Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling. För att erhålla data genomfördes fem kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma på HVB-hem och en kvalitativ intervju med två tillsynsinspektörer från IVO. Resultatet analyserades utifrån teoretiska begreppen psykosocial utveckling, motivation och gränssättning och visar att ungdomars behov för att utvecklas psykosocialt består av individuell vård, delaktighet, gränssättning samt verktyg att hantera och skydda sig själva. Vidare visar resultatet att det förekommer hinder och möjligheter i personalens handlingsutrymme för att uppnå detta. Personal upplever frustration över hur tillsynen utförs och anser att deras handlingsutrymme begränsas då personalen och IVO har olika syn på lagstiftningen och hur personalen ska behandla den problematik som ungdomar på HVB-hem uppvisar. En problematiserande diskussion förs angående ungdomars problematik, gränssättning och personalens handlingsutrymme i relation till tillsynens utförande och de två olika tolkningarna av lagstiftningen som delvis står i motsättning till varandra. / Youths in Residential Institutions (HVB-home) often have a problematic behavior and are in need of protection, security and boundaries. HVB-homes are through legislation required to provide care and treatment to counteract adverse development among the youth. The Inspection for Health and Care (IVO) supervise the HVB-homes. The purpose of this study was to interview staff at HVB-homes and Inspectors at IVO to investigate their perceptions of how care and treatment should be conducted. Furthermore the aim was to distinguish whether the legislation can be interpreted differently and what consequences this has for the care and the treatment for the youths regarding their needs for positive psychosocial development. To obtain data five qualitative interviews were conducted with professionals at HVB-homes and one with two inspectors at IVO. The result was analyzed according to the theoretical concepts of psychosocial development, motivation and boundaries. The result shows that to develop psychosocial maturity, young people need individual care, empowerment, boundaries and skills to control and protect themselves. Furthermore, it shows occurrences of both obstacles and opportunities in terms of the staff being able to provide the appropriate care for the youth. The staff experience frustration in the execution of the supervision and describe that they interpret the legislation differently from IVO. The staff express that they are unable to handle the youths at HVB-home. A problematizing discussion is conducted regarding the youths’ problems at HVB-homes, need of boundaries and the staffs’ ability to provide appropriate care in relation to the execution of the supervision and the two partly different interpretations of the legislation.

Varje år omhändertas ungdomar på grund av nutidens ungdomskriminalitet. Flera av dessa ungdomar placeras på HVB (hem för vård eller boende) i syfte att rehabiliteras från antisocialitet vilket kan förstås som en social hållbarhetsåtgärd. HVB har däremot kritiserats för att missgynna en hälsosam utveckling i och med en eventuell negativ socialiseringsprocess. Alla individer påverkas undermedvetet av sin omgivning vilket kan argumenteras vara mer påtagligt under ungdomsåren, därav kan konceptet av att samla flera ungdomar med liknande problematik på ett HVB ifrågasättas. Detta fenomen studeras utifrån teorier om social påverkan, konformitet, social inlärning, social identitet samt självbestämmandeteorin. Med hjälp av teorierna har studien som syfte att utforska behandlingsassistenters subjektiva erfarenheter av HVB-placerade ungdomars kriminella beteenden. Studien undersöker socialpsykologiska processer i form av interpersonella relationer och normkultur för att se hur de påverkar ungdomars upprätthållelse eller utveckling av kriminella beteenden. Med en kvalitativ design tillämpas semistrukturerade intervjuer med ett urval av 10 behandlingsassistenter i svensk kontext. Studiens tematiska analys identifierade tre huvudteman: “yrkesverksammas förhållningssätt”, “skyddsfaktorer” samt “riskfaktorer” med totalt 12 tillhörande subteman. Resultatet visar att en samling av antisociala ungdomar i samma sammanhang oftast bidrar till en negativ påverkan för ungdomarna. Hur ungdomarna påverkas av sin HVB-vistelse beror på vilka skyddsfaktorer samt riskfaktorer de besitter, men även hur behandlingsassistenter förhåller sig och arbetar med ungdomarna. / Every year, young people are taken into custody due to the youth crime prevailing in today's society. Several of these youths are placed in HVB (homes for care or residence) around Sweden to rehabilitate from their destructive lifestyles which can be seen as a concept of action from a social sustainability perspective. However, HVB have been criticized for disadvantaging the healthy development of youths due to a potential negative socialization process. All individuals are subconsciously influenced by their environment which can be argued to be more sensitive for youths, hence the concept of gathering several youths with similar issues in an HVB can be questioned. The social psychological theories underlying this issue include social influence, conformity, social learning, social identity, and self-determination theory. Using these theories, the study aims to explore caregivers' subjective experiences of HVB-placed youths' criminal behaviors. The study examines social psychological processes in the form of interpersonal relationships and norm culture to see how they affect youths' maintenance or development of criminal behaviors. With a qualitative design, the study uses semi-structured interviews with a sample of 10 caregivers in a Swedish context. Through thematic analysis, we have been able to identify three overarching themes:“professionals' approaches”, “protective factors”, and “risk factors” with a total of 12 associated subthemes. The results indicate that gathering a group of antisocial youths in the same setting often contributes to a negative influence for the youths. How the youths are affected by their residential care depends on the protective and risk factors they possess, as well as how caregivers engage with and work with the youths.

