Spelling suggestions: "subject:"chealth – related quality off life"" "subject:"chealth – related quality oof life""
291 |
The association of Health-Related Quality of Life and 1-year-survival in sarcoma patients: results of a Nationwide Observational Study (PROSa)Eichler, Martin, Singer, Susanne, Hentschel, Leopold, Richter, Stephan, Hohenberger, Peter, Kasper, Bernd, Andreou, Dimosthenis, Pink, Daniel, Jakob, Jens, Grützmann, Robert, Fung, Stephen, Wardelmann, Eva, Arndt, Karin, Heidt, Vitali, Zapata Bonilla, Sergio Armando, Gaidzik, Verena I., Jambor, Helena K., Weitz, Jürgen, Schaser, Klaus-Dieter, Bornhäuser, Martin, Schmitt, Jochen, Schuler, Markus K. 02 February 2024 (has links)
BACKGROUND: Sarcomas are rare cancers of high heterogeneity. Health-Related Quality of Life (HRQoL) has been shown to be a prognostic factor for survival in other cancer entities but it is unclear whether this applies to sarcoma patients. PATIENTS AND METHODS: HRQoL was prospectively assessed in adult sarcoma patients from 2017 to 2020 in 39 German recruiting sites using the European Organisation for Research and Treatment of Cancer Quality of Life Questionnaire (EORTC QLQC30). Vital status was ascertained over the course of 1 year. HRQoL domains were analysed by multivariable cox-regressions including clinical and socio-economic risk factors. RESULTS: Of 1102 patients, 126 (11.4%) died during follow-up. The hazard ratio (HR) for global health was 0.73 per 10-point increase (95% confidence interval (CI) 0.64–0.85). HR for the HRQoL-summary score was 0.74 (CI 0.64–0.85) and for physical functioning 0.82 (CI 0.74–0.89). There was also evidence that fatigue (HR 1.17, CI 1.10–1.25), appetite loss (HR 1.15, CI 1.09–1.21) and pain (HR 1.14, CI 1.08–1.20) are prognostic factors for survival. CONCLUSION: Our study adds sarcoma-specific evidence to the existing data about cancer survival in general. Clinicians and caregivers should be aware of the relations between HRQoL and survival probability and include HRQoL in routine assessment.
|
292 |
Fysisk aktivitet och livskvalitet hos gravida kvinnor : En systematisk litteraturstudieSegerström, Hanna, Randklef, Wilma January 2023 (has links)
Introduktion: Vid en graviditet sker ett stort antal fysiologiska och psykologiska förändringar som kan leda till en försämrad upplevd livskvalitet. Vetenskapligt stöd finns för att fysiskt aktiva kvinnor anpassar sig snabbare, mår bättre och får färre komplikationer av sin graviditet, men hur fysisk aktivitet påverkar den upplevda livskvaliteten är mindre studerat. Syfte: Att undersöka effekter av fysisk aktivitet på livskvalitet hos gravida samt kvaliteten på nyligare tillkomna studier inom området. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur livskvalitet har mätts samt om viss typ av fysisk aktivitet eventuellt verkar kunna påverka olika komponenter inom livskvalitet. Metod: Litteratursökningen utfördes i PubMed och Cinahl. De inkluderade studierna var randomiserade kontrollerade studier publicerade mellan år 2010 och 2022 med syfte att undersöka hur olika typer av fysisk aktivitet påverkar livskvaliteten under graviditet. Urvalsprocessen genomfördes enligt PRISMA’s flödesschema och kvalitetsgranskningen utfördes med PEDro-skalan. Resultat: Totalt tio artiklar inkluderades efter litteratursökning och relevansbedömning. Studierna bedömdes ha moderat till god kvalitet. Sju olika utvärderingsmått användes för att bedöma livskvalitet hos deltagarna, vanligast förekommande var SF36. Åtta av tio studier uppvisade signifikanta resultat på förbättrad livskvalitet till följd av fysisk aktivitet. Komplexiteten i begreppet livskvalitet gör det svårt att dra slutsatser om vilka komponenter inom livskvalitet som påverkas av olika typer av fysisk aktivitet. Konklusion: Fysisk aktivitet verkar vara positivt för att förbättra livskvaliteten under graviditet. Att uppnå tillräcklig intensitet, frekvens och duration verkar vara av större vikt än val av aktivitet. För att kunna dra säkrare slutsatser om hur olika typer av fysisk aktivitet påverkar olika komponenter inom livskvalitet krävs fler och större studier.
