Titel: Motivet bakom frivillig redovisning: En kvantitativ studie om samvariationen mellanägarkoncentration och hållbarhetsredovisning.Författare: Maria Hellsten och Lina StrandBakgrund: Under de två senaste decennierna har stort fokus och ansvar riktats mot företagavseende deras agerande för att främja en hållbar utveckling. Vissa bolag är förpliktigade attrapportera om dess miljömässiga, sociala och ekonomiska påverkan på samhället i en årligenutgiven hållbarhetsredovisning. Till viss del innehåller regleringen avseendehållbarhetsredovisning stort utrymme för fria redovisningsval. Bland annat saknas regleringavseende hur mycket information som skall kommuniceras till bolagets intressenter, ochdärmed varierar innehållet i bolagens hållbarhetsredovisningar. Frågan blir då, vilka är bolagensmotiv till att rapportera mer information i en hållbarhetsredovisning än vad som är lagstadgat?Syfte: Denna studie ägnas åt att studera möjliga förklarande faktorer som bidrar till rapporteringav hållbarhetsredovisning. Vidare är syftet med denna studie att undersöka om det föreliggeren samvariation mellan svenska bolags rapporterade hållbarhetsredovisning och dessägarkoncentration.Metod: För att besvara studiens syfte har kvantitativ innehållsanalys tillämpats för att analyseraoch kvantifiera den rapporterade informationen i bolagens hållbarhetsredovisningar. Enupprättad kodmall, som baserats på Global Reporting Initiatives standarder förhållbarhetsredovisning, samt ett binärt poängsättningssystem har använts för att ta framstudiens empiriska data. För att analysera den empiriska datan har tre olika statistiskaanalysmetoder använts; Pearsons korrelationskoefficient, oberoende t-test samt upprättandet avett spridningsdiagram.Slutsats: Baserat på studiens resultat, som påvisat en samvariation mellanhållbarhetsredovisning och ägarkoncentration, har vi funnit att frivillig redovisning kanförklaras och förstås utifrån behovet av att hantera informationsasymmetri mellan bolagetsledning och dess aktieägare. / Title: The incentive behind voluntary reporting: A quantitative study of the covariance betweenownership concentration and sustainability reporting.Authors: Maria Hellsten and Lina StrandBackground: During the last two decades a major focus and responsibility has been directedtowards companies regarding their measures to support sustainable development. Somecompanies are required to report about their environment, social and economic impacts in anannual sustainability report. Partially, the regulation regarding sustainability accountingcontains a lot of voluntary accounting choices. For instance, there is no regulation regardinghow much information that should be communicated to the companies’ stakeholders, thus thecontent of the companies’ sustainability reports varies. Therefore we ask, what are thecompanies’ motives for reporting voluntary disclosures in a sustainability report in addition towhat is required by law?Purpose: This study is dedicated to study possible explanatory factors that contributes to thereporting of sustainability disclosures. Furthermore, the aim of this study is to examine if thereexist a covariance between the ownership concentration of Swedish enterprises and theirsustainability reports.Method: In order to answer the purpose of this study we have applied a quantitative contentanalysis. A coding template, based on the Global Reporting Initiatives standards, wasestablished and used along a binary scoring system to produce the empirical data of the study.Three different statistical analysis methods have been used (Pearson’s correlation coefficient,independent t-test and a scatterplot diagram) in order to analyze the empirical data.Conclusion: Based on the results of the survey, which showed a covariance betweensustainability reporting and ownership concentration, we have found that voluntary reportingcan be explained and understood based on the need to manage information asymmetry betweenthe company’s management and it’s shareholders.

