Bostadens kvaliteter har direkt inverkan på individens förutsättningar och påverkar livskvaliteten. Studentbostäder hör till kategorin tillfälliga boenden vilket medför viss sanktionering gällande kvalitetskrav för bostadens utformning, detta ses som problematiskt eftersom studentergenerellt tillbringar många timmar i sitt hem och hemmiljön vanligtvis också fungerar somen plats för studier. Bostaden som både hem- och arbetsmiljö betraktas i och med förväntad utbredning av digitaliserad undervisning som en viktig aspekt i utformningen av framtidens studentbostäder. Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som är ett bra studentboende.För att förstå detta undersöks relationen mellan den byggda miljö och människan, synen på hemmiljö och bostaden, vilka arkitektoniska kvaliteter som bidrar till trivsel i bostaden och har positiv inverkan på upplevelsen av hemmiljö, vilka behov som kan betraktas som mänskligt förenande samt vilka specifika behov och preferenser som finns inom målgruppen studenter.Den teoretiska grunden har formats utifrån det vetenskapliga fältet för arkitektur, sociologi, psykologi och filosofi. Resonemang som förts i olika tider sätts i relation till varandra ochillustrerar hur synen på bostaden och dess primära funktioner förändras över tid. Litteratur- och databassökning resulterar i sammanställande av åtta indikatorer som är viktiga att ta hänsyntill i utformning av framtidens studentbostäder, dessa är; sammanhang, spatial form, dagsljus och inomhusklimat, nivåer av socialt och privat, rummens placering i relation till varandra, omslutenhet kontra öppenhet, möjlighet till variation samt material och detaljer. Indikatorerna har fungerat vägledande i utformandet av ett gestaltningsförslag över ett studentboende i Malmö. För att tillgodose alla dessa behov i en bostadslösning, begränsad av studenternas budget och effektivitetskrav, har ett koncept kring en delad lägenhet för två personer utvecklats. Att två studenter bor tillsammans är också en strategi som tillämpas för att underlätta integrationen i den sociala gemenskapen, i byggnaden mellan studenterna och i staden mellan studenternaoch universitetslivet. Att dela en situation med en person som befinner sig i “samma” position beskrivs våde i tidigare forskning och av studenterna som ett sätt att öka upplevelsen av trygghet. När människor känner sig trygga uppstår en vilja att utforska vilket leder till utveckling.En ritningsanalys av fyra befintliga studentbostäder i Malmö och förståelse utifrån Malmö universitets Campusplan 2040 har bidragit med kompletterande inslag i analysen utifrån medvetenheten kring platsens och sammanhangets inverkan i utformning av god arkitektur. För ytterligare förståelse för målgruppen har fem universitetsstudenter som bor i Malmö intervjuats omfrågor som rör kvaliteter och behov i bostaden samt synen på hemmiljö och studentbostäder. Gestaltningsförslaget presenterades för studenterna och ledde till en djupare diskussion om livet i studentbostäder, vilka delar i utformningen som upplevdes som bra och vad som kunde förbättras samt vilka utmanande frågor som kunde identifieras. Samtalen med studenterna bekräftar tidigare forskning på områdena hemmiljö och studentbostaden, således även indikatorernas relevans. Intervjuerna leder till uppslag för vidare utveckling av gestaltningsförslaget och en diskussion kring komplexiteten i utformningen av studentbostäder, på grund av konkurrerande värden som sätts i relation till varandra. Studien visar att det i fråga om studentbostaden finns ett behov av möjlighet till personligt avtryck och flexibilitet inom bostaden samt att en balans mellan integritet och interaktion efterfrågas. Både det privata livet, identitetsskapande och tillgångentill gemenskap ses som extra viktigt i den formativa period i livet som tiden för studier är. Dessa teman kan tillsammans med de åtta indikatorerna dels ses som områden för vidare forskning, dels som ett svar på vad dagens studentbostäder, i varierande grad, saknar och kan således fungera som ett uppslag till vad som bör utvecklas vidare i utformningen av framtida studentbostäder. / The quality of the home environment have a direct impact on the individual’s living conditions and influence the quality of life. Student residential belongs to the category of temporary homes, which implies less expectations on the quality of the accommodation due to legislation. This becomes problematic since the students, generally spend many hours in their home and the home environment usually also works as place for studies. Student residential as both a home and work space is a relevant aspect in the design of future student housing, since the expected spread of digitized education. The aim of the thesis is