<p>Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesroll omfattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande för patienten. Med ett salutogent synsätt identifieras riskbruk av alkohol hos ungdomar och unga vuxna. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom Hälso- och sjukvårdens öppenvård arbetade hälsofrämjande med ungdomar och unga vuxna mellan 13-24 år med ett riskbruk av alkohol, samt att granska de valda artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: Den föreliggande litteraturstudien var av en deskriptiv design. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och Medline mellan åren 2004-2015 och med sökorden adolescent, binge drinking,professional-patient relations, health promotion, text messaging, motivational interviewing ochalcohol.  Tretton kvantitativa artiklar valdes ut och bearbetades. Huvudresultat: Olika hälsofrämjande insatser framkom. Brief interventions och motiverande samtal erbjöds och genomfördes. Genom att identifiera riskfaktorer och riskbruk minskade en ohälsosam alkoholkonsumtion hos ungdomar och unga vuxna. Identifiering av riskbruk av alkohol utfördes med hjälp av SMS och web men även med hjälp av broschyrer. Internet påverkade effektivt ungdomars attityder och självkänsla. Med god självbekräftelse utvecklades en högre självkänsla hos både ungdomar och vuxna. Utvecklingen minskade alkoholintaget och oavsett hur självkänslan stärktes underlättade detta för implementering och genomförande av information kring alkohol och dess risker. Slutsats: I sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ingår att tidigt identifiera en ohälsosam livsstil och att stärka ungdomar och unga vuxnas självkänsla. Genom att beslutsfattande faktorer påverkades kunde motivationen till förändring öka vilket minskade antalet berusningstillfällen. Med rådgivning och stärkande samtal kunde ungdomar och unga vuxna motiveras till en mindre alkoholkonsumtion. / Background: The nurse's professional role includes promoting health, preventing illness, restoring health and alleviate suffering for the patient. With a salutogenic approach will risk use of alcohol in adolescents and young adults be identified. Aim:The purpose of this study was to describe the health promoting efforts by nurses within non-institutional care regarding their work with young people and young adults aged 13-24 yearsold and a risky use of alcohol. Furthermore, the purpose was to review the data collection methods of selected articles referenced in this study. Methods:The present study has a descriptive design. Searches were done in the Cinahl and Medline databases, were limited between the years 2004-2015 and with the keywords adolescent, binge drinking, professional-patient relations, health promotion, text messaging, motivational interviewing, and alcohol. Thirteen quantitative articles were selected and processed. Result: Various health promotion emerged. Brief interventions and motivational interviewing were offered and implemented. Unhealthy use of alcohol in adolescents and young adults were reduced, this by identifying the risk factors that influence to a risky use of alcohol. To identify the risks, Short Message Service (SMS) and the Internet where used. Identification was also done by means of leaflets. Using the Internet was an efficient way to influence young people's attitudes and self-esteem. A good self-affirmation also developed a higher self-esteem among both youth and adults. This development reduced alcohol intake. An improvement to a higher self-esteem among young people, regardless how it achieves, eases the implementation and execution work of giving information about alcohol and its risks. Conclusion: In the nurse's health promotion work includes early identification of an unhealthy lifestyle and to strengthen youth and young adults' self-esteem. Influencing the decision-making factors increased the motivation to change. This reduced the number of binge occasions. With counseling and strengthening dialogues, adolescents and young adults are motivated to drink less alcohol.