I takt med att mänskliga aktiviteter har en allt större negativ påverkan på miljön, ökar behovet av ett mer omfattande hållbarhetsarbete i samhället. Här har företagen som en viktig aktör en stor roll att spela och att upprätta och redovisa en hållbarhetsrapport är ett sätt att bevisa för samhället hur de bidrar till en hållbar utveckling. Genom att hållbarhetsredovisa kan företagen öka sin trovärdighet kopplad till hållbarhetsrelaterade frågor och får en chans att bevisa hur de jobbar med CSR (Corporate Social Responsibility), det vill säga vilket samhällsansvar de väljer att ta. I dagens samhälle ställs inte längre frågan huruvida företagen ska jobba med hållbarhetsfrågor, utan hur och i vilken utsträckning det ska ske. Hållbarhetsredovisningen har därmed ökat drastiskt de senaste decennierna. I den här studien undersöks därför hur svenska företag jobbar med miljömässiga hållbarhetsrelaterade frågor enligt sina hållbarhetsrapporter och vilka förändringar som skett över tid. Den jämför även skillnaden i förändring över tid för identifierade väsentliga miljömässiga kategorier mellan privatägda och statligt ägda företag.Studien har utförts med hjälp av en blandad kvalitativ metod där innehållsanalyser har genomförts av sex företags hållbarhetsrapporter från åren 2014, 2017 och 2020. För att kunna göra en jämförelse mellan privatägda och statligt ägda företag, valdes tre privata och tre statliga företag ut att ingå i studien. Samtliga sex företag ska enligt lag upprätta en hållbarhetsredovisning. De mest väsentliga miljömässiga kategorierna i de analyserade rapporterna identifierades som avfall och cirkulära flöden, utsläpp av växthusgaser och energiförbrukning.Baserat på insamlade data från de analyserade hållbarhetsrapporterna samt företagens hemsidor, redovisas sammanfattat hur de sex företagen jobbar med hållbarhet. Detta sker i form av en inledande text och tabeller som inkluderar företagens åtgärder och framsteg, mål och policys, miljöbelastning i siffror samt finansiella nyckeltal.Studien har visat på varierande utveckling inom de identifierade väsentliga kategorierna, och mellan 2014–2020 har det gått att se en lika stor andel ökat som minskat hållbarhetsarbete i de analyserade hållbarhetsrapporterna. Vidare har de privatägda företagen visat sig i större utsträckning jobba med frågor kopplade till de kategorier som inkluderas i studien än de statligt ägda företagen. Hållbarhetsrapporterna från de privatägda företagen har även visat sig ha en högre jämförbarhet. / As human activities affect the environment more and more negatively the need for more extensive sustainability work in the society has become urgent. In this context companies as actors play a key role and by drawing up a sustainability report these companies can prove the society in how far they contribute to sustainable development. Through sustainability reporting companies may achieve higher credibility in respect to their sustainability work and get a chance to prove how they work with CSR (Corporate Social Responsibility), e.g. which responsibility they choose to take for the society. In today´s society it is no longer a question of if companies should work with sustainability but how and on which scale they should do it. Thus, sustainability reports have grown in number over the last decades. The aim of this study is to investigate how Swedish companies work with environmental sustainability according to their sustainability reports and which changes happened over the years. The study also compares differences over time between private limited and state-owned companies in respect to identified essential environmental categories.A mixed qualitative method is used by analyzing the sustainability reports of six companies of the years 2014, 2017 and 2020. In order to compare private limited and state-owned companies, this study contains the sustainability reports of three private limited companies as well as three sustainability reports of state-owned companies. All six of the companies are legally obligated to draw up a sustainability report each year. The most essential environmental categories identified in the reports are waste and circular flows, greenhouse gas emissions and energy consumption.This study has shown varying development within the identified most essential categories, and between 2014-2020 the sustainability reports show the same amount of increased as decreased sustainability work in the studied companies. The private limited companies have been found to work with questions connected to the categories included in this study to a greater extent than the state-owned companies. The sustainability reports from the private limited companies have also shown a greater comparability mostly because of the larger amount of data that is reported. / <p>2022-01-28</p>

