Skolinspektionen utför vart tredje år regelbunden tillsyn på landets kommuner och skolor. Syftet med tillsynerna är att skolorna ska utvecklas och främja elevers lärande i en trygg miljö. Denna studie ”Styra eller störa” har granskat helhetsbedömningar från regelbundna tillsyner av kommuner och skolor i syfte att synliggöra eventuella maktrelationer samt vilka eventuella konsekvenser det kan få för lärare. Frågor som besvarades i studien var: 1) Hur åskådliggörs Skolinspektionens styrning i helhetsbedömningarna av skolorna/kommunerna? 2) Vad är centralt i Skolinspektionens helhetsbedömningar och vad brister på skolor och kommuner enligt Skolinspektionen? 3) I vilken mån förekommer i inspektionsrapporterna implicita och explicita krav på åtgärder som påverkar lärares handlingsutrymme? 4) Går det att urskilja vilka kommuner som ligger högt respektive lågt på Lärarförbundets lista i granskningsrapporterna från Skolinspektionen? Studien granskade 36 helhetsbedömningar från Skolinspektionen utifrån en kritisk diskursanalys och kom fram till att Skolinspektionens syfte att förbättra skolor även leder till mer dokumentation hos lärare, rektorer och huvudmän. Dokumentationen gäller främst att skolor och kommuner måste ha ett väl fungerande arbete med det systematiska kvalitetsarbetet.

Syftet med denna studie var att ta reda på vad det innebar att vara chef i socialt omsorgsarbete och hur de hanterar utmaningarna som de ställs inför. Vi var också intresserade av att ta reda på om könet spelar någon roll i ledarskapet. Vi valde att inrikta studien på äldreomsorgen. Forskningsmetoden byggde på kvalitativa intervjuer och tidigare forskning. Fyra intervjuer gjordes med chefer inom äldreomsorgen i en mellanstor stad i norra Sverige. Vi använde ett semi-strukturerat frågeformulär med frågor som skulle ge oss svar utifrån vårt syfte med studien. De viktigaste slutsatserna i denna studie visade på att våra respondenter upplevde att de hade ett bra stöd från sina medarbetare, både uppifrån i form av verksamhetschefen, andra enhetschefer och även från sina anställda. Det goda stödet hjälper dem att nå de givna målen för verksamheterna, men respondenterna upplevde att förväntningarna på arbetsinsatsen från politikerna var hög och budgeten var alltför begränsad. Några av våra respondenter upplevde att det fanns skillnader mellan könen och ansåg att det är lättare att vara en man i en chefsposition. / The purpose of this study was to find out what it means to be a middle manager in social care work, and how the managers cope with their work. We were also interested to find out if gender plays a role in leadership. The research method is based on qualitative interviews and earlier studies. Four interviews were made with managers in elderly care in a midsize town in north of Sweden. We used a semi-structured questionnaire with questions that would give us answers of our purpose with the study. The most important conclusion in this study shows that our respondents experienced that they had good support from their colleagues to help them reach the given goals but the expectations from the politician in work effort was high and the budget was too limited. Some of our respondents experienced some difference between the genders and thought that it is easier to be a man in a leading position.

The aim of the study is to describe social workers discretion when it comes to the relation between children placed away from home and their biological parents. The study describes how the social worker designs the contacts with the biological parents, for instance the extension for the actual meeting. The results are based on six interviews conducted with social workers who work with foster children. They have responded to questions related to the contact between children and their biological parent. The questions are based on eight vignettes. The contents of the vignettes show different conditions that affect the contact, for example age and foster care attitudes The results of the study have been compared to other previous research in discretion of the social worker and contacts between children and their biological parents. In summary the study shows that there is  high degree of independence for the social workers designing their work and that their level of discretion. The study shows that contacts between the foster children and their biological parents are designed differently and vary according to the social worker responsible for the actual case. The high degree of discretion creates opportunities for individual assessments in accordance to national legislation.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen. Ambitionen är att få människor att reflektera över maktstrukturer och den förgivet tagna diskursen. Vår förhoppning är att studien på längre sikt ska kunna vidga det sexuella handlingsutrymmet, vari fler individer inkluderas. Slutsatserna är att det finns ett specifikt upplevt sexuellt handlingsutrymme på Campus, som kan ses som en egen kultur. Hinder vi fann i detta utrymme var heteronormen samt genusordningen. Empirin kunde visa en pågående upplösning av det romantiska kärlekskomplexet och närvarandet av den plastiska sexualiteten.

