Psykisk ohälsa på grund av bristande arbetsförhållanden är ett ökande problem i dagens samhälle som även orsakar sjukskrivningar. Därför är det viktigt med en god arbetsmiljö som främjar arbetarnas hälsa då flertalet människor tillbringar mycket tid i sitt liv på arbetet. Det finns dock en brist i forskningen som studerar hälsa och arbetsförhållanden ur ett salutogent perspektiv. Syftet är att undersöka den självskattade hälsan bland arbetare samt undersöka om det finns några samband mellan självskattad hälsa och arbetsförhållanden ur ett salutogent perspektiv på en arbetsplats inom livsmedelsindustrin. Metoden utgår från en kvantitativ ansats där studiedesignen är en tvärsnittsstudie. Shapiro-Wilk test användes för att undersöka normalfördelning. Chi2-test har använts för att undersöka samband mellan självskattad hälsa och fyra olika områden i arbetsförhållanden; stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande samt tidsupplevelse. Resultatet visar att fördelningen av arbetarnas självskattade hälsa är normalfördelad, där flertalet av arbetarna skattat sin hälsa som relativt hög. Resultatet tyder även på signifikanta samband mellan självskattad hälsa och respektive frågeområde om arbetsförhållanden; stödjande arbetsförhållanden, individuella inre upplevelser, självbestämmande och tidsupplevelse. Av arbetarna som skattat sina arbetsförhållanden som högre, har majoriteten skattat sin självskattade hälsa som högre. Resultatet har diskuterats utefter känsla av sammanhang (KASAM) samt ansträngnings- belöningsmodellen som teoretiskt perspektiv.

Otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor hos barn är identifierade som två av de fyra ledande riskfaktorerna för sjukdom och förtidig död bland de icke smittsamma sjukdomarna. Trots det är det få barn som når upp till den rekommenderade nivån av 60 minuters aktivitet per dag samtidigt som andelen barn med övervikt ökar. Syftet var därför att beskriva hur skolsköterskan kan främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor för barn i åldrarna 6–12 år. Studien genomfördes som en integrativ litteraturöversikt och resultatet visade tre kategorier. Studien visade att skolsköterskan kunde främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor främst genom hälsosamtal men också genom tävlingsinterventioner. Både ur ett folkhälsoperspektiv, samhällsekonomiskt perspektiv och för den enskilde individen är det av stor vikt att tidigt ge barnen en förutsättning för fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor för att förebygga ohälsa i vuxen ålder. Ytterligare forskning kring vad skolsköterskan kan göra för att främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor hos barn efterfrågas.

No description available.

Antalet unga som drabbas och lider av psykisk ohälsa har den senaste tiden ökat avsevärt. Unga är en målgrupp som tidigt bör fångas upp för att minska den dramatiskt stigande siffran. Skolan har en viktig roll för det främjande arbetet och därför ligger det arbete elevhälsan gör i stort fokus. Elevhälsan är en yrkesgrupp som verkar inom skolverksamheten för att hjälpa skolans elever att uppnå välmående och utveckling. Studiens syfte är därmed att öka kunskapen om det elevvårdande arbetet med unga genom att undersöka hur representanter från elevhälsan erfarar ökningen av psykisk ohälsa unga. Det syftar även till en ökad kunskap i arbetet för att förebygga och identifiera psykisk ohälsa hos eleverna. En kvalitativ metod har använts där sju semistrukturerade intervjuer med nio respondenter har givit empiri till studien. Respondenterna är yrkesverksamma inom elevhälsan för gymnasieskolor i en kommun i sydvästra Sverige. Av en tematisk analys har materialets analyseras där teman och subteman skapades för att finna ett mönster. Resultatet av studien gav kunskap om elevhälsans perspektiv och arbetssätt kring problemet psykisk ohälsa hos unga. Studiens resultat visar på orsaker till den psykiska ohälsan ur elevhälsans perspektiv. Orsakerna var tydliga för elevhälsan då de definieras med dålig sömn, stress, familjeproblematik och prestationskrav. Detta är orsaker som är svåra för ungdomarna själva att koppla till sin psykiska ohälsa enligt elevhälsan. Detta visar också på elevhälsans viktiga roll i skolverksamheten för att kunna identifiera och fånga upp dessa ungdomar. En slutsats som studien tar är att det kan finnas flera bakomliggande orsaker till ungas psykiska ohälsa och att det inte finns några strikta riktlinjer för hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska utföras.