En hållbar utveckling är kritiskt för att kommande generationer ska kunna leva på vår jord med liknande möjligheter som vi har idag. Att arbeta med hållbarhet är viktigt för såväl privatpersoner som företag. För att säkerställa en mer hållbar utveckling har Europeiska Unionen tagit fram direktiv som sätter krav på större företag att redovisa sitt hållbarhetsarbete. I Sverige ingår detta direktiv i Årsredovisningslagen som ställer krav på hållbarhetsrapportering från större företag.Syftet i denna uppsats är att utreda om Ur &amp; Penn, ett stort företag inom klock- och smyckesbranschen har en hållbarhetsrapport i sin årsredovisning som fyller de krav Årsredovisningslagen ställer. Datainsamlingen som används om företaget kommer från offentliga källor samt empiriskt kunskapsinsamlande från den inblick en får genom att arbeta inom företaget. Företagets hållbarhetsrapport för räkenskapsår 2017-2018 har utretts och i resultatet fastställs det att hållbarhetsrapporten inte lever upp till de krav som Årsredovisningslagen ställer. Global Reporting Initiative används som mall för att ge förslag på förbättrad hållbarhetsredovisning.En värdekedjeanalys görs av ett armbandsur i rostfritt stål för att se vilken miljöpåverkan en populär produkt från företaget har och utifrån detta görs en SWOT-analys för att ta fram strategier som företaget kan använda till sitt hållbarhetsarbete. Den miljöpåverkan som värdekedjeanalysen fastställer kopplas till Det naturliga steget som belyser att produktionen av rostfritt stål har stor påverkan på miljön och att det arbetssätt som finns inom företaget bidrar till en icke hållbar värld.Slutsatsen i denna uppsats är att företaget inte lever upp till de krav som Årsredovisningslagen ställer gällande hållbarhetsrapportering. Företagets produkt och arbetssätt är inte hållbara och om företaget vill säkra en framtid på en marknad som blir allt mer hållbarhetsfokuserad behöver företaget arbeta mer med hållbarhet. / Sustainable development is crucial for future generations ability to live on this planet with similar opportunities as we do today. To work with sustainability is important for the individual person as well as companies. The European Union has developed directives that require big companies to account for their work with sustainability, this is to ensure a more sustainable development in the union. This directive is a part of the Annual Accounts Act in Sweden, and it requires that bigger companies have a report on their sustainability work.The purpose of this essay is to investigate if a big company within the watch- and jewelry industry have a sustainability report that meet the requirements of the Annual Accounts Act. The information that is used about the company is from public sources as well as personal experiences from the author that has worked within the company. The company's sustainability report for the financial year 2017-2018 does not meet the requirements. Global Reporting Initiative is used as a guide to give suggestions on improving the report.A value chain analysis is made for a wristwatch made of stainless steel to see which environmental impact a popular product from the company has. A SWOT-analysis is made based of the value chain to illustrate strategies that the company can use with its sustainability work. The environmental impact that the value chain determine is linked to The natural step which proves that the production of stainless steel has a big impact on the environment and that the working model within the company is contributing to an unsustainable world.The conclusion of the essay is that this company does not live up to the requirements that the Annual Accounts Act have regarding sustainability reports. The product from the company and their working model is not sustainable and if the company wants to ensure a future on a market that is becoming more focused on sustainability; they need to work more with sustainability. / <p>2021-11-26</p>

Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett kommunikationsverktyg för företag gentemot sinaintressenter. Då konsumenter generellt sett är företagens primära inkomstkälla blir det därmed en viktig intressent för företaget. En konsumentgrupp som från och med i år beräknas vara den största konsumentgruppen och utgöra nästan 40% av världens konsumtion är Generation Z. Studiens syfte är att undersöka och förstå Generation Zs syn på två av Sveriges största fastfashion företag, nämligen H&amp;M och Gina Tricot, hållbarhetsredovisningar utifrån 3Cprincipen.Vidare är syftet att undersöka om konsumentens attityd gentemot respektive fastfashion företag förändras efter att ha tagit del av hållbarhetsredovisningarna. Konsumenternas attityder analyserades utifrån Solomons et al. (2016) ABC-modell. Tio semistrukturerade intervjuer utfördes där deltagarna först fick dela med sig av generella åsikter kring företagen, därefter fick de ta del av hållbarhetsredovisningarna för att sedan dagen efter svara på ytterligare frågor. Resultatet visade på att konsumenter uppfattar respektivehållbarhetsredovisning som tydlig och jämförbar. För deltagarna som upplevde att hållbarhetsredovisningen var trovärdig var den genomgående anledningen till detta att den innehöll mer information. Konsumentens attityd gentemot respektive fast fashion företag förändrades inte ur många aspekter efter att ha tagit del av hållbarhetsredovisningen. Deltagarna som innan de tagit del av hållbarhetsredovisningen haft en positiv känsla gentemot företaget och därtill får en positiv känsla till hållbarhetsredovisningen uppgav däremot också ett förstärktbeteende. Med andra ord är de vara villiga att handla mer hos det företaget. Dock stämmer inte alltid attityd och beteende överens vilket innebär att man endast kan anta att de blir så. / The sustainability report can be seen as a communication tool for companies towards their stakeholders. Since consumers generally are seen as the company's primary source of income they