Spelling suggestions: "subject:"hälsodiskurs"" "subject:"hälsodiskurser""
1 |
"Träning idag handlar ju om att man ska skriva om det på Instagram" : - En studie med syfte att analysera hur ungakvinnor uttrycker sig om hälsorelaterade trenderutifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärandeTryggvesson, Ida January 2015 (has links)
Föreliggande studies syfte bottnar i en kritisk reflektion kring att hälsa och livsstil och ges mycket uppmärksamhet i olika sammanhang. Syfte: Syftet har varit att studera hälsodiskursen bland unga kvinnor i gymnasieåldern genom att analysera hur de uppfattar och uttrycker sig om hälsorelaterade trender. Vidare har studien också syftat till att, utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, belysa om och på vilket sätt hälsorelaterade trender uppfattas ställa krav och förväntningar på dem. Metod: Studien är kvalitativ och datainsamlingen har inneburit en fokusgruppsdiskussion och två enskilda intervjuer för att få svar på syftet. Utifrån insamlat material har vidare en diskursanalys utförts för att undersöka på vilket sätt de unga kvinnorna talar om ämnesområdet. Teori:Studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt har utgjort av socialkonstruktionism. De pedagogiska utgångspunkterna har bestått av ett sociokulturellt perspektiv på lärande och teori om informellt lärande. De teorier om hälsa som använts i studien är ett holistiskt hälsoperspektiv och teori om hälsolitteracitet. Resultat: Resultatet visade att faktorer som ges mycket uppmärksamhet i de unga kvinnornas samtal om hälsorelaterade trender bland annat är kost och träning, kroppsligt utseende, grupptryck och fanatism. Uppfattningar om krav och förväntningar som framkommit handlar främst om att påverkas av och jämföra sig med vad andra gör och hur andra ser ut. Sociala medier gavs mycket utrymme i samtalen med de unga kvinnorna vilket vidare analyserats som ett betydelsefullt redskap för lärande.
|
2 |
Glad i min kropp - Barns perspektiv på hälsaAndersson, Matilda, Jönsson, Maria January 2014 (has links)
Syftet med vår studie är att belysa hälsa ur barns perspektiv och få syn på hur hälsodiskursen kommer till uttryck i barnens diskussioner kring hälsa.. Arbetet utgår från följande frågeställningar Vad uttrycker barnen om hälsa? Hur blir hälsodiskursen synliggjord i barnens uttryck?För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa gruppintervjuer. Vi har valt att dela upp begreppet hälsa i fyra kategorier- kost, fysisk aktivitet, sociala relationer och psykisk hälsa. Detta för att underlätta förståelsen av begreppet hälsa för barnen och för att skapa struktur i vårt arbete. Vi har besökt en förskola och sammanlagt har 19 barn, varav 11 flickor och 8 pojkar, i åldern 4- 6 år deltagit i studien. I teoridelen presenterar vi Michel Foucaults tankar och teoribildning om makt, styrningsmentalitet och diskurser för att senare använda oss av dem i analysen. I kapitlet Bakgrund presenterar vi en generell bild av den rådande hälsodiskurs som är aktuell just nu med hjälp av en del av de råd som finns framskrivna av olika instanser.Resultatet tyder på att de handlingar hälsodiskursen skriver fram som “bra” för att främja en god hälsa finns, till viss del, internaliserade hos barnen. Av resultatet drar vi slutsatsen att den rådande hälsodiskurs har en central roll för hur barnen själva uppfattar och uttrycker sig om hälsa.
|
3 |
KAN REKTORN GE MER TID TILL HÄLSA? : -En timplaneförändrings väg från politik till klassrumspraktik!Flodin, Eva January 2023 (has links)
Den 1 juli 2019 infördes en ny timplan för Idrott och hälsa i grundskolans åk 6-9, vilket innebar en ökning av undervisningstiden. I tidigare forskning har skolämnet idrott och hälsa och dess roll i relation till hälsa belysts ur olika perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolans styrkedja satt begreppet hälsa i relation till utökningen i timplanen genom att söka teman inom hälsodiskurser som går att sammanföra under två perspektiv på hälsa- det salutogena och det patogena perspektivet. För att besvara studiens frågeställning gjordes en tematisk analys av beslutsunderlag från våra skolmyndigheter samt semistrukturerade intervjuer med skolchef, rektor och lärare i idrott och hälsa. Resultaten visar att det perspektiv på hälsa som dominerar i beslutsunderlagen inte har tagit sig uttryck i hur den utökade tiden används i skolans undervisning i idrott och hälsa. I beslutsunderlagen dominerar det patogena/biomedicinska perspektivet, emedan det hos lärarna i idrott och hälsa finns en dominans av det salutogena perspektivet. Hos rektor och skolchef finns båda perspektiven.