Uppsatsen handlar om tre verksamhetschefers och en behandlingsassistents uppfattningar om hur ungdomar som vistas på Hem för vård och boende (HVB)- eller Statens Institutionsstyrelse –hem (SiS, som kan använda låsbara avdelningar), påverkas av de omplaceringar som sker när ungdomen flyttar från SiS till HVB. I den här studien fokuserar vi på en specifik del i behandlingen, som kan påverka ungdomar som är vårdplacerade – omplaceringar mellan vårdboenden. Vi undersöker bland annat hur dessa omplaceringar går till/skulle kunna gå till, samt vilka anledningar som kan tänkas vara bakgrunden till att en ungdom omplaceras. Som underlag för vår studie har vi utöver litteratur och forskning inom området, genomfört fyra intervjuer med personal från HVB och SiS boenden. Vi använder anknytningsteorin och Sense of coherence modellen som teoretisk referensram. Resultatet visar att det finns brister gällande omplaceringar. Samtliga informanter önskade mer tid till förberedelserna i arbetet med ungdomen som ska flytta in. Ett önskemål vore att det från beslut till inflyttning skulle ta 3-6 månader, då det ger möjlighet för personalen på det nya boendet att besöka ungdomen och börja knyta band redan innan flytten ska genomföras. Slutsatsen blir att omplaceringen spelar roll för ungdomens behandling och vistelse på boendet. Samtidigt är det oroväckande att det saknas tydliga riktlinjer för hur dessa omplaceringar ska ske. Om mer resurser och tydligare riktlinjer kring omplaceringar gavs, kan det minska det antal omplaceringar där ungdomen tvingas flytta tillbaka till SiS. Idag får ungefär var fjärde ungdom flytta tillbaka igen. / This paper investigates the perspective of managers' and processing staffs concerning young people living on a Home for care or living(HVB)- or Institutional board of the states- home (SiS - they can use lockable departments), and how they think youths are affected by the transfer between SiS and HVB. This study focus on factors that can affect young people's health - replacing youths between different nursing homes. The paper investigates how these replacements are performed/could be performed, as well as the underlying factors that might explain why a youth is being relocated. As a basis for our study, in addition to the literature and research in the field, we have conducted four interviews with personnel from HVB- and SiS- accommodations. We use the attachment theory and the Sense of coherence theory as a theoretical frame. The results show that there are shortcomings in the process of redeployment. All informants wanted more time to prepare the work of a youth who is about to move. A proposal from the informants, was that the process from decision to the actual moving should take between 3-6 months. This would give the staff in the new accommodation a chance to visit the youth and begin to build ties, before the move is implemented. The conclusion is that the transfer has an important role in the treatment and the stay of the youth. At the same time, it is of great concern that there are no clear guidelines for how these replacements should be performed. If there would be more resources and clearer guidelines for how redeployments should be handled, it might perhaps reduce the number of shifts where young people are moving back to SiS. Today approximately one of four youth needs to move back.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samtalsledarna upplever den utbildning de fåttsamt vad som påverkar arbetet med att bemöta de ensamkommande ungdomarna i frågor kring sex och samlevnad. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod i form av två fokusgruppsintervjuer. Varje fokusgrupp bestod av tre samtalsledare som hade gått grundutbildningen. Genom att använda rollteorin analyserades den roll som samtalsledarna skulle gå in i. HVB-hemmet sågs som en integrationsarena där målet med verksamheten var att skapa förutsättningar för de ensamkommande barnens sociala integration i samhället. I resultatet framkom att flera faktorer påverkade möjligheterna att genomföra samtalen med ungdomarna. Samtliga personer som gått utbildningen tyckte att de fått mycket nya kunskaper kring ämnet samtidigt som flera av dem uttryckte att de saknade kunskaper i hur man leder ett samtal i grupp. Flera av samtalsledarna uttrycker en osäkerhet kring vad samtalsledarrollen innebär vilket kopplas till vad rollteorin beskriver som en rollförvirring. Språket och användningen av tolk ansågs som ett hinder, vilket gjorde att de flesta samtalen genomfördes med de ungdomar som kunde det svenska språket så att tolk kunde undvikas. Den nuvarande situationen med ett stort antal ensamkommande ungdomar påverkade också möjligheterna att genomföra samtalen då fokus framförallt låg på att få vardagen att gå ihop. / The aim of the study was to examine how the discussion leaders experienced the education that they have received, and what influences the work to respond to the unaccompanied youth in their questions about sex and relationships. In order to achieve the aim of the study, a qualitative approach was used in the form of two focus group interviews. Each focus group consisted of three discussion leaders who had passed basic training. The role that the discussion leaders would enter was analyzed by using the role theory. The residential homeswere seen as integration arenas where the goal of the agency was to create conditions for unaccompanied children's social integration into society. In the result it emerged that several factors affected the possibilities of implementing the conversation with the unaccompanied youths. All persons who received the education felt that they received much new knowledge about the subject while several of them expressed that they lacked knowledge of how to lead a conversation in groups. Several of the discussion leaders expressed uncertainty about what their role as discussion leader means, this was connect to what the role theory describes as a role confusion. The language and the use of an interpreter were considered as an obstacle, which meant that most of the conversations were conducted with the youths who could speak Swedish so that the interpreter could be avoided. The current situation with a large number ofunaccompanied young people also affected the possibilities of conversations as the focus mainly was to cope with the everyday life. / SESAM