therefore become an important stakeholder for the company. A consumer group that starting from this year is expected to be the biggest consumer group and make up for almost40% of the worlds consumption is Generation Z. This study is aimed to examine and understand Generation Z perception towards two of Sweden's biggest fast fashion companies, H&amp;M and Gina Tricot, sustainability report based on the 3C-principle. Furthermore the purpose is to investigate if the consumers attitude towards respective fast fashion companies changes after they have taken part of the sustainability report. The consumers attitudes was analyzed based on Solomons et al. (2016) ABC-model. Ten semi-structured interviews were conducted where the participants first got to share their general opinions about the presented companies, thereafter they received the sustainability reports to then the day after answer additional questions. The results showed that the consumers perceive each sustainability report as clear and comparable. For the participants that perceived that the sustainability report as credible the frequent reason was that it contained more information. The consumers attitude towards the fast fashion companies did not change in many aspects after taking part of the sustainability report. The participants that had a previous positive feeling towards the company and in addition developed a positive feeling towards the sustainability report declared a reinforced behavior. However there is a gap between attitude and behavior and therefore one can only assume that they will behave that way. This paper is further on written in Swedish.

Background Sustainability reporting is a relatively unregulated phenomenon in comparison to the legislation and norms regarding the reporting of financial information. With a broader spectrum of interpretation regarding how sustainability reporting should be executed, other factors beyond legislation and norms gets an impact on the application of reporting on sustainability. A comparison between state owned enterprises and publicly listed companies was done in this study with the goal of distinguishing the differences in the sustainability reporting. Purpose The purpose of this study is to examine and compare the sustainability reporting amongst state owned enterprises and publicly listed companies. Method The study is qualitative with a mostly deductive approach. The data was collected by doing a thematic content analysis on the chosen companies annual and sustainability reports. Conclusion Several essential differences in the sustainability reporting were identified and discussed in context to the theoretical frame of references. / Bakgrund Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis oreglerat fenomen om man jämför med lagstiftning och normer kring redovisningen av finansiella rapporter. Med ett större tolkningsutrymme för hur redovisningen av hållbarhet ska utföras, kan andra faktorer utöver lagstiftning och normer påverka utformningen av hållbarhetsredovisningen. En jämförelse mellan statligt ägda bolag och publika bolag genomfördes i denna studie för att undersöka vilka skillnader som förelåg i hållbarhetsredovisningen bland valda bolag. Syfte Studiens syfte är att undersöka och jämföra hållbarhetsredovisningen i statliga och publika bolag. Metod Studien är kvalitativ med en främst deduktiv ansats. En tematisk innehållsanalys av bolagens års-och hållbarhetsredovisningar gjordes. Slutsats Flera väsentliga skillnader i hållbarhetsredovisningen identifierades och diskuterades i kontext till den teoretiska ramverket.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Studien ämnar även förstå dessa likheter och skillnader med hjälp av intressentteorin och institutionell teori. Studien kommer att bidra till en ökad kunskap om likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på hållbarhetsredovisningar upprättade för räkenskapsåret 2021. Urvalet bestod av 15 svenska onoterade företag fördelat på detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Den kvalitativa innehållsanalysen tillämpades deduktivt eftersom begrepp från Triple Bottom Line (TBL) låg till grund för studiens kodschema som tillämpades på studiens empiriska datamaterial. Slutsats: Denna studie visar att det finns likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Studien finner att det finns likheter i vilka hållbarhetsområden som de onoterade företagen mellan branscherna redovisar om. Studien visar även att det finns likheter och skillnader i vilka underkategorier inom dessa hållbarhetsområden som de onoterade företagen mellan branscherna redovisar om på ett framträdande sätt. Denna studie visar att likheterna främst kan förstås av tvingande och mimetisk isomorfism, men även av den normativa inriktningen inom intressentteorin. Studien visar även att skillnaderna främst kan förstås av tvingande och mimetisk isomorfism, men även av den positiva inriktningen inom intressentteorin. Originalitet/värde: Tidigare studier som har studerat företags hållbarhetsredovisning mellan olika branscher har främst studerat börsnoterade företag. Dessutom finns det en avsaknad av studier som har undersökt likheter och skillnader mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. Denna studie har bidragit till en ökad kunskap om likheter och skillnader i onoterade företags hållbarhetsredovisning mellan detaljhandels-, energi- och fastighetsbranschen. / Purpose: The purpose of this study is to investigate what similarities and differences exist in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. The study also intends to understand these similarities and differences with the help of stakeholder theory and institutional theory. The study will contribute to an increased knowledge of similarities and differences in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries.  