Bakgrund: Fysisk aktivitet kan minska hälsorisker förknippade med stillasittande och brist påregelbunden rörelse. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) syftar till att höja den fysiskaaktivitetsnivån, men forskning om vilka faktorer som inverkar på FaR-förskrivning saknas.Syfte: Att beskriva vad FaR-förskrivare uppfattar vara betydelsefulla organisatoriska,förskrivarrelaterade och patientrelaterade faktorer för förskrivning och följsamhet av FaR.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med 11 FaR-förskrivare från treolika professioner vid två landsting i Sverige. Dataanalysen genomfördes deduktivt medkvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Byråkrati och nödvändiga förutsättningar varviktiga organisatoriska faktorer. Som förskrivarrelaterade faktorer angavs egna resurser,förskrivarens roll, stödjande arbetssätt samt behov av steg och långsiktigt arbete. Depatientrelaterade faktorer som upplevdes hindra eller möjliggöra FaR-förskrivning ochföljsamhet var patienternas mottaglighet för livsstilsförändring samt upplevelse av mening.Slutsatser: Förskrivarnas upplevelse av brist på struktur och samarbete med aktivitetsarrangörerhindrar förskrivning och uppföljning. Meningsfullheten i att förskriva FaR till lågmotiveradepatienter med låg förväntad följsamhet minskar motivationen att lägga ner den extra tid somkrävs vid FaR. Goda erfarenheter kan leda till förändrad attityd och ökad förskrivning.Resultaten bidrar med kunskap om faktorer för implementering av FaR i syfte att nå nationellamål för hälsofrämjande hälso- och sjukvård och fysisk aktivitet.Nyckelord: hälsofrämjande arbete, implementering, uppföljning, transteoretisk modell, FYSS

Bakgrund: Som distriktssköterska inom primärvården finns ett ansvarsområde och en arbetsbeskrivning som handlar om hälsofrämjande och förebyggande arbete. Studier visade att den ursprungliga arbetsbeskrivningen för en distriktssköterska har fått lämna plats till sjukvårdsarbete och sjuka patienter. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva hur distriktssköterskor som arbetar inom primärvården upplever sina förutsättningar att arbeta hälsofrämjande samt beskriva deras attityder till det hälsofrämjande arbetet. Metod: Kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor som utfördes med tio distriktssköterskor. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien visade att distriktssköterskorna upplevde begränsade förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. Brist på tid och resurser var framträdande orsaker. Trots detta så var distriktssköterskornas attityd till hälsofrämjande arbete övervägande positiv. Många uppgav att de dagligen försökte motivera patienter till en förändring genom att prata hälsofrämjande trots att syftet med besöket var något annat. De ansåg att det var en viktig del i yrkesrollen och att det kunde vara värdefullt för patienten om distriktssköterskan kunde motivera patienten till att genomföra någon förändring som kan leda till en bättre hälsa. Slutsats: Distriktssköterskorna som deltog i föreliggande studie upplevde begränsade förutsättningar till att arbeta hälsofrämjande, främst på grund av tids- och resursbrist. De hade dock övervägande en positiv attityd till arbetet och försökte ta varje tillfälle att prata hälsofrämjande. De ansåg arbetet vara en viktig del i deras yrkesroll och önskade mer tid och resurser till detta.

I denna uppsats definieras hälsofrämjande ledarskap som det chefer gör för att främja personalens hälsa och för att få dessa att må bra på jobbet. Exempelvis att cheferna regelbundet ger personalen konstruktiv feedback eller gör andra insatser så att personalen trivs med arbetet och känner att de utför ett meningsfullt arbete. Studien syfte var att bidra med kunskap om hur hälsofrämjande ledarskap kan gagna medarbetare i kommunen, speciellt avseende hur chefer uppfattar hälsofrämjande ledarskap, hur det utövas, hur de förmedlar detta till medarbetare samt hur medarbetare tolkar och förstår vad cheferna förmedlar. Data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, med fokus på hälsofrämjande ledarskap och dess effekter. Studiens resultat visar att respondenterna (som arbetade inom socialförvaltningen) svarade att hälsofrämjande ledarskap var välkommet men att det var viktigt med en god implementering och ett fortsatt gott stöd i arbetet. Flera talade om sina egna verktygslådor för att arbeta systematisk med arbetsmiljöfrågor, men man hade önskat att hälsofrämjande ledarskap hade kunnat implementeras mer strukturerat inom hela organisationen då man står inför utmaningar av att sänka sjukfrånvaro, minska omsättning av personal och för kompetensförsörjning. Kommunen ligger geografiskt vid sidan av de större städerna och har svårt att rekrytera chefer. Det hälsofrämjande ledarskapet som utövas uppges dock ha effekt på medarbetarnas hälsa, även om det är svårt att implementera denna typ av ledarskap fullt ut samt att mäta eller att utvärdera alla dess effekter. Viljan finns och man tror på hälsofrämjande ledarskap men handfast arbetsmaterial och gemensam handlingsplan saknas i kommunen i dagsläget

