programmes, I have been able to map out their purchasing trends of different food-stuffs in the school cafeteria and, through these results, study if student tiredness and difficulty in keeping their concentration throughout the whole day can be traced back to these causes. Many of the students loose concentration just before lunch, or during the last hours of school. This can lead to a poorer performance level if they are not prepared with fruit or water to keep them going, but just try and “hold out”. It is difficult to show with the questionnaire if student concentration is affected by poor dietary habits, even though half of those who answered gave hunger as the cause of concentration problems. But through the literature in this thesis it has been shown that general sound eating habits lead to better concentration.</p> / <p>Trötta och okoncentrerade elever på mina lektioner har varit grunden till min frågeställning om kosten eller missbruk av kosten kunde vara anledning till det återkommande beteende hos mina elever, samt riktade misstankar mot godis och läskkonsumtion. Kan kost påverka koncentrationsförmåga hos gymnasieelever?</p><p>Genom en enkät till gymnasieelever från tre olika program, har jag kartlagt elevernas kostvanor i och utanför skolan samt mätt inköpsfrekvensen av olika livsmedel i skolans kafeteria. Vidar går studien ut på att undersöka om elevernas trötthet och svårighet att bibehålla god koncentration dagen igenom kunde härledas utifrån deras kostvanor. Många elever har - särkilt strax före lunch och sista lektionstimmarna på eftermiddagen - tappat koncentrationen, så om dessa elever inte är förberedda med frukt eller vatten, utan bara försöker ”hålla ut”, kan detta leda till sämre prestation. Det är svårt att visa med denna enkät att elevers koncentrationssvårigheter grundar sig i dåliga kostvanor trots att hälften av eleverna anger hunger som orsak till sina koncentrationsproblem. Men genom litteraturen hänvisad i litteraturlistan har det framgått att en generellt sund kosthållning ger bättre koncentrationsmöjligheter</p>

No description available.

Bakgrund: Antalet patienter med hjärtsvikt kommer att öka i framtiden då fler äldre överlever en hjärtinfarkt vilket är en vanlig orsak till hjärtsvikt. Många patienter med hjärtsvikt väljer att vårdas i sitt hem vilket innebär en utmaning för distriktssköterskor i den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors stöd till patienter med svår hjärtsvikt som vårdas i hemmet inom kommunal hälso- och sjukvård. Metod: Genom intervjuer samlades data in från sex distriktssköterskor. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ur analysen framträdde fem kategorier: samordna och utföra vårdinsatser, bygga upp nära samspel med anhöriga, följas åt från ett palliativt skede till slutet, bristande läkarmedverkan samt brister i organisationen. Konklusion: I resultatet framkommer att det är viktigt att distriktssköterskan känner sina patienter väl för att kunna ge rätt stöd. Det framträder också att anhöriga har behov av stöd för att orka och känna trygghet vilket kan vara avgörande om patienten kan vårdas i hemmet. Brister finns både internt och externt som kan ge konsekvenser. Fortsatta studier kan vara inom en kommun med läkarunderstödda team tillsammans med kommunal hälso- och sjukvård. / Background: The number of patients with heart failure will increase in the future as more older people survive a heart attack, which is a common cause of heart failure. Many heart failure patients choosing to receive care in their home which poses a challange for district nurses in the community health-care.  Aim: The aim of this study is to illuminate districtnurse´s support for patients with grave heart failure at home in community home care Method: Six interviews were conducted with districtnurse´s. The data from these interviews were analyzed with an inductive content analysis.  Results: From the analysis, five major categories were found; coordinate care efforts, build close interactions with relatives, follow each other from a palliative stage to the end, lack of physician involvement and deficiencies in the organization. Conclusion: The result shows that it is important that the district nurse know their patient´s well in order to provide the proper support. It also appears that relatives need support to cope and feel secure, which can be crucial if the patient can be cared for at home. Deficiencies are both internally and externally that can have consequenses. Further studies may be within a municipality with a physician-sponsored team together with community health-care.