<p>Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen. Ambitionen är att få människor att reflektera över maktstrukturer och den förgivet tagna diskursen. Vår förhoppning är att studien på längre sikt ska kunna vidga det sexuella handlingsutrymmet, vari fler individer inkluderas. Slutsatserna är att det finns ett specifikt upplevt sexuellt handlingsutrymme på Campus, som kan ses som en egen kultur. Hinder vi fann i detta utrymme var heteronormen samt genusordningen. Empirin kunde visa en pågående upplösning av det romantiska kärlekskomplexet och närvarandet av den plastiska sexualiteten.</p>

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka biståndshandläggarnas syn på vad det är som påverkar besluten i biståndshandläggningen i äldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme biståndshandläggarna anser sig ha i handläggningsprocessen. Frågeställningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter biståndshandläggarna fram som centrala i sina beslut? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till att den äldres behov kommer fram i besluten? Hur ser biståndshandläggaren på sitt eget handlingsutrymme i handläggningsprocessen? Hur ser biståndshandläggarna på de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra biståndshandläggare. Teoretiskt har Lipsky´s teori om gräsrotsbyråkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder på att det är många aspekter så som budget, lagar och riktlinjer som styr biståndshandläggarnas beslut och vidden på handlingsutrymmet. De slutsatser som studien har kommit fram till är att biståndshandläggarna framhåller att de ser till den äldres behov i biståndsbesluten men att besluten förankras och styrs i kommunens riktlinjer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur beslutsprocessen ser ut med fokus på den enskilda handläggarens individuella handlingsutrymme samt att förstå vilket eventuellt utrymme det finns för variationer i beslut inom försörjningsstöd. Tidigare studier har visat att det finns stora variationer i beslut inom försörjningsstöd och jag ville därför undersöka hur det kan komma sig. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem socialsekreterare inom försörjningsstöd. Som analysverktyg har avskiljandeperspektivet använts. I ett avskiljandeperspektiv fokuserar man på de regler och mekanismer som skiljer ut de som är berättigade till bidrag och de som inte anses berättigade trots att de kan behöva hjälp. Avskiljandereglerna bygger på rådande föreställningar om arbetsmoral och arbetsetik och finns i de lagar och regler som socialsekreterarna är ålagda att följa. Resultatet av studien visar att det finns utrymme för variation i beslut inom ramen för det individuella handlingsutrymmet och att det till stor del kan hänföras till de krav som ställs på klienten avseende att söka arbete. Dessa arbetskrav har även visat sig göra det svårare att fatta beslut och att kraven på vad som förväntas av klienten blir otydliga. Det har också visat sig att lagstiftningen på många sätt uppmuntrar till bedömningar av moralisk karaktär och att detta kan leda till olika dilemman.

Denna studie syftar till att undersöka synsätt och strategier i arbetet med vuxna missbrukare hos myndighetsutövande personal inom socialtjänsten. Bakgrunden till studien är att det finns ett inneboende dilemma med att som myndighetsutövande personal, dels arbeta som en representant för en myndighet med ramar som begränsar och dels arbeta i direktkontakt med medborgarna som ska ha hjälp. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, med intervjuer, där fem myndighetsutövande personal i tre olika kommuner i södra Sverige intervjuades. Som teoretisk utgångspunkt för att analysera empirin har Michael Lipskys teoretiska begrepp street-level bureaucrats använts. Studiens resultat stämmer i stort överens med vad den tidigare forskningen säger inom området och de teoretiska begrepp som har använts. Huvudslutsatsen i studien är att myndighetsutövande personal som jobbar med missbruk använder sig av i huvudsakligen två olika synsätt och strategier som beror på klientens grad av missbruksproblem. När en klient anses ha lättare missbruksproblematik hänvisas de till kommunens egna öppenvård. När en klient har tyngre missbruksproblematik används en rad olika insatser som framförallt beror på olika klientegenskaper.

The purpose of the present study is to deepen the knowledge about how the work of school counsellors is constructed in practice based on their discretion in relativity to the existing guidelines for school counsellors. The study aim to analyze the functions of school counsellors and their discretion regarding their work in chosen organization. To find answers to our questions, we interviewed six school counsellors from different high schools using qualitative interviewing based on a semi-structured interview guide and analyzed the results of the study using different theories, such as Human Service Organizations, New Institutionalism and discretion. Our main conclusion is that school counsellors have a wide discretion which has been formed by and based on the current legislation. Some other factors that affect the discretion of school counsellors and the construction of their work are the wideness of their employment, being given clarity of the role as school counsellor by the school's principal and the cooperation between the school counsellor and school staff. Beside that, are economic resources, education and the counsellor as an individual are also main factors that affect the discretion of school counsellors. Our final conclusion of the study is that school counsellors have a freedom within responsibility in their work.