abstract: Vaccinations are important for preventing influenza infection. Maximizing vaccination uptake rates (80-90%) is crucial in generating herd immunity and preventing infection incidence. Vaccination of healthcare professionals (HCP) against influenza is vital to infection control in healthcare settings, given their consistent exposure to high-risk patients like: those with compromised immune systems, children, and the elderly (Johnson & Talbot, 2011). Though vaccination is vital in disease prevention, influenza vaccination uptake among HCP is low overall (50% on average) (Pearson et al., 2006). Mandatory vaccination policies result in HCP influenza vaccination uptake rates substantially higher than opt-in influenza vaccination campaigns (90% vs. 60%). Therefore, influenza vaccination should be mandatory for HCP in order to best prevent influenza infection in healthcare settings. Many HCP cite individual objections to influenza vaccination rooted in personal doubts and ethical concerns, not best available scientific evidence. Nevertheless, HCP ethical responsibility to their patients and work environments to prevent and lower influenza infection incidence overrules such individual objections. Additionally, mandatory HCP influenza vaccination policies respect HCP autonomy via including medical and religious exemption clauses. While vaccination as a prevention method for influenza is logically sound, individuals’ actions are not always rooted in logic. Therefore, I analyze HCP perceptions and actions toward influenza vaccination in an effort to better explain low HCP uptake rates of the influenza vaccine and individual objections to influenza vaccination. Such analysis can aid in gaining HCP trust when implementing mandatory HCP influenza vaccination policies. In summary, mandatory HCP influenza vaccination policies are ethically justified, effective, scientifically-supported method of maximizing HCP influenza vaccine uptake and minimizing the spread of the influenza virus within healthcare settlings. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Biology 2016

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada inom hälso-och sjukvården och leder till ökat lidande hos patienten, längre vårdtider samt högre kostnader. Vårdrelaterade infektioner kan förebyggas av hälso-och sjukvårdspersonalen genom följsamhet till basala hygienrutiner. Trots att det finns gällande föreskrifter kring detta är följsamheten bland hälso-och sjukvårdspersonalen låg. Det är därför viktigt att ta reda på vilka faktorer som kan ge personalen en ökad följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva möjliga faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner med fokus på handhygien. Metod: Metoden för denna studie har genomförts som en litteraturöversikt och grundar sig på 13 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod, som sökts fram genom databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Särskilt framträdande faktorer som ger ökad följsamhet var kunskap, utbildning och placering av hygienmaterial och handfat. Även tid, stressiga och akuta situationer påverkade följsamheten. Slutsats: Följsamheten till handhygien är låg, trots gällande föreskrifter och nationella insatser. Det finns flera faktorer att ta hänsyn till för att öka hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner och denna litteraturöversikt kan bidra med ökad kunskap om dessa faktorer. / Background: Healthcare-related infections are the most common healthcare injuries and lead to increased patient suffering, prolonged hospital stays and higher costs. Healthcare-associated infections can be prevented by healthcare personnel through compliance with basic hygiene routines. Although there are current regulations regarding this, the compliance of healthcare personnel is low. It is therefore important to find out what factors can give the staff an increased compliance to basic hygiene routines. Aim: The purpose of the literature review was to describe possible factors that may affect the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines focusing on hand hygiene. Method: The method of this study has been formed as a literature review and it is based on 13 scientific articles of both qualitative and quantitative methods, which were aquiered by search from the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Findings: The results showed that there are several factors that affect the healthcare personnel’s compliance with basic hygiene routines. Particularly prominent factors that provide increased compliance were knowledge, training and placement of hygiene materials and sinks. Time, stressful and acute situations also affected compliance. Conclusion: Compliance to hand hygiene is low, despite current regulations and national efforts. There are several factors to consider in order to increase the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines, and this literature review can contribute to increased knowledge of these factors.

