No description available.

No description available.

<p>Today sportsclubs are important actors in the work with promoting public health in Sweden. Sports have unique opportunities to reach out with messages to many people with diffrent backgrounds. In many respects sport- and clublife could be looked upon as health promotiv activiteis. It is not just the health of the individual that is affected by sportslife but also the community take advantage of active people in clubs. Partly through a healthier population and partly because clubs educational role in teaching democracy and solidarity to its members. The purpuse of this study is to investigate how sportsclubs perceive debate the health issue. It is also discussed how clubs position themselves towards possible demands in public health work. To study how sportsclubs discuss health I have used interviews in order to catch the qualitative aspects of the issue. The results show that activitets in many aspects are health promotive as they offer physical activitiese, solidarity and participation. The clubs saw health as something importent, but still their interpretation of the meaning of health differ and if in some cases limited. The studie show among other things that the sportsclub don´t attach great importace to social capital. If the local authority demand the sportsclubs to work with public health issues, the sportsclubs preceive the demands as difficult and looked fore discussionen and concert.</p>

No description available.

No description available.

Today sportsclubs are important actors in the work with promoting public health in Sweden. Sports have unique opportunities to reach out with messages to many people with diffrent backgrounds. In many respects sport- and clublife could be looked upon as health promotiv activiteis. It is not just the health of the individual that is affected by sportslife but also the community take advantage of active people in clubs. Partly through a healthier population and partly because clubs educational role in teaching democracy and solidarity to its members. The purpuse of this study is to investigate how sportsclubs perceive debate the health issue. It is also discussed how clubs position themselves towards possible demands in public health work. To study how sportsclubs discuss health I have used interviews in order to catch the qualitative aspects of the issue. The results show that activitets in many aspects are health promotive as they offer physical activitiese, solidarity and participation. The clubs saw health as something importent, but still their interpretation of the meaning of health differ and if in some cases limited. The studie show among other things that the sportsclub don´t attach great importace to social capital. If the local authority demand the sportsclubs to work with public health issues, the sportsclubs preceive the demands as difficult and looked fore discussionen and concert.

Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd. Stor arbetsbörda och tidsbrist inom slutenvården utgjorde de största hindren för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. För att sjuksköterskan inom slutenvård ska arbeta med hälsofrämjande insatser krävs mer tid, stöttning från ledning och kollegor, vidareutbildning inom området samt tydligare riktlinjer om olika praktiska strategier.

Den här uppsatsen redovisar resultatet av en undersökning som utgått från det allt mer växande intresset och förändrade attityden gentemot träning och hälsa i dagens samhälle och ämnar sätta den specifika situationen hos ett företag i relation till sociologiska teorier och tidigare forskning kring institutionalisering. Mer specifikt är undersökningen genomförd hos ett företag inom detaljhandeln med syfte att undersöka till vilken grad hälsopromotionen kan sägas ha institutionaliserats. Genomförandet bestod av en kvalitativ studie där närmare en tredjedel av arbetsstyrkan hos ett litet företag intervjuades, inklusive VD:n som även leder hälsopromotionsarbetet på företaget. Den frågeställning som utgicks från vid framtagning av en intervjuguide lyder - till vilken grad kan hälsopromotionsarbetet sägas ha institutionaliserats hos ett företag inom detaljhandeln? Resultatet visar att användningen av de förmåner som finns hos företaget är låg och att den största anledningen till det är tidsbrist. Det kommer även fram att en del av de regler som finns kring utnyttjandet av bland annat friskvårdstimmen utgör ett hinder för en del av de anställda. Med andra ord så har hälsopromotionen på arbetsplatsen institutionaliserats till låg grad. Intervjuerna visade tecken på att de anställda tänkte mycket på motion och friskvård men att de inte fick tid eller möjlighet till det på ett sätt som passar dem. Om företaget ska förändra den situation som finns idag så kan de ta fram en hälsopolicy och inkludera de anställda i det arbetet för att på så sätt förankra hälsopromotionsarbetet på alla nivåer i organisationen. De behöver även utvidga sin hälsosatsning till att inkludera flera alternativ, så att alla får chansen att delta. Ett sätt att nå dit är att utöka företagets verksamhet till att även sälja hälsokoncept för kontoret, på så sätt blir attityden till hälsopromotion mer naturlig då den kommer närmare företagets verksamhet och en ytterligare motivation för de anställda att “leva som de lär”. För framtida forskning vore det intressant att undersöka huruvida det är troligt att hälsopromotion kan ta en central plats och bli en naturlig del av företagets verksamhet eller om deras arbetsrutiner är ett allt för stort hinder för det samt att genomföra en undersökning bland föräldrar av vilken typ av stöd de skulle vilja få för att i större utsträckning få tid att utnyttja friskvård.