|
293 |
Effekt av telerehabilitering på hälsorelaterad livskvalité och fysisk kapacitet hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom : En litteraturstudie / The effect of telerehabilitation on health-related quality of life and physical capacity : A systematic reviewMorén, Carl January 2022 (has links)
Bakgrund: KOL är den tredje vanligaste dödsorsaken världen över. Pulmonary rehabilitation är en vanlig del av behandlingen som fysioterapeuter ofta utgår ifrån vid rehabilitering för patienter som lider av KOL. Telerehabilitering är ett alternativ till pulmonary rehabilitation. Forskning som jämför effektiviteten av telerehabilitering hos patienter som lider av KOL är dock begränsad. På senare tid har det på grund av bland annat coronapandemin uppkommit ett ökat behov av att utvärdera hur effektiv telerehabilitering är jämfört med pulmonary rehabilitation eller obehandlad kontrollgrupp. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att systematiskt granska vetenskapliga artiklar vad gäller effekten av telerehabiltering på livskvalité samt, kondition och muskelstyrka hos patienter med KOL och att bedöma tillförlitligheten av artiklarnas sammanvägda resultat. Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie. Sökningen genomfördes i Pubmed och CINAHL. Kvalitén av åtta studier från sökningen granskades med PEDro och resultatets tillförlitlighet bedömdes med GRADEstud. Resultat: Kvalitén i de åtta studierna som inkluderades varierade mellan medelgod och hög. För utfallsmåttet livskvalité påvisades att telerehabilitering är lika effektivt som pulmonary rehabilitation och tillförlitligheten bedömdes som måttligt hög (+++). För utfallsmåttet fysisk kapacitet kunde man inte påvisa att telerehabilitering är lika effektivt som pulmonary rehabilitation där tillförlitligheten bedömdes som låg (++). Endast två studier hade med utfallsmåttet muskelstyrka vilket gjorde resultatet svårbedömt. Konklusion: Telerehabilitering bedömdes vara lika effektivt som pulmonary rehabilitation avseende livskvalité men detsamma kunde inte påvisas för fysisk kapacitet. Mer forskning inom området behövs och framtida forskning bör försöka eftersträva mer likhet i interventionerna. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is the third leading cause of death worldwide. Pulmonary rehabilitation is a common part of the treatment that is often used by physical therapists. Telerehabilitation is an alternative to traditional pulmonary rehabilitation, but it has a limited amount of research. Lately, partially because of the Covid-19 pandemic there has been an increased need to evaluate the effects of telerehabilitation. Objective: The objective of this systematic review was to systematically review scientific studies regarding the effects of telerehabilitation on health-related quality of life, physical capacity and muscle strength among patients suffering from COPD. The aim of this study was also to assess the reliability of the combined results of the studies. Method: A systematic search was conducted in Pubmed and CINAHL. Eight studies were reviewed using PEDro and the reliability of the result was assessed using GRADEstud. Results: The quality of the studies varied between good and excellent. Telerehabilitation was deemed to be equally effective as pulmonary rehabilitation regarding the outcome health related quality of life and the reliability for the result was rated as moderately high (+++). The effectiveness of telerehabilitation for the outcome physical capacity proved not to be certain with a low (++) reliability. Only two studies included the outcome muscle strength which meant it could not be assessed. Conclusion: Telerehabilitation was deemed to be equally effective as pulmonary rehabilitation for the outcome health related quality of life but not for the outcome physical capacity. More research on the subject is needed and future studies should aim to have the interventions be more similar.
|
294 |
Sleep and Health Related Quality of Life in Children with Cardiac DiseaseBrubaker, Jennifer Ann January 2011 (has links)
No description available.
|
295 |
Assessment of Health-Related Quality of Life, Patient-Reported Mental Health Status and Psychological Distress based on the Type of Pharmacotherapy used Among Patients with DepressionShah, Drishti R. January 2015 (has links)
No description available.
|
296 |
Neurocognitive, Postural Stability, and Health-Related Quality of Life Deficits in Secondary School Athletes Without a Clinically Diagnosed Sport-Related ConcussionLee, Erika K. 15 June 2017 (has links)
No description available.
|
297 |
Physical Activity Behavior and Health-Related Quality of Life in Parkinson's Disease Patients: Role of Social Cognitive VariablesHill, Melinda S., PhD 22 November 2016 (has links)
No description available.