to identify what constitutes good student housing. In order to understand that, the relationship between the built environment and people, the perception of home environment and housing, which architectural qualities contribute to the well- being of the home and have a positive impact on the experience of home environment, which needs that can be considered as humanly unifying and which specific needs and preferencesthat exist within the target group of students are investigated. The theoretical framework has been formed from the scientific fields of architecture, sociology, psychology and philosophy. Arguments made at different times are seen in comparison to each other and illustrate how the view of the home and its primary functions changes over time. Literature and database searches result in the compilation of eight indicators that are important to consider in the design of future student housing, these are; context, spatial form, daylight and indoor climate, levels of socialand private, the positioning of spaces in relation to each other, enclosure versus openness, opportunity for variety and materials and detailis.The indicators serve as a guide in the designof a design proposal for a student residence in Malmö. To meet all these needs in a dwelling solution, limited by the students’ budget and efficiency requirements, a concept for a shared flat directed to two students was developed. Two students living together was also a strategy applied to make it easier incorporating with the social community, in the building between the students and in the city between the students and the university life. To share a situation with a personin the same circumstances are described by the students as one way of increase the experienceof safety. When people feel safe a will to explore arise which leads to personal development. A drawing analysis of four existing student residences in Malmö and an understanding from Malmö University’s Campus Plan 2040 have contributed with additional elements to the analysis, based on the awareness of the impact of place and context in designing good architecture. For further understanding of the target group, five university students living in Malmö have been interviewed on issues related to qualities and needs at home and views on home environment and student housing. The designed outcome were presented to the students and led to a deeper discussion on life in student residential which parts that experienced good and what could be improved and the challenging issues could be identified in the design proposal. The conversations with the students confirmed previous research in the areas of perception in home environment and student housing, thus also the relevance of the indicators. The interviews led to suggestions for further development of the design proposal and a discussion about the complexity of the design of student housing, due to competing values that are put in relation to each other. The study shows that a need for personal expression and flexibility within the dwelling and a balance between privacy and interaction is required. Both privacy, identity formation and access to community are seen as particularly important in the formative period of life while studying. These subjects are, together with the indicators, seen as areas for further investigation and as a reply on what today’s student housing, to varying degrees, lacks and can thus be a suggestion for what should be developed further in the design of future student housing.

Hem och hemkänsla är i följande uppsats definierat som ett läge eller tillstånd snarare än begrepp. I uppsatsen analyseras unga vuxnas definition av hem i syfte att kartlägga specifika mönster och aspekter som kan anses viktiga i meningsskapandet av hem och hemkänsla. I studien presenteras tidigare forskning på hem och hemmiljö och kompletteras med utsagor från unga vuxna i Malmö genom intervjuer utförda i deras privata hem. Genom inspiration från Henri Lefebvres rumsteori där rummet kan förstås utifrån tre aspekter i symbios med varandra, utforskar studien på vad sätt rumsliga praktiker har del i unga vuxnas etablering av hemkänsla. Ytterligare diskuteras människans vardagliga praktiker, rutter, och nätverk som inverkande faktorer i hur unga vuxna tillskriver platser betydelsen av hem. Genom en teoretisk förståelse av begreppet platskänsla (Easthope, 2004) undersöks vidare kopplingar mellan identitet och tidigare erfarenheter och upplevelser av hem och hemmiljö i relation till ett samtida hemskapande bland unga vuxna.  