The goal of this thesis, "Psychological and social aspects of healthcare personnel's work with a dying patient", is to examine the socially unattractive issue of dying. Despite the fact that dying is a natural process, we often treat it with contempt and concern. We inspect this topic through a prism of healthcare personnel view, who is in contact with dying and death on a daily basis. In the theoretical part, we have first described the concept of death from historical point of view and afterwards we have narrowed it down to psychological-medical view of dying. Next, we have introduced the area of lenitive care for a dying patient, which is closely related to the topic of euthanasia. Of course, in relation to euthanasia, we then talked about medical ethics. This way we have circled around the relationship between a medic and his patient, the specifics of their communication, and finally we have described the psychological stress of healthcare personnel, possible coping strategies and eventual defensive mechanisms. Bibliography also features current research, both domestic and foreign. In the empirical part, we have attempted to map and describe psychosocial aspects relevant to working with a dying patient, with emphasis on identifying stress factors and strategies for healthcare personnel to cope...

The main objective of this thesis is the comparison of the position of the healthcare personnel on the labor market and migration in selected countries - Czech Republic, Germany, France and the United Kingdom. In the theoretical introduction it describes concepts such as brain drain, remittances, emigration and others subjects associated with the migration of the workforce. It analyzes the differences in labor market of healthcare personnel in selected countries and the activities of doctors for change of working conditions. The practical part presents and analyzes data from publicly available statistical sources (OECD, Eurostat, IHIS CR etc.) regarding the number of healthcare personnel, the number of migrating doctors and nurses and their destination countries, salary and wage conditions of health professionals. Expenses on health and quality of the health care are compared between selected countries. Finally, recommendations for Czech Republic, that could help prevent excessive drain of medical personnel abroad, are given - an increase in wages and health expenditures, increasing the number of medical personnel and reduction of administrative burdens.

Background: Healthcare-associated infections (HAIs) are a major problem that affects patients treated in emergency care every year. If healthcare personnel follow the hygiene guidelines, HAIs can be reduced. In Sweden, Basic hygiene routines (basala hygienrutiner) are usually used as guidelines for hygiene in health care. Nationally, World Health Organization (WHO) guidelines are used in 5 steps to help healthcare professionals follow the hygiene guidelines. Working in emergency care means that healthcare personnel are faced with pressure and quick action in decisions in emergency situations. Unfortunately, adherence to hygiene routines is often given priority for a variety of reasons.  Aim: The aim of this literature study was to describe the compliance of healthcare professionals to hygiene routines in emergency care.  Method: A descriptive literature study with results based on 12 scientific articles. The literature search was performed in the MedLine database via PubMed.  Main result: The result showed that healthcare personnel in emergency care had low adherence to hygiene routines. The adherence to performing hygiene routines according to regulations after the medical staff had tended to a patient proved to be the step that was best followed. Adherence to hygiene routines before patient contact as well as prior to routine was found to be lower. The results differ between different occupational categories and depending on whether the health care professionals estimated themselves or were observed.  Conclusion: Adherence of healthcare personnel to hygiene routines in emergency care was low. When introducing interventions and training, the staff's compliance with hygiene routines increased. By highlighting the importance of good adherence to hygiene routines to avoid HAIs, patients' suffering and additional costs in healthcare can be reduced / Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem som varje år drabbar patienter som vårdas inom akutsjukvård. Om sjukvårdspersonal följer de riktlinjer som finns inom hygien kan VRI minskas. I Sverige används vanligtvis basala hygienrutiner som riktlinjer för hygien inom sjukvården. Nationellt används World Health Organisations (WHO) riktlinjer i 5 steg för att hjälpa sjukvårdspersonal att följa riktlinjerna för hygien. Att arbeta inom akutsjukvård innebär att sjukvårdspersonal ställs inför press och snabb handling i beslut vid akuta situationer. Tyvärr prioriteras följsamheten till hygienrutiner ofta bort av olika anledningar.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård. Metod: En beskrivande litteraturstudie med resultat som bygger på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databasen MedLine via PubMed. Huvudresultat: Resultatet visade att sjukvårdspersonal inom akutsjukvård hade låg följsamhet till hygienrutiner. Följsamheten till att utföra hygienrutiner enligt föreskrifter efter att sjukvårdspersonalen hade varit hos en patient visade sig vara det steg som efterföljdes bäst. Följsamhet till hygienrutiner innan patientkontakt samt innan ren rutin visade sig vara lägre. Resultaten skiljer sig mellan olika yrkeskategorier och beroende på om sjukvårdspersonalen skattat sig själva eller blivit observerade. Slutsats: Sjukvårdspersonals följsamhet till hygienrutiner inom akutsjukvård var låg. Vid införande av interventioner och utbildning ökade sjukvårdspersonalens följsamhet till hygienrutiner. Genom att belysa vikten av en god följsamhet till hygienrutiner för att undvika VRI kan patienters lidande samt att sjukvårdens merkostnader minskas.