|
298 |
Disease Severity and Disability in Persons with Peripheral Arterial DiseaseWidener, Jeanne Malcom 19 March 2008 (has links)
No description available.
|
299 |
Hälsorelaterad livskvalitet hos personer med demenssjukdom : En litteraturöversikt / Health-related quality of life in people with dementia : a literature reviewZedendahl, Martina, Duppils, Julia, Saad, Yasmeen January 2024 (has links)
Bakgrund En stor andel av äldre personer drabbas av demenssjukdom i Sverige. Sjukdomen ger ofta en känsla av att tappa sin identitet och upphov till beteendemässiga symtom som försämrar livskvalitet och skapar lidande. Med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder kan dessa personer få hjälp att återskapa sin identitet, minska oro och ångest och därmed öka deras livskvalitet och välbefinnande. Syfte Att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar hälsorelaterad livskvalitet hos personer med demenssjukdom. Metod Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed, artiklarna som användes var publicerade mellan 2019 och 2024. Resultat I resultatet framkom att det viktigaste för att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom är individanpassat stöd och aktiviteterna. Involverar personer med demenssjukdom i sociala sammanhang, främjar delaktighet och skapa en trygg omgivning för att bidra till en bättre livskvalitet. Terapiformer som fysisk aktivitet, djurterapi och musikterapi har visat sig ha betydande positiva effekter på hälsa och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Slutsats De olika omvårdnadsåtgärderna som har en positiv effekt på livskvaliteten och välbefinnandet är exempelvis fysisk aktivitet, att vara ute i naturen, att bibehålla sociala relationer och känna en gemenskap, att lyssna på musik samt att vara i närheten av djur. / Background A large proportion of elderly individuals are affected by dementia in Sweden. The disease often leads to a sense of losing one's identity and gives rise to behavioral symptoms that deteriorate quality of life and cause suffering. Through various nursing interventions, these individuals can receive help to restore their identity, reduce agitation and anxiety, thereby increasing their quality of life and well-being. Aim To describe nursing interventions that promote health-related quality of life in people with dementia. Method The study was conducted as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The databases used were CINAHL and PubMed, and the articles used were published between 2019 and 2024. Results The results revealed that the most important factor in increasing the quality of life for people with dementia is individualized support and activities. Involving people with dementia in social settings promotes participation and creates a secure environment to contribute to a better quality of life. Therapies such as physical activity, animal-assisted therapy, and music therapy have been shown to have significant positive effects on the health and well-being of individuals with dementia. Conclusions The various nursing interventions that have a positive effect on quality of life and wellbeing include, for example, physical activity, being outdoors in nature, maintaining social relationships and a sense of community, listening to music, and being in the presence of animals.
|
300 |
Psychische Gesundheit bei Kindern und Jugendlichen mit Übergewicht und AdipositasFörster, Lucas-Johann 12 September 2024 (has links)
Background: Overweight and obesity represent huge concerns for children's physical and mental well-being. This study examined the relationship between body mass index (BMI) and health-related quality of life (HRQoL), somatoform complaints, and behavioral problems in children and adolescents. Additionally, the influence of sex, age, and socioeconomic status (SES) on these associations was considered.
Methods: In total, we studied 2350 participants between the ages of 4 and 18 years (1213 4- to 10-years-old (child sample) and 1137 11-to 18-year-olds (adolescent sample)). To assess HRQoL, somatoform complaints, and behavioral difficulties, we applied the KIDSCREEN-27, a short form of the Giessen Complaints Questionnaire, and the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ). The
BMI was transformed to BMI standard deviation scores (BMI-SDS), according to German gender- and
age-specific reference data. Associations were investigated using linear regression analyses. Each association was checked for interaction with sex, age, and SES.
Results: Regarding HRQoL, we found worsening scores in physical well-being and psychological well-being with increasing BMI-SDS. Somatoform complaints were not significantly associated with BMI-SDS. Conduct problems, peer relationship problems, and emotional problems (the latter only in the adolescent sample) were positively associated with BMI-SDS. While we did not observe any significant interactions with sex, we found some significant interactions with age and/or SES.
Conclusion: Our findings highlight the importance of mental difficulties in children and adolescents with higher BMI and, consequently, underline the relevance of including psychological interventions in the treatment of overweight or obesity.
|
Page generated in 0.1248 seconds