The present study explores how members of staff at HVB for unaccompanied minors experience their work tasks, their roles as care givers, and what they mean it takes to meet the needs of the children. The data consists of six semi-structured interviews conducted at three different HVB. The interviews were analysed using reports made by the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) and the health and Social Care Inspectorate (IVO), and theories about resilience from mental illness. Furthermore, the current paper draws on previous research on the needs of unaccompanied minors and on international professionals’ roles and work tasks. The results show that the staff’s main task is to meet some of the needs of the children as their need of security, support, stability and sense of belonging. Time, knowledge, personal suitability and formal training were emphasized as important characteristics in order for them to adequately respond to the children’s needs. / Denna kvalitativa studie undersöker hur personal - på hem för vård eller boende (HVB) för ensamkommande barn - upplever sina arbetsuppgifter, sin yrkesroll samt vad de menar behövs för att kunna bemöta barnens behov. Empirin består av 6 st semi-strukturerade intervjuer genomförda på 3 olika HVB. Intervjuerna har analyserats utifrån Socialstyrelsens och Inspektionen för vård och omsorgs (IVO´s) tidigare rapporter, forskning om ensamkommande barns behov, internationell personals roll och arbetsuppgifter samt teorier om vad som hjälper människor i återhämtning från psykisk ohälsa. Resultatet visar att personalens huvudsakliga arbetsuppgifter är att möta några av barnens behov, nämligen barnens behov av trygghet, vuxenstöd, vardaglig stabilitet och att känna sig hemma. För detta krävs tid och rätt kompetens. För att personalen ska kunna bemöta dessa behov framhölls personlig lämplighet, engagemang och formell kunskap som viktigt.

