Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Licentiatavhandling (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund Endometrios är den tredje vanligaste gynekologiska sjukdomen i Sverige. Endometrios innebär att livmoderslemhinnans celler fäster i omkringliggande vävnad och orsakar inflammatoriska förändringar. Endometrios är en kronisk sjukdom med diffusa symtom och kunskapen om sjukdomen är låg. Det medför ökad risk för att kvinnorna blir missförstådda och kränkta vid bemötandet då hälso- och sjukvårdspersonalen tror att kvinnorna istället lider av psykosomatiska besvär. Det tar cirka sju till tio år innan korrekt diagnos ställs. Syfte Att beskriva hur hälso- och sjukvården kan bemöta kvinnor med endometrios för att minska vårdlidande. Metod Litteraturstudie har valts där 15 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori där vårdlidande ingår. Databaserna Academic Search Elite, CINAHL, PsycINFO och PubMed har använts vid artikelsökning, därefter har artiklarna lästs igenom, granskats och värderats utifrån Sophiahemmet Högskolas mall för granskning av artiklar. En manifest innehållsanalys har sedan gjorts. Resultat Resultatet redovisas under de fyra aspekterna av vårdlidande; kränkning av värdighet, fördömelse, maktutövning och utebliven vård. Vårdlidande kan minskas genom att vårdtagaren blir bemött med förtroende och respekt, får stöd och information och att en god kommunikation finns mellan vårdgivare och vårdtagare. Vårdtagarens symtom måste tas på allvar och vårdgivaren behöver ha god kunskap och utbildning inom endometrios. Teamsamverkan kan möjliggöra att vårdtagarens behov tillgodoses. Slutsats För att lindra vårdlidande och ge ett gott bemötande bör sjuksköterskan hålla sig ajour gällande ny forskning om endometrios och ha ett holistiskt synsätt. Hälso-och sjukvårdspersonal måste ha kunskap om sjukdomens symtom och skapa förtroende till vårdtagaren.

Licentiatavhandling Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Diss. Stockholm : Tekniska högskolan, 2001.

Lic.-avh. Stockholm : Handelshögskolan, 2005.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Introduktion: Personal inom den svenska hälso- och sjukvården utgör den största yrkesgruppen på arbetsmarknaden och är den grupp som står för 20 procent av alla sjukfall. Ett bristande ledarskap är en bidragande orsak till att anställda inom den svenska hälso- och sjukvården får försämrad hälsa och minskad arbetsmotivation, vilket även kan leda till försämrad patientsäkerhet.
 Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka faktorer som är viktiga inom ledarskapet för att främja de anställdas välbefinnande och engagemang inom den svenska hälso- och sjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt och innehåller tjugo vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen skedde i relevanta databaser som finns tillgängliga vid Högskolan i Skövde. Samtliga artiklar är granskade och analyserade. Resultat: Ledarskapet inom den svenska hälso- och sjukvården utgör en viktig faktor för de anställda i hela organisationen. Ledaren är den viktigaste aktören för att skapa en bra arbetsmiljö där de anställda känner engagemang och välbefinnande på sin arbetsplats. Det är viktigt att medarbetarna upplever sig delaktiga inom organisationen då det är en central förutsättning för arbetsmotivationen. För att kunna säkerställa högkvalitativ vård är god kommunikation mellan de anställda och ledaren en grundläggande faktor. Då stressrelaterade sjukdomar utgör den största orsaken till sjukskrivningar inom den svenska hälso- och sjukvården är ledarskapet av stor betydelse för att skapa ett gott arbetsklimat och främja de anställdas välbefinnande. Slutsats: Ledarskapet påverkar den psykosociala arbetsmiljön, anställdas engagemang och delaktighet inom organisationen. För att uppnå gott ledarskap måste kommunikationen mellan anställda och ledare fungera. Bristande ledarskap kan leda till försämrad vårdkvalitet och bristande patientsäkerhet. / Introduction: Personnel in the Swedish healthcare is the largest occupational group in the labor market and the group which has 20 percent of illness cases. Lack in leadership combines to that the employees in the Swedish health and medical care get deteriorated health and lower motivation to work, which also can result in worse safety for the patients.
 Aim: The aim of the literature review is to describe what factors are important in leadership for the well-being and commitment of the employees in the Swedish healthcare. Methods: The study is a literary survey and contains twenty scientific articles. The data collection has been done in relevant data bases which are accessible at Högskolan in Skövde. All articles are reviewed and analysed. Results: The leadership within the Swedish health and medical care represented an important factor to the employees in the whole organization. The leader was the most important main figure to create a good working environment where the employees felt engagement and well-being in their work places. It was important that the colleagues felt participation within the organization when it was a central condition for the working motivation. To secure a high-quality healthcare, a good communication between the employees and leader was found to be a fundamental factor. When stress related illnesses are the largest cause to sick-leave within the Swedish health and medical care, the leadership is of great signification to create a good working climate and promote the well- being of the employees. Conclusion: The leadership influences the psychosocial working environment, the engagement and participation of the employees. To achieve great leadership the communication between the employees and leader must work. A lack of leadership might lead to deteriorated quality of medical care and deteriorated safety for the patients.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ., 2004.