Methodology: A qualitative content analysis was conducted on sustainability reports prepared for the fiscal year 2021. The sample consisted of 15 Swedish unlisted companies divided into the retail, energy, and real estate industries. The qualitative content analysis was applied deductively because concepts from the Triple Bottom Line (TBL) was the basis of the study's coding scheme that was applied to the study's empirical data material.  Findings: This study shows that there are similarities and differences in unlisted companies' sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. The study finds that there are similarities in the sustainability areas that the unlisted companies between the industries report on. The study also shows that there are similarities and differences in which subcategories within these sustainability areas that the unlisted companies between industries report on in a prominent way. This study shows that the similarities can mainly be understood by coercive and mimetic isomorphism, but also by the normative branch within stakeholder theory. The study also shows that the differences can mainly be understood by coercive and mimetic isomorphism, but also by the positive branch within the stakeholder theory.  Originality/value: Previous studies that have studied companies' sustainability reporting between different industries have mainly studied listed companies. In addition, there is a lack of studies that have examined similarities and differences between the retail, energy, and real estate industries. This study has contributed to an increased knowledge of similarities and differences in unlisted companies' corporate sustainability reporting between the retail, energy, and real estate industries. This thesis is written in Swedish.

Bakgrund: Samhällets medvetenhet om klimathot har ökat det senaste decenniet, vilket medfört att fler företag både vill och måste redogöra för sitt ansvar, i och med nya lagkrav och direktiv om hållbarhetsrapporten. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett internt verktyg som hjälper företag att samla in, analysera och kommunicera hållbarhetsinformation. Tidigare forskning saknas om den komplexitet som kan uppstå inom organisationer vid upprättandet av hållbarhetsredovisningen, där strukturer och människor har en inverkan. Syfte och frågeställning: Uppsatsen syftar till att utforska och öka förståelsen för vilken betydelse strukturer och människor har för redovisningens kvalitet och omfattning. Studiens frågeställning är: Utifrån ett internt perspektiv, på vilket sätt har strukturer och människor en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som inkluderar semistrukturerade intervjuer med sju personer från sju olika företag. Intervjuerna kompletteras med dokumentstudier genom att granska varje deltagande företags hållbarhetsredovisning. Resultat: Studiens resultat visar att regler har en inverkan på hållbarhetsredovisningen genom att de skapar struktur och tydliggör vad som måste rapporteras, hur informationen ska presenternas och vilka standarder som måste följas. Rutiner säkerställer att företag samlar in, bearbetar och rapporterar sitt hållbarhetsarbete på ett konsekvent och tillförlitligt sätt. Vidare spelar resurser en viktig roll eftersom företag måste ha tillgång till tillräckliga resurser både i form av tid, finansiella medel och personal för att kunna rapportera om sina hållbarhetsprestationer. I studien framkommer även att människor har en inverkan på hållbarhetsredovisningens innehåll genom sina handlingar, beteende och engagemang, likaså hjälper tidsaspekter företag att beskriva och mäta hur de har presterat över tid. Slutsats: Studien visar att tydliga regler, rutiner och tillräckliga resurser hjälper företag att upprätta en hållbarhetsredovisning av god kvalitet och omfattning. Människors handlingar, driv och tidsaspekter visar sig vara avgörande för hur hållbarhetsredovisningen utformas. / Background: Society's awareness of climate threats has increased in the last decade, which means that more companies both want and have to report on their responsibilities, partly due to new legal requirements and directives on the sustainability report. The sustainability report can be seen as an internal tool that helps companies collect, analyze and communicate sustainability information. Previous research is lacking on the complexity that can arise within organizations when preparing the sustainability report, where structures and people have an impact. Purpose and question: The purpose of this study is to explore and increase understanding of the importance of structures and people for the quality and extent of the accounting. The study's question is: From an internal perspective, in what way do structures and people have an impact on the content of the sustainability report? Method: The study is based on a qualitative method that includes semi-structured interviews with seven