Andelen äldre i Sverige blir större medan andelen som förväntas finansiera välfärden blir mindre. För att tillgodose befolkningens vårdbehov anses hälso- och välfärdsteknik vara ett viktigt komplement. Användningen av hälso- och välfärdsteknik har ökat i kommunerna sedan Covid-19 pandemin men nu har utvecklingen bromsat in. Hälso- och välfärdsteknik finns fortfarande i stor utsträckning i äldreomsorgen men inom funktionshinderområdet finns områden där utvecklingen avtar. Användningen av kommunikation via videosamtal mellan personer med funktionsnedsättning och anhöriga tog fart under pandemin men minskar 2023. En kommun har gått emot strömmen och köpt in Komp, en enkel lösning för videosamtal, till personer som bor i bostad med särskild service enligt Lagen om särskilt stöd(LSS). Syftet med studien är att beskriva anhörigas och boendestödjares erfarenheter av användning av kommunikationshjälpmedlet Komp vid kommunikation med personer med stöd enligt LSS. En kvalitativ undersökning av fem respondenters subjektiva uppfattningar av användningen av Komp genomfördes via semi-strukturerade intervjuer med efterföljande tematisk analys. Sju kategorier identifierades som beskriver att Komp-användarna i och med Komp i högre grad självständigt kunde besvara samtal, att det hade varit önskvärt med en lösning som innebar att Komp-användarna kunde ringa ut från Komp, att hantering av smarta telefoner innebar svårigheter för Komp-användarna men att stationära telefoner var enklare, att Komp bidrog till fler samtal och ökad ömsesidig förståelse jämfört med telefonsamtal, att det var enklare för boendestödjare att agera tolk i Komp-samtal än i telefonsamtal, att Komp-samtal kunde missas på grund av att Komp-användarna inte såg eller hörde inkommande samtal, att Komp och Komp-samtal uppskattades av både respondenter och Komp-användare och att Komp-samtal i många fall kunde ersätta fysiska besök från boendestödjare.  Mer forskning krävs kring användningen av Komp av personer med funktionsnedsättning boendes i Sverige.

No description available.

No description available.

Huvudvärk är ett mycket vanligt tillstånd och det finns en mängd olika varianter av huvudvärk. Huvudvärk kan delas upp i primär och sekundär huvudvärk. Vanliga primära huvudvärksvarianter är spänningshuvudvärk och migrän. Prevalensen för migrän är ca 15 % och räknas som en av de 10 vanligaste funktionshindrande sjukdomarna i världen. Kronisk migrän är en svår variant av migrän där patienterna har huvudvärk minst 15 dagar i månaden. Vanliga anfallsläkemedel så som triptaner och NSAID kan orsaka läkemedelsinducerad huvudvärk och då är det viktigt med effektiv profylaktisk behandling. Sedan 2011 är Botulinumtoxin A godkänt i Sverige som profylaktisk behandling mot kronisk migrän. Syftet med det här arbetet var att utreda hur effektivt Botulinumtoxin A är som profylax mot kronisk migrän. Litteraturstudien baseras på resultatet från 5 vetenskapliga artiklar. Artiklarna erhölls från databasen PubMed. I de första tre artiklarna jämförs Botulinumtoxin A med placebobehandling och i de två resterande artiklarna så jämförs Botulinumtoxin A med topiramat respektive amitriptylin. Resultatet från den här studien visar att Botulinumtoxin A är mer effektivt jämfört med placebo mot kronisk migrän när det gäller reducering av antal dagar med huvudvärk på en månad. Arbetet har också påvisat att Botulinumtoxin A som behandling är mer effektivt än placebo i reducering av antal dagar med migrän. Botulinumtoxin A har också visats sig lika effektiv som topiramat och amitriptylin som profylaktiskt behandling mot kronisk migrän. / Headache is a very common condition, and there are a number of variants of headache. About 90 % of all people in the world have experienced headache. Headache belongs to the group of diseases with the highest prevalence in the world but the disease is also largely under-diagnosed. Only 50 % of those who suffer from a headache disorder will have a diagnosis. Headaches can be divided into primary and secondary headaches. Common primary headaches are tension type headaches and migraines. The prevalence of migraine is approximately 15 % and is considered one of the 10 most common disabling disease in the world. Chronic migraine is a severe variant of migraine in which patients have at least 15 headache days per month during at least 3 months. Ordinary seizure medications such as triptans and NSAIDs can cause medical overuse headache and that’s why it is important to have effective prophylactic treatment. Since 2011 Botulinumtoxin A is approved in Sweden as a prophylactic treatment for chronic migraine.   The aim of this study was to investigate the effectiveness of Botulinumtoxin A as a prophylactic treatment against chronic migraine. This literature study is based on results from five scientific articles. Articles were obtained from the database PubMed. In the first three articles Botulinumtoxin A was compared with placebo treatment and in the two remaining articles Botulinumtoxin A was compared with topiramate and amitriptyline. The results from this study show that Botulinumtoxin A is more effective than placebo for chronic migraine in terms of reducing the number of days with headache during a month and also reducing the number of episodes. The work has also shown that Botulinumtoxin A treatment is more effective than placebo in reducing the number of days with migraine. Botulinumtoxin A has also been shown to be as effective as amitriptyline and topiramate as prophylactic treatment for chronic migraine. Botulinumtoxin A also has fewer side effects than amitriptyline

No description available.