Specialpedagogen har som uppdrag att arbeta främjande i skolan. I relation till det hälsofrämjande arbetet visar forskning att elevers delaktighet och inflytande främjar elevers kunskapsutveckling och upplevelse av hälsa. Syftet med denna studie är tvådelat; dels handlar det om att öka kunskapen om hur specialpedagoger uppfattar elevers möjlighet till delaktighet och inflytande över sitt lärande och sin skolsituation, dels handlar det om att bidra med kunskap om hur specialpedagoger uppfattar sin roll i det hälsofrämjande arbetet med elevers delaktighet och inflytande. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet från vilket begreppet scaffolding hämtats. Vår valda metodansats är hermeneutiken, där sex semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger har använts som metod för datainsamling. Resultatet visar på uppfattningar som understryker sambandet mellan tillgänglighet, tillhörighet, delaktighet och inflytande som aspekter vilka förutsätter varandra, och som gemensamt uppfattas som det hälsofrämjande arbetets hörnstenar. Elevers delaktighet och inflytande belyses i resultatet utifrån ett antal teman, vilka visar på uppfattningar om elevers delaktighet och inflytande som hälsofrämjande faktorer både på en individuell och på en organisatorisk nivå. I diskussionen betonas det specialpedagogiska uppdragets betydelse för att både på elev- och organisationsnivå understödja arbetet med elevers delaktighet och inflytande som hälsofrämjande faktorer.

Den psykiska ohälsan i elevhälsovården ökar ständigt menar aktuell forskning. Skolsköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa i elevhälsan. Medvetenhet kring hälsans bestämningsfaktorer underlättar det förebyggande arbetet. Skolsköterskans vårdande yrkeskompetens ligger till grund för ett lyckat hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans upplevelse av att arbeta elever med psykisk ohälsa. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från åtta stycken skolsköterskor. Dataanalysen följde Graneheim Hällgren och Lundmans modell för innehållsanalys (2004). Genom analysen framkom tre kategorier vilka benämndes: Riskfaktorer som påverkar eleven, Att utföra omvårdnad samt Skolans hälsofrämjande ansvar. Det framkom 12 underkategorier vilka åskådliggör den information som samlades in under intervjuerna. Resultatet visar att riskfaktorer för psykisk ohälsa föreligger såväl i hemmet som i skolan. Att närvara i skolan visade sig vara en stark skyddsfaktor för hälsa. Genom skolsköterskans salutogena synsätt kan psykisk ohälsa förebyggas genom att synliggöra den enskilda elevens unika omvårdnadsbehov. Skolsköterskan hälsoförebyggande arbete stärker elevens möjligheter till fortsatt hälsa. Skolan fungerar som ett skyddsnät mot ett utanförskap i samhället. Ett gott samarbete i elevhälsan gynnar både eleven och samhället i stort, vilket bidrar till en hållbar utveckling.

Sjukfrånvaro är en omdiskuterad samhällsfråga i Sverige. Sjukfrånvaro är kostsamt för samhället och påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden samt på sikt ekonomisk tillväxt. Det finns en variation av sjukfrånvaro i kommunerna och en skillnad mellan sektorer, kön och åldersgrupper. Särskilt problematiskt är en ökad sjukfrånvaro bland unga personer som är en grupp som förväntas upprätthålla en stabil arbetsmarknad. För att bemöta problemet med sjukfrånvaro krävs såväl övergripande åtgärder som specifika insatser i kommuner som fokuserar på orsaker till arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Mot bakgrund av det aktuella problemet med sjukfrånvaro är syftet med denna studie att undersöka om hälsofrämjande insatser påverkar kommunanställdas sjukfrånvaro i en kommun. För att undersöka faktorer om kommunanställdas sjukfrånvaro under tidsperioden 2010-2017 används data från Sveriges Kommuner och Landsting. Med Södertälje kommun som referenspunkt analyseras fem kommuner utifrån faktorerna total sjukfrånvaro, sjukfrånvaro bland kvinnor och unga personer under 30 år. Studien genomförs med hjälp av en regressionsanalys som utgår ifrån modellen difference-in-difference. Uppsatsens resultat är för tvetydiga för att bedöma vilka effekter hälsofrämjande insatser har för att minska anställdas sjukfrånvaro. Det övergripande resultatet är att Södertälje kommun lyckats minska sin sjukfrånvaro mer än den gemensamma trenden för jämförda kommuner. I de andra kommunerna i Stockholms län har sjukfrånvaron ökat för unga personer under 30 år mellan åren 2015 och 2017, men i Södertälje kommun har sjukfrånvaron minskat. När det gäller påverkan av sjukfrånvaro bland kommunanställda kvinnor indikerar resultatet att minskningen i sjukfrånvaro är minimal. Ett signifikant resultat är att sjukfrånvaron bland kommunanställda unga personer under 30 år har minskat påtagligt.