Bakgrund: HBTQ-personer som grupp lider i större utsträckning av psykisk ohälsa i relation till övriga befolkningen. Dessutom förekommer hög alkoholkonsumtion, rökning och fetma mer frekvent bland HBTQ-personer. Tidigare forskning visar även att dessa personer i vissa fall mottager sämre vård på grund av sin HBTQ-identitet. Detta kan ta sig uttryck genom bland annat verbal trakassering och nekande av vård. Detta strider mot sjuksköterskans kärnkompetenser som inkluderar att erbjuda alla lika vård samt aktivt arbeta med att förbättra vården så att den är säker och trygg för alla.Syfte: syftet med denna studie var att belysa vad HBTQ-personer har för upplevelser av vårdmötet.Metod: Metoden som valdes var en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att HBTQ-personer ofta upplever det ansträngande att komma ut till sjukvårdspersonal. Brist på kunskap, exkluderande kommunikation samt normativa antaganden om sexuell läggning och kön var faktorer som genererade negativa upplevelser. Positiva upplevelser förekom när sjukvårdspersonal och sjukvårdsmiljöer upplevdes öppna och accepterande samt när sjukvårdspersonalen upplevdes ha relevant kunskap. Negativa upplevelser kunde leda till sämre vård i form av uteblivna medicinska undersökningar eller att HBTQ-personer valde att inte söka vård.Konklusion: Att HBTQ-personer har goda upplevelser av vården är viktigt för deras allmänna hälsa. Negativa upplevelser grundar sig i hetero- och cisnormativa bemötande medan positiva möten kännetecknas av öppenhet, acceptans, respekt och professionalitet. För att optimera upplevelser och kvaliteten av vården för HBTQ-personer bör sjukvårdspersonal ges möjlighet till att utveckla sin kunskap.Nyckelord: attityder, erfarenheter, HBTQ-personer, sjukvård, sjukvårdspersonal, upplevelser / Background: As a group, LGBTQ persons tend to suffer from some physical and emotional health issues to a greater extent than the general population. In addition, research has shown that they may receive inferior health care in the form of verbal harassment or denial of care, because of their LGBTQ identity. This is contrary to nurses´ core competencies, which include offering equal care to all patients as well as promoting a non-discriminatory health care environment.Aim: The aim of this study was to illustrate how LGBTQ persons´ experience health care situations and events.Method: A literature review based on ten qualitative studiesResults: The results showed that LGBTQ persons often struggle with “coming out” to health care personnel. Lack of knowledge of LGBTQ issues, discriminatory communication and hetero- and cis-normative assumptions about sexuality and gender identity were prominent factors that generated negative experiences. Negative health care experiences sometimes lead to inferior health care in terms of missed medical examinations, or the choice to not seek health care.Conclusion: It is important for their overall health that LGBTQ persons have positive health care experiences. Negative experiences are due to hetero- and cis-normativity while positive experiences are characterized by openness, acceptance, respect and professionalism. To optimize the experiences and the quality of health care for LGBTQ persons, heath care personnel should be given the opportunity to develop their knowledge and understanding of LGBTQ issues.Key words: attitudes, experiences, LGBTQ persons, healthcare personnel, healthcare

Bakgrund: Sepsis erfordrar att tidiga behandlingsåtgärder initieras, annars riskerar patienten utstå svåra komplikationer som i värsta fall kan leda till döden. Då sjukdomstillståndet uttrycks genom diffusa symtom kan denna tidiga initiering av behandlingsåtgärder vara svår, vilket ställer höga krav på vårdpersonalens kunskap. Syfte: Att kartlägga vårdpersonalens kunskaper gällande definition, identifiering och hantering av sepsis i ett tidigt skede inom akutsjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvantitativa artiklar. Databassökningar genomfördes i CINAHL, PubMed, Scopus och Web of science. Artiklarna är kvalitetsgranskade och analyserade med Fribergs analysmodell och sammanställd i text samt i tabeller.  