|
4 |
Från idrottsträning till hälsoförståelse : En kvalitativ textanalys som studerar idrottslärares tolkning av hälsa. / From sports training to health understanding : A qualitative text analysis that studies PE teachers’ interpretations of health.Eriksson, John January 2019 (has links)
I läroplanen står det skrivet att eleverna ska utveckla ett hälsomedvetande (Skolverket, 2011), däremot står det inte hur idrottslärare ska bedriva sin hälsoundervisning. Detta har resulterat i att vissa idrottslärare känner en osäkerhet kring vad hälsa faktiskt innebär samt hur deras undervisning kan bedrivas på bästa sätt. Denna undersökning förväntas bidra till att idrottslärare finner inspiration av sina yrkeskollegor, vilket skulle kunna leda till en förbättrad hälsoundervisning. Denna studie syftar till att identifiera historiska perspektiv på idrottslärares uppfattningar om hälsa. Den syftar även till att lokalisera vilka hälsodiskurser som varit framträdande och identifiera problemområden med hälsobegreppet. För att lokalisera vilket hälsoperspektiv olika idrottslärare har, utfördes en historisk undersökning. Detta gjordes utifrån en kvalitativ textanalys eftersom den kan bidra till en fördjupad kunskap om idrottslärares uppfattningar av hälsa. Undersökningen inkluderar flera tidskrifter i form av tidskrifter som är avsedda för lärare i idrott och hälsa. Tidskrifterna är från årtalen 1968, 1973, 1985, 1997, 2008 och 2018. Resultatet visar att idrottslärare till en början haft ett tydligt patogent perspektiv på hälsa men att det i början på sekelskiftet 2000 skiftade till ett salutogent perspektiv. Därtill visar resultatet att fokuset i hälsodiskurserna har förändrats från den biologiska kroppen till den mentala hälsan. Resultatet visar även på att det finns ett antal problemområden som berör hur det talas om den mentala hälsan. Över tid har diskurserna om vissa problemområden försvunnit medan andra blivit kvarstående. Den mest framträdande hälsodiskursen avseende problemområden, är talandet om inaktivitet. Slutligen, visar studien att idrottslärare har fått en bredare syn på hälsa, där även mental hälsa inkluderats. Det har hänt genom en normförändring bland idrottslärare där den mentala hälsan har fått större utrymme i hälsoundervisningen.
|
5 |
Den stoiska trendens ideal : En appraisal-analys och kritisk diskursanalys av hur stoicism och dess företrädare konstrueras på Dagens NyheterRothman, Russell January 2021 (has links)
En stoisk livsstilstrend fick svensk mediauppmärksamhet år 2019, vilket har medfört flera nya hälso - och livsstilsgurus, flera påståenden hur man bör leva sitt liv, vilka beteenden som är avsevärda, vad som anses hälsosamt, och ansatser om vilka typer av personer anses vara experter om livsstilen. Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, undersöka hur stoicism och de personer som anses vara stoiker konstrueras språkligt i tidningen DN (Dagens Nyheter). I konstruktionerna har undersökts närmare vilka värden och värderings framställs, samt vilka ojämna maktförhållanden och diskrimineringar potentiellt formas mot sociala grupper. Materialet som analyserats är två artiklar vilka delar den stoiska trenden som huvudämne, för att kunna göra enkompletterande analys av hur ämnet omskrivs. Metodologiskt har först gjorts en appraisal-analys för attidentifiera olika värden och värderingar som förekommer på textuell nivå, som sedan kombineras meden kritisk diskursanalys utifrån Faircloughs tredimensionella modell för att avtäcka eventuella makt asymmetrier. I texterna kunde särskilt en hälso- och livsstilsdiskurs identifieras. Den stoiska trenden konstrueras som en livsstil vilket upphöjs med hjälp av framförallt intensifierande adjektiv till ett ideal, tillsammans med dess företrädare vilka positioneras som gurus och hälsoexperter. Det framkom en homogen representation av dessa experter som män, där kvinnor utesluts. Resultatet visar även på att att hälso- och livsstilsdiskurserna kunde var moraliserande, med potential att utesluta individer från socialt utsatta grupper.
|
Page generated in 0.0345 seconds