Syftet var att beskriva framgångsfaktorer vid implementering av riktlinjer på sjukhusavdelningar. Metoden var en litteraturstudie där 9-stegsmodellen av Polit och Beck (2017) följdes. Databaser som användes var Cinahl och PubMed. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar varav 7 var kvalitativa artiklar, 4 mixad metod och 1 kvantitativ. Resultat: Fyra kategorier av framgångsfaktorer vid implementering: (1) Att involvera alla berörda parter, (2) Ledaren, (3) Implementeringsprocess innehåll och potential, (4) Kommunikation och lärande. Slutsats: Genom denna studie gick det inte att avgöra vilken eller vilka faktorer som var de viktigaste. En förutsättning var att alla berörda parter var involverade, förstod interventionen, vad som förväntades av var och en samt att utbildning eller information gavs inför implementeringen. En fördel var om interventionen kunde anpassas till kontexten, för att stärka personalens engagemang och känsla av meningsfullhet samt att skräddarsy implementeringen. Att samarbeta och kommunicera stärkte både personal och implementeringen.

No description available.

Bakgrund: Crossfit är en högintensiv träningsform som blivit populär på senare år i alla åldrar för att hålla sig i form. Crossfit använder sig både av anaerob och aerob träning där uthållighet, styrka, explosivitet, balans och koordination kombineras på olika sätt. Att få ökade kunskaper kring hur olika delmoment inom Crossfit påverkas av varandra kan bidra till förbättrat träningsupplägg. Tidigare forskning har visat att styrketräning inte påverkar efterföljande uthållighetsträning men att tung styrketräning med kortare vila ger en försämring av prestation och teknik. Få studier har studerat tung styrketräning med efterföljande WOD inom Crossfit. Därför behövs mer forskning för att studera träningens olika moment och påverkan. Syfte: Det primära syftet var att studera hur en maxning i stöt påverkade efterföljande prestation i en standardiserad högintensiv styrketräningssekvens samt vertikal hoppförmåga inom Crossfit. Det sekundära syftet var att studera hur en maxning i stöt före en standardiserad högintensiv styrketräningssekvens påverkade självrapporterad muskeltrötthet. Metod: Samtliga testpersoner (TP) var medlemmar i ett Crossfit center och hade erfarenhet av stöt och Crossfit. Datainsamlingen genomfördes vid två olika testtillfällen. Vid det ena testtillfället utfördes en uppvärmning, deluppvärmning till startvikterna och en standardiserad högintensiv styrketräningssekvens med 30 stötar så fort som möjligt. TP rapporterade sin muskeltrötthet genom Borgskalan och genomförde ett Sargent jump. Vid det andra testtillfället utfördes samma uppvärmning med en maxning, 1RM (one repetition maximum) före den standardiserade högintensiva styrketräningssekvensen och därefter utfördes samma delar som vid testtillfälle ett. Resultat: Femton TP, åtta män och sju kvinnor deltog i studien. Resultatet visade en signifikant skillnad (p=0,001) för prestationen, där tiden var sämre med en föregående maxning innan den standardiserade styrketräningssekvensen. Maxningen påverkar inte resultatet avseende hopphöjd (p=0,063) eller självrapporterad muskeltrötthet (p=0,791). Konklusion: Studien visade att maxning i stöt påverkade styrketräningssekvens negativt och indikerar på att längre vila krävs efter maxning och en kombination med uthållighet skulle vara att föredra. Det fanns ingen skillnad i hopphöjd och det indikerar på att kombinationsträning av styrketräning och vertikala hopp kan vara en fördel inom Crossfit. Det krävs mer forskning inom området och för vidare forskning skulle det vara intressant att studera en större population och skillnader mellan män och kvinnor.

Patient advocacy implies taking action on someone else’s behalf, and has been described as a key element of nurses’ professional care. In the perioperative setting, it involves not only critical decision making, but also all the small things that the nurses do for the sake of the patients during their working day. Since previous research on the advocacy role of a registered nurse anesthetist (RNA) is sparse, and has not been conducted in a Swedish context, this thesis was intended to contribute to a greater understanding of advocacy in the perioperative context. The overall aim was therefore to explore the characteristics and consequences of perioperative patient advocacy (Study I), and to describe RNAs’ views of advocacy in anesthetic nursing through interviews (Study II), a questionnaire (Study III), and observations (Study IV). The synthesis of the characteristics and consequences of perioperative patient advocacy was interpreted in this thesis as the RNAs having the patient’s best interests at heart, in that they (1) had control of the situation, (2) preserved human values, and finally (3) were emotionally affected, as the results from the four studies suggested this as the core of perioperative patient advocacy. Perioperative patient advocacy is not always perceived as easy. In praxis, it is linked to the code of ethics outlined by the International Council of Nurses, which states that all registered nurses, regardless of their working context, shall respect human rights, promote health, prevent illness, and ensure that the individual receives accurate and sufficient information. This thesis elaborates on how this is done by describing how RNAs exert perioperative patient advocacy and how they interact in order to facilitate the best possible care for the patient. The results deepen the understanding of perioperative patient advocacy from the RNA’s perspective and contribute to a new insight in the RNA’s professional role.

No description available.