Resultat: Kunskapsbrister redovisas. Professionerna med högre utbildningsnivå redovisar högre kunskapsnivåer. Lägst kunskapsnivåer redovisas gällande minskad kroppstemperatur, vätskeinfusion, vasopressorer och mätning av laktat- och leukocyter. Konklusion: Genom kontinuerlig och uppdaterad utbildning, implementering av evidensbaserade riktlinjer och ett bra teamarbete kan minska mortaliteten. Senges teori om lärande organisationer visar på vikten av teamarbetet. Vidare forskning bör fokusera på hur kunskapsnivåerna kan förbättras då resultatet redovisar kunskapsbrist hos vårdpersonal. / Background: Sepsis requires that early treatment measures are initiated, otherwise the patient risks enduring severe complications which in the worst case can lead to death. As the disease state is expressed through diffuse symptoms, this early initiation of treatment measures can be difficult, which places high demands on the care staff’s knowledge. Aim: To map the care staff’s knowledge regarding definition, identification and management of sepsis at an early stage in emergency care. Method: Literature study based on nine quantitative articles. Database searches were performed in CINAHL, PubMed, Scopus and Web of science. The articles are quality reviewed and analyzed with Friberg's analysis model and compiled in text and tables. Results: Knowledge gaps are reported. The professions with a higher level of education report higher levels of knowledge. The lowest levels of knowledge are reported regarding reduced body temperature, fluid infusion, vasopressors and measurement of lactate and leukocytes. Conclusion: Through continuous and updated training, implementation of evidence-based guidelines and good teamwork can reduce mortality. Seng's theory of learning organizations shows the importance of teamwork. Further research should focus on how the levels of knowledge can be improved as the results report a lack of knowledge among care staff.

Sammanfattning Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är en hälso- och människorättsfråga som sträcker sig till västländer. Det uppskattas att det bor omkring 125 miljoner kvinnor med kvinnlig könsstympning över hela världen. Ungefär 38 000 könsstympade kvinnor lever i Sverige, varav 7000 är flickor som är underåriga. Förekomsten av kvinnlig könsstympning är högst i de afrikanska länderna, men kan även förekomma på andra håll i världen, såsom mellanöstern. Det finns inga hälsofördelar med kvinnlig könsstympning. Däremot har könsstympning både kortsiktiga och långsiktiga negativa hälsokonsekvenser som kan leda till fysiska och psykologiska problem. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hur könsstympade kvinnor upplever mötet med sjukvården.Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på elva empiriska originalstudier. Studierna söktes i databasen PubMed. Resultat: Efter sammanfattande av de elva studierna identifierades två huvudteman som är “negativa upplevelser av möten med sjukvården” och “positiva upplevelser av möten med sjukvården”. Det första huvudtemat inkluderar tre underteman: “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig uttittad av vårdpersonalen”, “könsstympade kvinnors upplevelse av att känna sig tvingade till kejsarsnitt” och “könsstympade kvinnors upplevelse av brister i kommunikationen med vården”. Slutsats: Könsstympade kvinnor hade negativa och positiva upplevelser vid sina möten med sjukvården. Könsstympade kvinnor stötte på negativa attityder när de mötte sina vårdgivare, såsom kränkande kommentarer, kommunikationssvårigheter och saknad av respekt. En del könsstympade kvinnor upplevde även att de blev tvingade till ett kejsarsnitt. Vissa kvinnors erfarenheter och upplevelser av mötet med sjukvården tyder på en markant frånvaro av empatisk och professionell vård samt kunskapsluckor hos vårdpersonalen om kvinnlig könsstympning. En mer patientcentrerad och mänsklig rättighetsbaserad vård bör tillämpas för att kunna erbjuda en omvårdnad av hög kvalitet till dessa kvinnor. Nyckelord: Hälso- och sjukvårdspersonal, Kvinnlig könsstympning, Omskärelse, Upplevelse / ABSTRACT Background: Female genital mutilation is a health and human rights issue that extends to Western countries. It is estimated that there are around 125 million women with female genital mutilation worldwide. About 38,000 women with genital mutilation live in Sweden, of which 7,000 are girls who are minors. The prevalence of female genital mutilation is highest in African countries, but can also occur elsewhere in the world, such as in the Middle East. There are no health benefits of female genital mutilation. However, genital mutilation has both short-term and long-term negative health consequences that can lead to physical and