AbstractDenna uppsats belyser hur rekrytering av behandlingspersonal går till på sex HVB-hem (Hem för vård eller boende). Syftet var att undersöka vilka kompetenser som efterfrågades av cheferna. Frågeställningarna berör huruvida rekryteringsprocessen på HVB-hemmen vilar på vetenskaplig grund samt hur den slutgiltiga bedömningen av kandidaterna görs. Uppsatsen genomfördes med utgångspunkt i teorier om rekryteringsprocessen, kompetens, intelligens och personlighet. Sex chefer eller biträdande chefer intervjuades om rekryteringsprocessen på respektive HVB-hem. Resultaten visar att rekryteringsprocessen inte vilade på vetenskaplig grund utan på praxis och tidigare erfarenheter. Bedömningen av kandidaterna gjordes dels utifrån fastställda kriterier som utbildning, erfarenhet och personlighet men även utifrån chefernas magkänsla i samband med anställningsintervjuerna. De kompetenser som efterfrågades var personliga förmågor som personlig mognad, energisk och stabil samt sociala färdigheter som samarbetsförmåga, relationsskapande och muntlig kommunikation. Av resultaten framgår att framgångsrik rekrytering visserligen kan genomföras med begränsade insatser men ett systematiskt och mer omfattande förfarande som förespråkas i rekryteringslitteraturen ger dock större möjligheter att förutspå arbetsprestation och anställa rätt medarbetare. / <p>Abstract</p><p>This study shows the process of recruiting personnel at six HVB-institutions (Home for treatment and housing). The purpose of the study was to explore what competencies the managers were searching for when employing new personnel. The questions at issue were if the recruiting process was relying on scientific grounds and how the final evaluation of the candidates was made. The study was carried out on basis of theories on recruiting process, competencies, intelligence and personality. Six managers or assistant mangers were interviewed about the recruiting process at each institution. The results show that the recruiting process didn’t rely on scientific grounds but instead on practice and experience. The evaluation of the candidates was made partly on fixed criteria’s like education, experience and personality but also regarding the managers’ gut-feeling during the employment interview. The competencies required by the managers were personal abilities like personal maturity, energetic, stable and social skills like ability to cooperate, ability to form relations and verbal communication. The results show that successful recruitment can be carried out with limited work effort but a more structured and extensive procedure, as prescribed in recruitment literature, provides greater possibilities to predict work performance and hire the right co-worker.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Ambitionen med denna studie har varit att undersöka förekomsten av hot och våld mot socionomer verksamma inom HVB-hem och den enskilda socionomens uppfattning om vad hot och våld är. Samtidigt har vi velat synliggöra vem som bär ansvaret för uppkomsten av hot och våld, enligt den enskilda socionomen, samt vilka behov den enskilde socionomen anser sig behöva för att kunna hantera detta. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts i denna studie, med socionomer verksamma inom HVB-hem. Det insamlade empiriska materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom området och två teoretiska perspektiv har också bidragit till grunden för tolkning och analys av resultatet från studien. Studiens resultat påvisar att det finns flera faktorer som påverkar den enskilda socionomens, som är verksam inom HVB-hem, uppfattning om hot och våld. Faktorer som; kunskap om ämnet, tidigare erfarenheter och hög tolerans, resulterar i en snäv definition. En definition som bidrar till att hot och våld normaliseras. Utbildning och en enhetlighet är viktig och positiva faktorer i arbetet med att förebygga och hantera hot och våld. Ytterligare forskning inom ämnet skulle ge bättre förutsättningar i arbetet med att stävja detta problem gällande hot och våld. / <p>2019-02-19</p>

<p>Antal ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige har kraftigt ökat de senaste åren. Migrationsverket har tidigare haft hela ansvaret för mottagande av ensamkommande asylsökande barn, men sedan en lagändring 2006 ansvarar kommunerna nu för omhändertagande och boende. I landets olika kommuner som valt att ta emot ensamkommande asylsökande barn skiljer sig boendet åt, vissa kommuner erbjuder plats i familjehem och andra på HVB-hem. Studien har undersökt beslutsgång och beslutsgrunder vid val av boendeform i tre utvalda kommuner. Studiens fokus var på om Sveriges historiska erfarenheter med finska och judiska krigsbarn under andra världskriget tagits hänsyn till, vad nuvarande forskning säger och om kommunernas tidigare erfarenheter påverkade vid kommunernas beslut. Studien genomfördes explorativt samt jämförande och informationsinsamlig skedde via kvalitativa intervjuer med kommunrepresentanter. Kommunernas olika val av boende fungerade och stämde till viss del överens med vad aktuell forskning visade och i beslutsprocesserna har det inte tagits hänsyn till relevanta historiska erfarenheter. Studien visade att det krävs mer evidensbaserad kunskap för hur olika placeringar påverkar ensamkommande asylsökande barn.</p>

<p>Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar. En bland många saker som studien visar är att det finns organisatoriska orsaker i samhället till sammanbrott av tonårsplaceringar. När olika aktörer runt en ungdom som behöver hjälp inte samarbetar och delar med sig av den kunskap och kompetens som de har så finns risken att detta i ett senare skede leder till sammanbrott eftersom matchningen inte alla gånger blir så bra som den har möjlighet att bli.</p>

Antal ensamkommande asylsökande barn som kommer till Sverige har kraftigt ökat de senaste åren. Migrationsverket har tidigare haft hela ansvaret för mottagande av ensamkommande asylsökande barn, men sedan en lagändring 2006 ansvarar kommunerna nu för omhändertagande och boende. I landets olika kommuner som valt att ta emot ensamkommande asylsökande barn skiljer sig boendet åt, vissa kommuner erbjuder plats i familjehem och andra på HVB-hem. Studien har undersökt beslutsgång och beslutsgrunder vid val av boendeform i tre utvalda kommuner. Studiens fokus var på om Sveriges historiska erfarenheter med finska och judiska krigsbarn under andra världskriget tagits hänsyn till, vad nuvarande forskning säger och om kommunernas tidigare erfarenheter påverkade vid kommunernas beslut. Studien genomfördes explorativt samt jämförande och informationsinsamlig skedde via kvalitativa intervjuer med kommunrepresentanter. Kommunernas olika val av boende fungerade och stämde till viss del överens med vad aktuell forskning visade och i beslutsprocesserna har det inte tagits hänsyn till relevanta historiska erfarenheter. Studien visade att det krävs mer evidensbaserad kunskap för hur olika placeringar påverkar ensamkommande asylsökande barn.