The study is about understanding how workplaces can implement health promotion to promote, preserve and improve employees' health and well-being at work. The aim: The aim of this study was that from a health promotion perspective and with some prior understanding of what contributes to job satisfaction, study what job satisfaction is perceived to be and  if there is a relation between job satisfaction and to learn and develop in working life. Method: Through a qualitative interview-study, 8 interviews were conducted with employees from a private company and a local administration. Based on some certain preconceptions about what it is that contributes to job satisfaction in the workplace and with a hermeneutic approach, the employee’s experiences through statements of job satisfaction and learning and development in the workplace were interpreted in order to understand if there was a relationship between them. Results: The study's results suggest that employees experience job satisfaction in the form of pride, satisfaction and security and that employees feel that they learn and develop through challenges and by the exchange of experience. The results also suggest that internal forces are something that can explain a relationship between job satisfaction and learning and developing for employees´ in the workplace. Theoretical framework: The theoretical framework used in this essay was inspired by and focused on educational and the health subject area with a aim on happiness and learning. The essays theoretical framework and previous research was inspired by theories and studies related to health promotion, Workplace Health Promotion, job as a health factor, health promotion work, social support, involved leadership, desire and joy of learning processes as well as lifelong learning and positive learning environment. Conclusion: This study illustrates how job satisfaction activates internal forces which are considered more important than external assessment to promote learning and development in the workplace, both in the sense of challenge and the feeling of a good community. / Studien handlar om att förstå hur arbetsplatser kan arbeta hälsopromotivt för att främja, bevara samt öka medarbetares hälsa och välmående i arbetslivet. Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett hälsopromotivt perspektiv och med viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje studera vad arbetsglädje upplevs vara och om det kan finnas någon relation mellan arbetsglädje samt att lära och utvecklas i arbetslivet. Metod: Genom en kvalitativ intervjustudie genomfördes totalt 8 intervjuer med medarbetare ifrån ett privat företag och en kommunal förvaltning. Utifrån en viss förförståelse för vad som bidrar till arbetsglädje i arbetslivet och med en hermeneutisk utgångspunkt tolkades medarbetares upplevelser kring arbetsglädje samt lärande och utveckling i arbetslivet för att förstå om det däremellan fanns en relation. Resultat: Studiens resultat tyder på att medarbetare upplever arbetsglädje i form av stolthet, nöjdhet och trygghet samt att medarbetare upplever att de lär och utvecklas vid utmaningar och genom erfarenhetsutbyten. Resultatet tyder även på att inre drivkrafter är något som kan förklara en relation mellan arbetsglädje samt att läras och utvecklas inom arbetslivet. Teoretisk referensram: Studiens litteratur fokuserade på pedagogiska och hälsofrämjande ämnesområden med tyngd på glädje och lärande. Litteraturen var inspirerad av teorier och studier rörande hälsopromotion, Workplace Health Promotion, arbetsglädje som en friskfaktor, hälsofrämjande arbeten, socialt stöd, delaktigt ledarskap, lust och glädje för lärande processer samt livslångt lärande och positiv lärande miljö. Slutsats: Studien belyser hur arbetsglädje aktiverar inre drivkrafter vilka anses vara viktigare än yttre uppskattning för att främja lärande och utveckling inom arbetslivet, både genom känslan av utmaning samt känslan av en god gemenskap.

Bakgrund: Globala och nationella krav i "det nya arbetslivet", påverkar individen till att försöka upprätthålla en bred kompetens, flexibilitet i ett alltmer individualiserat samhälle. Den ökade ohälsan skapas av problem som otrygga arbetsförhållanden, en stressigare arbetsmiljö för både fast anställd och tillfällig arbetskraft. Personalens arbetsätt utkristalliseras på många olika sätt i verksamheterna, vilket får konsekvenser för det gemensamma arbetet och dess mål. Följden blir att var och en arbetar utifrån sin troliga teori och det vardagliga "praktiska" görandet tar över arbetet alltmer i verksamheten. Detta försvårar arbetet mot gemensamma mål, visionen om den teoretiska kunskapen har gått förlorad. Om sedan det egna arbetssättet sker utan tid för någon djupreflektion, eftertanke och förankring tillbaka till vad den teoretiska visionen och praktiska kunskapen utgörs av, blir kvalitén där utefter på det vi gör. Den mjuka människan försöker finna kortvariga lösningar för stunden och samtidigt mobilisera kraft, men den strategin blir ohållbar, både för individens hälsa och för allas gemensamma arbetsmiljö. Vi behöver en god arbetsmiljö där personal känner trygghet och förutsägbarhet inför arbetet där allas hälsa och välmående främjas. Dessutom ett hållbart arbetsliv där vi skapar en grogrund att kunna växa som person. Vilket/Vilka arbetssätt skulle kunna förverkliga detta, är Lean en tänkbar strategi?Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av Lean som arbetssätt i relation till hälsa. Delsyftet är vilka faktorer som avgör om ett företag ska lyckas med sin tillämpning av Lean.Metod: Intervjuer med semistrukturerade frågor med anställda, chefer och medarbetare i företag och offentlig verksamhet och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys (n=7).Resultat: Informanterna uttrycker att det känns som att företagen satsar på deras hälsa, de ses som viktigaste resurs och betydelse att skapa de bästa förutsättningarna för dem. Företagen ser värdet att ha involverad och engagerad personal och utan deras medverkan når man inga framsteg. Det är klart och tydligt att personalens hälsa främjas sett ur ett salutogent synsätt på hälsa genom att tillämpa Lean som arbetssätt. De känner att företaget har tilltro, litar på sina anställda och ger befogenheter som känns motiverande, meningsfulla och värt att engagera sig2i . Detta är helt i överensstämmelse med hälsopromotionens grunder och ur ett hälsofrämjande arbete (Ottawa Charter, 1986). Lean skapar påtagliga och synbara "mjuka" hälsofrämjande effekter i hela företaget på alla systemnivåer, individ-, grupp- och organisationsnivå också ut mot kund och brukare. Individen får och ges möjlighet att blomstra och växa i sin roll, att utvecklas med ett ständigt lärande och en stärkt självkänsla av att tillämpa Lean. Dessa effekter kan nås när företaget och ledningen är väl förankrade, har kunskap om filosofin och arbetssättet Lean. Det tar sin tid, en startsträcka vid tillämpning av Lean och lärandet om Lean, det är inget enkelt fixande genom kortvariga konsultuppdrag. Stöd och hjälp behövs på vägen till en lyckad implementering av arbetssättet Lean. För att nå de hälsofrämjande effekterna väljer man att implementera hela Leankonceptet och inte delar, det ger inte mer än kortvariga effekter. När företag och organisationer väljer att investera och satsa på arbetssättet Lean vinner de många positiva hälso- och arbetsmiljöeffekter. Genom sitt ständiga förbättringsarbete, värdeskapande tid och framgångar för alla anställda, brukare och kund så ökar trivseln och möjligheten att må bra.