psychological problems. Aim: The purpose of this literature review is to describe how women with genital mutilation experience the encounter with healthcare. Method: A descriptive literature study based on eleven empirical original studies. The PubMed database was used to search for the studies. Results: After summarizing the eleven studies, two main themes were identified which are "negative experiences of encounters with healthcare" and "positive experiences of encounters with healthcare". The first main themes include three sub-themes: "women with genital mutilation’s experience of feeling stared at by healthcare providers”, "women with genital mutilation’s experience of being forced to have a caesarean section" and “women with genital mutilation’s experience of shortcomings in communication with health care providers". Conclusion: Women with genital mutilation had both negative and positive experiences in their encounters with healthcare. Women with genital mutilation encountered negative attitudes when they met their caregivers, such as abusive comments, communication difficulties and lack of respect. Some women with genital mutilation experienced also that they were forced to have a caesarean section. Some women's experiences of their encounters with health care indicate a marked absence of empathic and professional care as well as knowledge gaps among the healthcare providers about female genital mutilation. A more patient-centered and human rights-based care should be applied to be able to offer high-quality care to these women. Keyword: Circumcision, Experience, Female genital mutilation, Healthcare personnel

Bakgrund: Under 1900-talet och fram till idag har en stor mängd människor invandrat till Sverige vilket har lett till ett mångkulturellt samhälle där personer med olika kulturer söker vård. För att kunna ge kulturkompetent och god vård behöver vårdpersonal en bra förståelse för hur patienter med invandrarbakgrund vill bli bemötta. Vårdpersonalen bör se patienten som en individ, ha ett respektfullt bemötande och ta hänsyn till patientens bakgrund vid mötet. Har vårdpersonalen en förståelse för hur patienterna önskas bemötas kan det minska risken för försämrade behandlingsresultat och sämre vård. Patienter med invandrarbakgrund är en utsatt grupp i det nya landet och en ökad förståelse för hur de upplever bemötandet av vårdpersonalen kan behövas för att potentiellt upplysa och förbättra vården i Sverige. Syfte: Att beskriva invandrares upplevelse av bemötande av vårdpersonal i Sverige.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa, vetenskapliga studier från databaserna Pubmed och CINAHL.  Resultat: Utifrån studierna framkom 3 huvudkategorier och 3 underkategorier. Huvudkategorierna omfattade “Individens uppfattning i mötet med vårdpersonalen”, “individens bakgrund och kulturella bakgrund” och även “kommunikationens påverkan på bemötandet”. De tre underkategorierna tillhörde huvudkategorin “Individens uppfattning i mötet med vårdpersonalen” vilka innefattade “en känsla av trygghet”, “ett ogynnsamt bemötande” samt “respekt och förståelse”. Dessa kategorier beskriver hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötande av vårdpersonal i Sverige. Patienterna hade en positiv uppfattning om bemötandet när vårdpersonalen lyssnade, tog deras beskrivning seriöst och såg dem som individer vilket skapade tillit till vården. Däremot fick patienter med invandrarbakgrund en negativ uppfattning när bemötandet upplevdes som diskriminerande och respektlöst mot patientens kulturella bakgrund.  Slutsats: I resultatet framkom det att patienterna med invandrarbakgrund upplevde vårdpersonalens bemötande som både positivt och negativt. Vården bör anpassas efter individ, bakgrund och önskemål för att förbättra bemötandet till patienter med invandrarbakgrund.  