Syftet med studien var att utvärdera vad tidigare klienter på Lenagården HVB, ett behandlingshem för vuxna med psykiska problem, upplevde som värdefullt, respektive vad de upplevde som negativt eller saknade i sin behandling. Utvärderingsfrågorna utgick från Lenagårdens programteori samt aspekter som tidigare forskning kring institutionsbehandling pekat ut som viktiga för framgångsrik behandling. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med fyra tidigare klienter. Systemteorin har använts som utgångspunkt för resultaatanalysen. Utvärderingen visar bland annat att gott bemötande i termer av vänlighet och respekt samt personalens kompetens ansågs vara värdefulla faktorer i behandlingen. Själva terapin och behandlingsmetoden ansågs av samtliga intervjupersoner vara givande. Individanpassade lösningar, delaktighet och en förtroendefull relation till terapeuten eller behandlaren var i sin tur avgörande faktorer för en positiv upplevelse av terapin och behandlingen. Andra faktorer som värdesattes var meningsfulla aktiviteter, att bo med andra klienter samt fortsatt kontakt med Lenagården efter avslutad behandling. Några negativa aspekter i behandlingen beskrevs som för lite personaltid, för kort vistelse samt brist på gemensamma aktiviteter. / The aim of this evaluation was to find out what former clients at Lenagården HVB, an institution for treatment of adults with psychological problems, experienced as important in their treatment and what they experienced as negative or missing. The questions answered by the former clients were based on the program theory of Lenagården as well as earlier research about residential treatment. Data was gathered by qualitative interviews with 4 former clients.System theory was used as a theoretical framework for the analysis of the results. The evaluation points out that the experience of being treated in a friendly and respectful manner, the staffs level of professional training and the treatment method in itself were considered important. A trustful relation to the therapist and participation in the treatment were essential for a positive experience of the treatment. Other important aspects of treatment were activities, living with other clients and continued relations with Lenagården after completed treatment. Some negative aspects that were mentioned were not enough time with the staff, too short stay and lack of organized activities.

Author: Maria Gustafsson and Sofie Ingström Title: ”Ett medlevarskap det är något alltså, något alltså jättespeciellt” - En studie om hur ett behandlingshem kan påverka anknytningsmönster. Keywords: relationships, attachment, home of treatment for youth, youth, significant others, trust. In our essay we had an aim to see how Hassela, Gotland affected the youths who lived there. We wanted to know if they had a secure or insecure attachment to their parents and if the attachment was affected after a time at Hassela. We were interested in what kind of attachment figures they had before they came to Hassela, Gotland and how they looked at themselves and others before they came there and if that had been changed. We used a qualitative method and we did ten interviews with youths who had been at Hassela, Gotland eight months or longer. We based our analysis on the attachment theory. We also used a theory about significant others. All of the youths in our interviews had some kind of insecure attachment to one or both of their parents before they arrived to Hassela, Gotland. Everyone had a problem in trusting grown-ups and forming relationships. A majority of the youths had been changed in some way. After the visit many youths were able to trust people, which probably made it easier for them to form good and healthy relationships in the future. Some of the youths had not changed as much as others, and were still trying to find out how to form real relationships and how to trust people.

This essay discusses children’s rights and control and system of rules in HVB-homes that provide treatment for adolescences with drug abuse prob­lems or criminal behavior. The results of this study are based on interviews with four persons working in managerial positions on different HVB-homes and shows the difficulties of having a children’s rights perspective in a con­text where a higher level of control is necessary to protect the best interest of the child. The study suggests that the question of balance between children’s right and the need for controlling system of rules needs to be fur­ther dis­cussed to improve, and as far as possible guarantee that these adoles­cence receive best possible care and do not suffer unfair restrictions on liber­ties.

Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar. En bland många saker som studien visar är att det finns organisatoriska orsaker i samhället till sammanbrott av tonårsplaceringar. När olika aktörer runt en ungdom som behöver hjälp inte samarbetar och delar med sig av den kunskap och kompetens som de har så finns risken att detta i ett senare skede leder till sammanbrott eftersom matchningen inte alla gånger blir så bra som den har möjlighet att bli.

Studies have shown that young people in residential care homes tend to be low achievers in school and are at high risk of entering adulthood with a low level of education. This group has also shown tendency to adverse psychosocial outcomes. The aim with this study is to reach an understanding of how teenagers and young adults view themselves and their future, what ambitions they have in life and how they see their opportunities to realize their goals. The study is based on a qualitative method and was conducted with semi structured personal interviews with five youngsters 15-21 years old in two different residential care homes. The theoretical viewpoints have been based on E.H Erikson’s theory about identity as well as the theory about resilience.The result of this study indicates that the persons we have interviewed have expressed difficulties in describing themselves. They also express a wish to finish their primary school with complete grades. All of them described what professions they would like to work with. It also came clear that they do not like to plan too far ahead, instead they take one day at a time.The young people that we interviewed expressed a positive view about their future, most of them knew what they want in life, but they find it difficult to describe the way to get there.