Purpose- The purpose of this project is to contribute to the knowledge of creating customer value through streamlining and coordination of patient flows for children and youth with frequent need of care on child and youth medical clinics. Method- One of the methods used for achieving the project's purpose is a case study on the Child and Youth Medicine Clinic at Länssjukhuset Ryhov in Jönköping. The case study has been used for collecting the empirical data that has been generated through interviews, observations and documents from the Child and Youth Health Clinic. Except the case study the authors also made studies in literature, which the collected empirical data has been anchored and related to. Together this led to the project's analysis and results. Results- When investigating the questions found in chapter one, it was determined standardized work is of great importance to create structure and implement procedures for the patient flows. A weak link in the patient flow has been identified, which is the sub-process coordination and planning. This constraint includes three types of requirements: patient requirements, requires of health professionals and legislated requirements. By paying attention to and taking into account these requirements a coordination function can be designed to streamline patient flows and increase the customer value. The authors concluded that a specific employment as a coordinator should be appointed. A coordinator provides opportunities for a personal communication between patients and health professionals. At the same time the coordinator is able to work with techniques for efficiency while taking into account the soft values in health care. Conclusions- There is a demand for coordination from health professionals and patients. A coordination function would streamline operations and contribute to increase the customer value. Taking into account the identified wastes and limitations a coordination can be possible. Research limitations- The project's data is collected during the case study that was conducted at the Child and Youth Health Clinic. Further case studies are desirable in other clinics and in other hospitals country wide. These studies will allow for a higher security when generalizing the results of the project. / Syfte- Syftet med projektet är att bidra till kunskapen om att skapa kundvärde genom effektivisering och samordning av patientflöden för barn med frekvent behov av vård på barn- och ungdomsmedicinska kliniker. Metod- För att uppnå projektets syfte har bland annat en fallstudie på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping genomförts. Fallstudien har använts för insamling av empiri, genom intervjuer, observationer samt dokument från Barn- och ungdomsmedicinska kliniken. Utöver denna fallstudie har även en litteraturstudie bedrivits, som den insamlade empirin har förankrats och relaterats till. Detta har gemensamt lett till projektets analys och resultat.  Resultat- Det har framkommit att ett standardiserat arbetssätt är en förutsättning för att skapa struktur och införa rutiner gällande samordning för patientflöden. En svag länk i patientflödet har identifierats vilken är delprocessen samordning och planering. Denna länk innefattar tre typer av begränsningar, patientrelaterade begränsningar, begränsningar kopplade till vårdpersonal samt lagstiftade begränsningar. Genom att uppmärksamma och ta hänsyn till dessa begränsningar kan en samordningsfunktion utformas för att effektivisera patientflödet och höja kundvärdet. En specifik befattning som samordnare bör tillsättas, vilket ger möjlighet till personlig kontakt mellan patienter och vårdpersonal och kan även arbeta med tekniker för effektivisering samtidigt som hänsyn tas till mjuka värden. Slutsatser- Det finns en efterfrågan om samordning för såväl vårdpersonal som patienter. En samordningsfunktion skulle effektivisera verksamheten och bidra till ett ökat kundvärde. Genom att ta hänsyn till identifierade slöserier i patientflödet och begränsningar i vårdprocessen kan samordning möjliggöras. Begränsningar- Projektets empiri är insamlad under den fallstudie som bedrevs på Länssjukhuset Ryhov. Författarna hade önskat utöka sina perspektiv genom att involvera fler intervjupersoner för att ge projektet högre reliabilitet och validitet. Eftersom majoriteten av all personal med planeringsansvar på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken intervjuats hade författarna behövt intervjua personal utanför det avgränsade området. Det hade även varit önskvärt att göra ytterligare fallstudier på andra kliniker och möjligtvis även på andra sjukhus i landet för att med högre säkerhet kunna generalisera projektets resultat. På grund av sekretesslagar och geografiska avstånd var detta inte möjligt.