Nyckelord: Invandrare, bemötande, vård, upplevelse, vårdpersonal / Background: During the 1900th century and to this day many people migrated to Sweden which have led to a multicultural society where people with different cultures are seeking medical care. The healthcare personnel need to have great understanding for how immigrated patients want to be treated to be able to give culturally competent and good care. The healthcare personnel needs to see the patient as an individual, treat with respect and take the patients background into account in the meeting. The risk of impaired treatment outcomes and impaired treatment can be reduced if the healthcare personnel have an understanding of how patients want to be treated. Immigrated patients are an exposed group in the new country and increased knowledge of how they experience the treatment of the healthcare personnel may be needed to potentially inform and improve the health care in Sweden. Aim: To describe immigrants' experience of the attitude of healthcare personnel in Sweden. Method: Literature review based on 12 qualitative scientific studies which was published on two databases Pubmed and CINAHL. Results: There were 3 main categories and 3 subcategories based on the studies .The main categories included “The experience in the meeting with healthcare personnel of the individual”, “Background and cultural background of the individual”, “The impact of communication on the treatment”. The 3 subcategories that belonged to “The experience in the meeting with healthcare personnel of the individual” included “ a feeling of safety”, “unfavorable treatment” and “Respect and understanding”. These categories describe how immigrant patients experience the treatment of healthcare personnel in Sweden. The patients had a positive perception about the treatment when the healthcare personnel listened, took them seriously and saw them as individuals which created a trust to the healthcare. However the patients experienced a negative perception when the treatment was experienced as discriminating and disrespectful to the patient's cultural background. Conclusion: The result presented that patients with an immigrant background experienced the attitude of the healthcare personnel as both positive and negative. Health care should be adapted to the individual, patient's background and request of care to improve the treatment to the immigrated patients.   Keywords: Immigrant, treatment, healthcare, experience, healthcare personnel

Introduktion: Hiv är en virusinfektion som framförallt överförs genom oskyddad sexuell kontakt och blodutbyte. Under 80-talet, tiden innan behandlingsmöjlighet, uppstod en pandemi bland homosexuella som bidrog till stigmatisering av hiv. Enligt personer som lever med hiv finns delar av stigmatiseringen kvar idag i samband med hälso- och sjukvård.  Syfte: Att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av att vårda personer med hiv. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar hämtat från Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med Olsson & Sörensens granskningsmall. Resultatet analyserades och sammanställdes med Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Studien visade på att vårdpersonal uppfattade hiv som något självorsakat kopplat till människors beteende. Vidare beskrevs osäkerhet och rädsla gentemot sjukdomen, som i vissa fall kunde kopplas till okunskap eller osäkerhet till sin egna kunskap. Ibland upplevdes medlidande för personer med hiv. Det kom fram att vårdpersonal blev utmattade ifall det fanns brist på resurser. Konklusion: Resultatet visade att rädsla ofta var kopplat till okunskap och därför finns behov av ytterligare utbildningsmöjligheter. Det bör även finnas ett krav på ledningen som ansvarar för tillräckliga stödinsatser och resurser. / Introduction: Hiv is a viral infection primarily transmitted through unprotected sexual contact and exchange of blood products. In the 1980s, during the absence of treatment, a pandemic emerged among homosexuals. Leading to stigmatization of hiv. According to people living with hiv, the stigma is still present in healthcare settings today. Aim: To describe healthcare professionals' experience caring for people with hiv. Method: A literature study based on eight qualitative articles collected from Cinahl and PubMed. The articles were quality checked using Olsson & Sörensen´s review template. The result was analyzed using Friberg´s five-step model. Result: Healthcare providers perceived hiv as something self-inflicted due to a certain behavior. Furthermore, uncertainty and fear towards hiv was described, which could be related to lack of knowledge and hesitancy to existing knowledge. Occasionally a feeling of compassion for people with hiv was present. The lack of resources lead to a feeling of exhaustion. Conclusion: The result indicated that fear often could be connected to lack of knowledge and for that reason there is a need for further educational opportunities. There should also be a requirement for management to be responsible for adequate support and resources.