Society and the workplace are two factors that are important for the individual's health status. It is important that the individuals has the right skills to take care of their health. For organizations, it is important to strive for the welfare of their employees. This has proven to have a positive impact on work performance, reduced absenteeism and reduced costs for rehabilitation. In 2007, the local authorities in Umeå implemented a wellness offering for all employees working in the municipality administration. They later saw a need to assist employees who needed help getting started with new exercise habits. This study aims to examine how the participants in the "Get Started Programme", succeeded in creating lasting exercise habits , 3-4 years after completing the program. Research questions are: How have the participants increased their knowledge practically and theoretically after the programme has finished? How have the participants succeeded in creating the content of the programme in their daily lives? How do the participants assess their health compared to before they participated in the programme? Are there any beneficial factors highlighted by the participants as during the program? The study was conducted on the basis of semi-structured interviews with eight voluntary participants who previously participated in the Get Started Programme. The results show that six of the eight participants succeeded to get started with the goals for behavioral change, and still maintain a sufficient physical activity level today. Participants who do not consider themselves to have succeeded in reaching the goals they set up in the beginning of the program, point out that they have the tools needed to go on and continue the behavioral change they strive for.

Detta är en fallstudie som handlar om de varierande uppfattningar som en arbetsgrupp vid en vårdavdelning har haft av ett påbörjat arbete med grupputveckling. Denna grupp gavs möjlighet för forskaren att studera under hösten 2013 och en studie av denna arbetsmetod är idag aktuell. Arbetet med grupputveckling har skett genom en modell innehållande hälsopromotion. För att ta reda på gruppens uppfattningar av denna metod genomfördes kvalitativa enskilda intervjuer med dem. Materialet har till en början inspirerats av en fenomenografisk analysmetod. Därefter förändrades valet av analysmetod till en blandad metod istället. Detta för att kunna visa en så rättvis bild som möjligt av informanternas uppfattningar. Fenomenografin är fördelaktig gällande analysen av det syfte som är formulerat, vilket är att förstå på vilka olika sätt som deltagarna har uppfattat den aktuella grupputvecklingsmetoden. Resultatet som visade sig i studien var att arbetsmetoden för grupputveckling till viss del har gett ett positivt resultat. Dock visade det sig att alla uppgifter som skulle genomföras inte ännu hade hunnit fullföljas. Detta på grund av svårigheter med att finna vikarier till en slimmad vårdavdelning. Tidsaspekten för denna studie har varit 10 veckor.