people from seven different companies. The interviews are supplemented with document studies by reviewing each participating company's sustainability report. Results: The study's results show that rules have an impact on sustainability reporting by creating structure and clarifying what must be reported, how the information must be presented and which standards must be followed. Routines ensure that companies collect, process and report their sustainability work in a consistent and reliable way. Furthermore, resources play an important role because companies must have access to sufficient resources both in the form of time, financial means and personnel to be able to report on their sustainability presentations. The study also shows that people have an impact on the content of the sustainability report, partly through their actions, behaviour and commitment, time aspects also help companies to describe and measure how they have performed over time. Conclusion: The study shows that clear rules, routines and sufficient resources help companies to create a sustainability report of good quality and extent. People's actions, commitment and time aspects prove to be decisive for how the sustainability report is designed.

Begreppet hållbarhet har på senare tid fått en allt större spridning i samhället, något som även avspeglas inom företagsvärlden där redovisning av hållbarhetsarbete blivit allt viktigare för att möta växande lagkrav och samhällsförväntningar. Efter införandet år 2015 blev FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, snabbt en vanligt förekommande aspekt inom hållbarhetsredovisningar. Detta grundar sig till stor del på den legitimitet ett internationellt organ som FN besitter. Agenda 2030 var och fortsätter vara kritiserad för sin ambiguitet och svårigheten gällande den praktiska implementationen av målen. Viljan hos företag att applicera Agenda 2030 var redan från början stor men forskning på området påvisar risken att införandet stannar vid en endast symbolisk efterlevnad av målen. För att kunna avgöra om Agenda 2030 har haft en verklig inverkan på hållbarhetsredovisningar syftar denna studie till att beskriva hur hållbarhetsredovisning inom svenska modeföretag har förändrats sedan införandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Detta görs genom att studera hur de globala målen har införts och utvecklats i hållbarhetsredovisningen året innan (2014), året efter (2016) samt halvvägs (2021) in i Agenda 2030. Studien är utformad som en innehållsanalys i form av en modifikation av CONI-modellen där originalmodellen är skapad av Beck et al. (2010). CONI-modellen är speciellt konstruerad för kodning samt jämförande av hållbarhetsredovisningar och består av både frekvensmätning och värdering. Kombinationen ger en djupare förståelse för hur förändringar skett mellan de valda åren och mellan de olika företagen. Att endast använda en frekvensmätning omöjliggör en kvalitativ mätning men är ändå relevant att inkludera då det ger en bild av hållbarhetsredovisningens prioriterade mål. Studien visar att samtliga företag benämner Agenda 2030 på något vis i sin hållbarhetsredovisning och fyra av fem studerade modeföretag betonar direkt sin efterlevnad av målen. Detta är att förvänta på grund av de många likheter de valda företagen innehar, något som även stöds av institutionell teori. Vidare kan institutionell teori även förklara varför det största företaget, H&amp;M, redan från första året låg i framkant och resterande företag följer den trend som H&amp;M stakat ut. Sammantaget visar dock årsjämförelserna att de olika företagens hållbarhetsarbete inte förändras nämnvärt efter införandet av Agenda 2030. Istället appliceras existerande hållbarhetsarbete på de Agenda 2030-mål som passar. Vissa specifika mål har förändrats avsevärt mellan olika år i värdering eller frekvens men som helhet påvisar den insamlade empirin att Agenda 2030 troligen främst införs i hållbarhetsredovisningarna av legitimerande skäl. Således stödjer denna studie den tidigare forskning som kritiserar företags användande av Agenda 2030 som en legitimerande strategi, något som gör att bidraget till måluppfyllnaden är ytterst undermålig. / The concept of sustainability has recently become increasingly widespread in society, which is also reflected in the business world where sustainability reporting has become increasingly important to meet growing legal requirements and societal expectations. After its introduction in the year 2015, the UN's global sustainable development goals, Agenda 2030, quickly became a common aspect of sustainability reporting. This is largely based on the legitimacy of an international body like the UN. Agenda 2030 was and continues to be criticized for its ambiguity and the difficulty of its practical implementation. The willingness of companies to apply Agenda 2030 was great from the beginning, but research in the field shows the risk that the implementation stops at a merely symbolic compliance with the goals. In order to determine whether Agenda 2030 has had a real impact on sustainability reporting, this study aims to study how sustainability reporting in Swedish fashion companies has changed since the introduction of the UN Sustainable Development Goals. This is done by studying how the SDGs have been introduced and developed in the sustainability report in the year before (2014), the year after (2016) and halfway (2021) into Agenda 2030. The study is designed as a content analysis in the form of a modification of the CONI model where the original model is created by Beck et al. (2010). The CONI model is specially designed for coding and comparing sustainability reports and consists of both frequency measurement and valuation. The combination provides a deeper understanding of how changes have occurred between the selected years and between the different companies. Using only a frequency measurement makes a qualitative measurement impossible but is still relevant to include as it provides a picture of the sustainability report's prioritized goals. The study shows that all companies refer to the Agenda 2030 in some way in their sustainability report and four out of five fashion companies studied directly emphasize their compliance with the goals. This is to be expected due to the many similarities between the selected companies, which is also supported by institutional theory. Furthermore, institutional theory can also explain why the largest company, H&amp;M, was at the forefront from the first year and the remaining companies follow the trend set by H&amp;M. Overall, however, the annual comparisons show that the different companies' sustainability work did not change significantly after the introduction of the Agenda 2030. Instead, existing sustainability work is applied to the appropriate Agenda 2030 goals. Some specific goals have changed significantly between years in terms of valuation or frequency, but as a whole, the collected empirical data shows that Agenda 2030 is probably mainly introduced in the sustainability reports for legitimizing reasons. Thus, this study supports the previous research that criticizes companies' use of Agenda 2030 as a legitimizing strategy, which makes the contribution to goal achievement extremely suboptimal.

Syftet i studien är att finna likheter och skillnader i casino- och spelföretagens redovisade sociala ansvarstagande. Urvalet är svenska spelföretag som är noterade på Stockholmsbörsen. De studerade företagen är LeoVegas, Evolution AB, Betsson AB och Kindred Group PLC. Metoden grundar sig i en innehållsanalys med komparativ och longitudinell design. Studien har undersökt kategorierna “Kontroll”, “Åtgärd”, “Ansvarsfullt spelande” och “Spelproblem” i företagens hållbarhetsredovisningar för åren 2017-2021. Antalet meningar som innehåller kategorierna har studerats för att finna likheter och skillnader. Resultatet visar att kategorin “Ansvarsfullt spelande” tillämpats mest samt att “Spelproblem” tillämpats minst bland företagen. Resultatet visar även att Kindred Group PLC använt kategorierna mest i sin hållbarhetsredovisning och att Evolution AB har nämnt kategorierna minst. Resultatet kopplas bland annat till teorier om ansvarstagande, användning av ramverk och “greenwashing”. Slutsatserna som dras är att det är svårt att definiera konkreta likheter och skillnader, att företagen generellt har utvecklat sina hållbarhetsrapporter samt att det finns skillnader i användandet av icke-obligatoriska verktyg. Jämförbarheten mellan hållbarhetsredovisningarna är låg, däremot har företagen olika grad av transparens. Studien visar en tendens att hållbarhetsrapportering kopplat till spelproblem har ändrats under Covid-19 pandemin. Utöver detta kan vi konstatera att företagen använder sig av “greenwashing” i sin hållbarhetsrapportering och att det är en fördel för företag att följa GRI:s ramverk vid upprättandet av en hållbarhetsrapport. / The purpose of the study is to find similarities and differences in the reported social responsibility of casino and gambling companies'. The selection of companies is Swedish gambling companies that are listed on the Stockholm Stock Exchange. The companies studied are LeoVegas, Evolution AB, Betsson AB and Kindred Group PLC. The method is based on a content analysis with comparative and longitudinal design. The study has examined the categories “Control”, “Action”, “Responsible Gambling” and “Gambling Problems” in the companies' sustainability reports for the years 2017-2021. The number of sentences that use these categories and the content of the sentences that contain these categories have been studied to find similarities and differences. The results show that the category “responsible gambling” is the most used category among the companies, while the category “gambling problems” is the least used. The results also show that Kindred Group PLC uses the categories the most in its sustainability report and that Evolution AB mentions the categories the least. The results had relevance to the theories about responsibility, the use of frameworks and "greenwashing". The conclusions drawn are that it is difficult to define concrete similarities and differences, that companies have a general method to develop their sustainability reports, and that there are differences in the use of non-mandatory tools. Comparability between the sustainability reports are low, but the companies have different degrees of transparency. The study shows a change of tendency regarding the sustainability reports connected to gamble addiction during the covid-19 pandemic. In addition, we can state that companies use “greenwashing” in their sustainability reporting and that it is an advantage for companies to follow GRI's guidelines when preparing a sustainability report.