<p>Author: Maria Gustafsson and Sofie Ingström</p><p>Title: ”Ett medlevarskap det är något alltså, något alltså jättespeciellt” - En studie om hur ett behandlingshem kan påverka anknytningsmönster.</p><p>Keywords: relationships, attachment, home of treatment for youth, youth, significant others, trust.</p><p>In our essay we had an aim to see how Hassela, Gotland affected the youths who lived there. We wanted to know if they had a secure or insecure attachment to their parents and if the attachment was affected after a time at Hassela. We were interested in what kind of attachment figures they had before they came to Hassela, Gotland and how they looked at themselves and others before they came there and if that had been changed.</p><p>We used a qualitative method and we did ten interviews with youths who had been at Hassela, Gotland eight months or longer. We based our analysis on the attachment theory. We also used a theory about significant others. All of the youths in our interviews had some kind of insecure attachment to one or both of their parents before they arrived to Hassela, Gotland. Everyone had a problem in trusting grown-ups and forming relationships. A majority of the youths had been changed in some way. After the visit many youths were able to trust people, which probably made it easier for them to form good and healthy relationships in the future. Some of the youths had not changed as much as others, and were still trying to find out how to form real relationships and how to trust people.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka ensamkommande pojkars erfarenhet av att leva och flytta från ett HVB i en svensk kommun. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som tidigare har varit placerade på HVB. Resultaten visade att genom placering på HVB gavs respondenterna möjlighet att träffa andra ensamkommande som befinner sig i en liknande situation, vilket skapade en känsla av trygghet. Studien visade vidare att stöttning av personal på boendet under place-ringen och i förberedelserna för att flytta från HVB och bli självständiga vuxna, var mycket betydelsefullt. Studien visar att respondenterna i stort haft en positiv upple-velse av att ha varit placerade på HVB. / The purpose of this qualitative study was to investigate unaccompanied minors ex-perience of living and moving from a group home in a Swedish municipality. Semi-structured individual interviews were conducted with five individuals who previ-ously have been placed in a group home. The results showed that through placement in the group home the respondents had an opportunity to meet other unaccompanied minors and share a similar situation, which created a sense of security. The results showed further that received support from the staff, during the placement and in preparations to move from the group home and become independent, was of vital importance. The results indicate that the respondents experienced the time they spent in the group home in a positive way.

The purpose of this study has been to identify how the work is conducted in five municipal homes for care and accommodation for unaccompanied refugee youths. Five qualitative semi-structured interviews were conducted with six respondents who work as staff in the youth accommodation for unaccompanied refugee youths. The results were analyzed based on Maslow’s hierarchy of needs. The results showed a spread among the youths where some had difficulties with the most basic needs such as eating and sleeping, while other young people had worked their way up in the hierarchy and were on the top of the stairs working for self-actualization. / Syftet med den här studien har varit att kartlägga hur arbetet ser ut på fem kommunala hem för vård och boende för ensamkommande flyktingungdomar. Fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex respondenter som arbetar som personal på ungdomsboenden för ensamkommande flyktingungdomar. Resultatet analyserades med utgångspunkt i Maslows behovstrappa. Resultatet visade en spridning bland ungdomarna där en del har svårigheter med de mest grundläggande behoven såsom matintag och sömn, medan andra ungdomar har arbetat sig upp till behovstrappans högsta punkt och arbetar för självförverkligande.

Syftet med studien är att analysera hur de professionella på HVB-hem och skola beskriver samverkan mellan myndigheter gällande integration av ensamkommande barn i samhället. Studien är kvalitativ där sex intervjuer har genomförts. Tre stycken intervjuer gjordes på tre olika skolor och tre olika HVB-hem. Resultatet som framgår analyseras med hjälp av en tematisk analysmetod där resultatet delas in i olika huvudteman och underteman. Resultatet visar att samverkan mellan de involverade myndigheterna i stora drag fungerar bra men att det fortfarande finns negativa aspekter att jobba med. De ensamkommande barnen är i behov att känna sig välkomna för att en god integration skall ske. Studiens slutsats visar bland annat att en gynnsam integration inte endast innefattar en bra samverkansprocess mellan tidigare nämna aktörer. Informanterna menar att det har också att göra med att hela kommunen, alla dess medborgare, föreningar och ideella föreningar måste vara delaktiga för att generera en framgångsrik integration.

The purpose of this study is to understand the collaboration between the head of unit, coordinators and accommodation supervisors in a residential care homes for children. It also aims to critically analyze how the staff experience the effects of an increased workload which caused the organization to the reorganize. This requires good interaction between the different functions in the organization which is the primary focus of this study. The study analyzes how the reorganization affects collaboration between the professions and examines what effect the organizations’ different functions have on collaboration. The coordinator has a new function in the organization and that involves a new condition that needs to be emphasized. The study is based on seven semi-structured interviews. Theories that have been the basis for the analysis is Lipskys theories of street-level bureaucracy and discretion as well as interaction based on i.a. Danemarks theories. The result of the essay shows that the professions are effected by the increased work overload. They therefor request clearness in their function and role in the organization. Simply the time is not enough and major difficulties occur for the personal to handle the lodge and at the same time have time for the children living there. The reorganization is also an effect of the collaboration between the professions.