I den nya läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 skrivs hälsa och välbefinnande fram som ett prioriterat perspektiv som ska utgöra en naturlig del av barnens vardag på förskolan. Läroplanen ger dock inga direktiv gällande innebörden i begreppen ”hälsa” och ”välbefinnande” eller vad detta kan innebära i förskolans verksamhet. Vid tidpunkten för denna uppsats så pågick arbetet med att bygga upp en hälsoförskola i en mindre kommun i södra Sverige. Förskolans ambition var att arbeta utifrån en utpräglad hälsoprofil. Med tanke på tolkningsutrymmet som läroplanen lämnar gällande hälsa och välbefinnande så blev det intressant att med kritisk blick granska hur framväxten av denna hälsoprofil gick till. Denna uppsats byggde alltså på en fallstudie, där syftet var att med Hälsoförskolan som utgångspunkt klargöra hur en ny pedagogisk profil växte fram från vision till implementering. Ett underliggande syfte var att belysa och bringa klarhet i vad begreppet hälsa kunde innebära i en förskolepraktik och hur detta begrepp kunde omsättas i praktisk pedagogisk verksamhet. Metoden som valdes var kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex utvalda nyckelpersoner som antogs besitta den kunskap vi behövde för att uppfylla syftet. Resultatet som framkom i studien visade att processen att ta fram en ny pedagogisk profil hade genomgått olika faser och att nyckelpersonerna hade haft olika roller under processens gång. Vidare visade resultatet att nyckelpersonerna hade en klar samsyn gällande den konceptram som ligger till grund för profilen, även om tonvikten lades vid olika delområden. Samtidigt indikerade resultatet att det inte rådde en uttalad samsyn vad gäller det långsiktiga slutmålet för Hälsoförskolans arbete. John P. Kotters åttastegsmodell för ett framgångsrikt förändringsarbete låg som teoretisk grund för analysen av resultatet.

No description available.

Det finns stora ojämlikheter mellan nyanlända och personer födda i Sverige kopplat till bland annat psykisk ohälsa. Hälsans betydelse för nyanländas integrationsprocess uppmärksammas inte tillräckligt, det finns ett stort behov av hälsofrämjande insatser. Dock finns det kunskapsluckor inom ämnet. Studiens syfte var att beskriva vad nyanlända elever upplever som hälsofrämjande. Eftersom hälsopromotion riktat till nyanlända är ett relativt okänt område valdes kvalitativ metod för att besvara syftesfrågan. Datainsamlingen har skett med hjälp av öppna brev där deltagarna fick fortsätta på meningen “Nu ska jag rita och berätta om en dag då jag mådde bra, det var…”. Deltagandet var konfidentiellt och totalt var det 25 deltagare som besvarade breven med hjälp av text och bild. Analysmetoden som använts för studien är latent innehållsanalys som mynnade ut i ett huvudtema; Känner egenmakt som skapar drivkraft att tillsammans med sina nära få dela upplevelser och glädje och tre teman; Få bestämma själv, Finna kraft i tankar och minnen och Känna känslan av ett “vi”. Resultatet visar att deltagarna ser en hälsofrämjande vardag som består av frihet, gemenskap och reflektion. Resultatet visar även på den vardag som deltagarna lever i nu med saknad av hälsofrämjande faktorer som istället präglas av oro, ångest och depression. Slutsatsen är att det finns ett behov av insatser inom hälsopromotion för att främja de nyanlända elevernas hälsa och välbefinnande och på sikt minska den psykiska ohälsan.

Forskningsfråga: Hur arbetar företagsledningar med systematisk hälsopromotion? Syfte: Studien syftar till att identifiera och analysera olika strategier som företagsledningar använder i sitt arbete med hälsopromotion. Vidare vill vi att studien ska kunna fungera som underlag för verksamheter som har, eller vill införa, hälsoprogram på arbetsplatsen. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri för att analysera fyra olika företags arbeten med hälsopromotion. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns ett “bästa sätt” att arbeta med hälsopromotion utan måste ta utgångspunkt ur verksamhetens unika filosofi och kultur. Vi har identifierat olika styrmedel som visat sig vara avgörande i arbetet med hälsopromotion. Betydande faktorer har bland annat varit företagskulturen, incitamentsystem samt om träningen är obligatorisk eller inte. Genom en unikt anpassad styrmix kan företag uppnå en hälsopromotion som genererar både  mänskliga och ekonomiska vinster på lång sikt.