Background  Previous studies show a high level of uncertainty in the mining industry. Stakeholders require transparent sustainability reports from mining companies due to the high risk of accidents. In recent years, several failures causing disastrous consequences have occured in the industry. A clear example of such failure is the Samarco dam collapse in 2015, which is said to be Brazil's worst disaster in the mining industry. Due to companies using sustainability reports as a tool to communicate, there is a need to study how companies in the mining industry communicate negative information when involved in a scandal.  Purpose  The purpose of this study is to examine the strategies companies use in their sustainability reports and press releases in order to recover from a scandal. Furthermore, the study will also analyze how companies maintain their legitimacy when reporting negative information.  Method  The methodological approach for this study consists of a case study. The case study consists of a content analysis and a coding schedule in which the sustainability reports and press releases from BHP Billiton and Vale S.A. will be analyzed. These mining companies were directly involved in the Samarco dam disaster which is the case selected for this study.  Conclusion  Various approaches were identified in the reporting of the scandal that are attributable to different legitimacy strategies. The strategies that companies mainly used in their sustainability reports and press releases were complete measures, incomplete measures and indicating facts.This in order to maintain corporate legitimacy and trust of the stakeholders after a scandal has occurred. / Bakgrund  Tidigare forskning påvisar att det föreligger hög risk och osäkerhet inom gruvindustrin. Den höga risken för olyckor har medfört att intressenterna kräver transparentare hållbarhetsrapporter från gruvbolagen. Under de senaste åren har flera olyckor av allvarlig karaktär förekommit inom denna bransch. Ett tydligt exempel på detta är Samarco-dammkollapsen i 2015 som benämns vara Brasiliens värsta olycka inom gruvbranschen. I och med att företag använder hållbarhetsrapporter som kommunikationsverktyg finns ett behov att undersöka hur gruvbolag kommunicerar negativ information i samband med en skandal.  Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier företag använder sig av i sina hållbarhetsrapporter samt pressmeddelanden för att återhämta sig efter en skandal. Vidare kommer studien att analysera vilka tillvägagångssätt företagen använder för att bibehålla sin legitimitet när de rapporterar negativ information.  Metod  Det metodologiska tillvägagångssättet för denna undersökning är en fallstudie. Fallet som valdes ut är Samarco-dammkatastrofen som skedde 2015 i Brasilien. Med hjälp av en innehållsanalys och kodningsschema har BHP Billiton och Vale S.A. som var inblandade i händelsen analyserats. Företagens hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden utgör studiens material.  Slutsats  Det identifierades diverse tillvägagångssätt i rapporteringen av skandalen som är hänförligt till olika legitimitetsstrategier. De strategier som företagen använde främst av i sina hållbarhetsrapporter och pressmeddelanden var ofullständiga åtgärder, fullständiga åtgärder och identifikation av fakta. Detta i syfte att upprätthålla företagens legitimitet efter uppstått skandal och behålla tilliten hos intressenterna.