I dagens samhälle finns ett stort fokus kring träning och hälsa. Hälsofrämjande åtgärder i form av fysisk aktivitet är något som har blivit väldigt betydelsefullt i syfte att främja folkhälsan och aldrig förr har det tränats på gym eller sprungits så många lopp som i dessa dagar. Detta är något som även företag och organisationer har anammat genom hälsopromotiva åtgärder på arbetsplatserna. Genom ett hälsofrämjande arbete förväntas arbetsgivaren få friska och starka medarbetare, vilket i sin tur förväntas minska sjukdomar och belastningsskador och öka produktiviteten. Men vad anser medarbetaren om detta förfaringssätt? Ser medarbetarna det som något positivt eller är det så att de ser det som ett tvång? Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas upplevelse av de hälsofrämjande aktiviteter som deras arbetsgivare erbjuder. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där vi har samlat empiri genom att intervjua sju medarbetare inom olika verksamhetsområden i Falköpings kommun. Valet av respondenter gjordes genom ett så kallat nätverksurval. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tolkande tematisk innehållsanalys med nyckelordskodning. I studien har vi valt att använda oss av Foucaults disciplineringsteori och Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang) som teoretiska utgångspunkter. Studien visade att de medarbetare som deltog över lag har en positiv inställning till arbetsgivarens hälsofrämjande aktiviteter och anser att dessa medverkar till en stärkande effekt på individen. Dessutom framkom att det hälsofrämjande arbetet bidrar till att arbetstagarna får en positiv bild av sin arbetsgivare och att de aktiviteter som erbjuds ses som en ren förmån av de flesta av respondenterna. Ökad medvetenhet kring betydelsen av träning var också något som det hälsopromoverande arbetet bidrog till, enligt respondenterna.

Den här studiens syfte är att utifrån ett maktteoretiskt perspektiv undersöka hur chefer inom en organisation arbetar för att främja anställdas hälsa. Detta är framför allt intressant med tanke på de nya förutsättningar som syns i arbetslivet där produktiviteten i allt högre grad tycks stå i centrum. Som teoretiska begrepp används governmentality och McDonaldisering. Studien är baserad på intervjuer med nio chefer och en arbetsmiljöspecialist på en arbetsplats inom detaljhandelsbranschen. Av intervjuerna framgår att det finns en uttalad hälsoambition om att chefer behöver vara förebilder för att kunna påverka personalen i positiv riktning. Det finns även en ambition om att chefer behöver vara närvarande. Genom detta kan chefer på nära håll fånga upp anställdas hälsotillstånd. De anställda har samtidigt en viktig roll att själva ta initiativ till att påverka sin arbetssituation. En gemensam utgångspunkt är också att chefer sätter tillit till sakkunniga. Här går det därför att se hur styrningen till viss del är knuten till expertisens auktoritet. Att främja hälsa på arbetsplatsen sker med hänsyn till att anställda ska kunna prestera på arbetet, samtidigt som olika former av rationaliseringar motiveras med hälsoargument. Att dokumentera och kartlägga sjukfrånvaro förefaller vara det kanske viktigaste verktyget för chefer att förhålla sig till i det hälsofrämjande arbetet. Det finns skäl att undersöka vidare hur organisationer kan skapa en hälsosam arbetsplats som motverkar de negativa följder som en undermålig arbetsmiljö skulle kunna innebära för anställda. Detta är motiverat i förhållande till de utmaningar som chefer står inför när det gäller den psykosociala arbetsmiljön och strävan att nå lönsamhet.