Genom att lyfta medvetna såväl som omedvetna delar av hemskapande, ämnar studien tillskansa ny förståelse kring definitionen av hem och hemkänsla med fokus på unga vuxna i åldrarna 20-35 år. Sammanfattningsvis manifesteras i denna studie att rum och platser fungerar som gränsöverskridande strukturer i vilka människan skapar mening genom upplevelser och föreställningar om hem. / The following thesis defines home and the feeling of home as more of a state of mind than a concept. Young adults’ perception of home is analyzed in this thesis through mapping out aspects and patterns which may shed insight into how home and the feeling of home is perceived and created. This thesis furthers research undertaken in previous studies on home and domesticity, as well as shed light on how young adults in Malmö perceive home through interviews in their private homes. Through taking inspiration from Henri Lefbvres theory of production of space, in which space can be perceived through three interrelated aspects, this study aims to explore how spacial practices contribute to young adults’ formation of a sense of home. Everyday practices, routines, and networks are all factors that have the potential to influence how young adults ascribe the meaning of home to places. Through a theoretical framework and understanding of the concept sense of place (Easthope, 2004) the study further examines the potential connections between identity and previous experiences of home and home environments in relation to contemporary home making among young adults.  By highlighting both conscious and unconscious elements of homemaking, the study looks to provide an alternative understanding of the definition of home and sense of home, focusing on young adults aged 20-35. To conclude, this paper demonstrates that spaces and places function as cross border structures in which people create meaning through experiences and perceptions of home.

The purpose of this study is to evaluate teachers attitudes towards reading homework and their thoughts regarding feedback. The study will also be looking at what type of support pupils are given regarding their reading homework and homework in general. This study will also evaluate the teachers’ thoughts on equality in connection with the pupils varying home conditions that affect how much support and help they receive with their reading homework.  I collected data for this study by using survey and interview methods. These two methods complement each other as they give a wide and in-depth-look at the questions in this study.  The results from this study show teachers attitudes towards reading homework as well as different forms of feedback that can be given. It also highlights teachers experiences when it comes to their schools homework support practice relating to reading and other types of homework that their pupils are given. Also included are the teachers’ thoughts regarding equality when related to pupils varying home conditions that affect help and support related to reading homework. The word that best describes teachers’ opinions on the current equivalent schooling is unfairness. / Syftet med studien är att undersöka lärares inställning till läsläxa samt deras tankar angående återkoppling och skolans stöd till eleverna med deras läsläxa och läxor i övrigt. Studien syftar även till att undersöka lärares tankar gällande likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar till stöd och hjälp i hemmet med deras läsläxa.  Studiens tillvägagångssätt gällande datainsamling har skett via två metoder, enkät samt intervju. Datainsamlingsmetoderna kompletterar varandra och ger en bredd samt ett djup i frågorna.  Resultatet i studien redovisar lärares inställning till läsläxa samt varianter på återkoppling till den. Studiens resultat lyfter även lärares upplevelser om skolans stöd med läsläxa och övriga läxor till sina elever samt lärares tankar angående likvärdighet kopplat till elevers olika förutsättningar i hemmiljön gällande stöd och hjälp med läsläxa. Ordet som beskriver lärarnas åsikt gällande likvärdighetstanken är orättvisa.

I det här arbetet har författarna valt att fokusera på lagringssäkerhet ur synvinkelnhemmiljö. För att kunna ge målgruppen någon form av riktlinje definieras olika kravpå säkerhet och lagring från författarnas sida att utgå från vid diskussion och arbetetsupplägg. Arbetet inriktar sig på vad det finns för möjligheter för att kunna säkra uppde olika formerna av lagringsmöjligheter. Är det möjligt att göra? Vilka källor kanman förvänta sig att målgruppen använder för att lösa de här problemen? Genom attstudera tidigare forskning och göra omfattande dokumentstudier kommer författarnafram till vad som kan vara lämpligt att använda i en hemmiljö för säker fillagring.Arbetet mynnar ut i ett resultat med vad de olika lagringslösningarna och lagringstjänsternaklarar av för krav samt vad de klarar av för olika funktioner. Det finns ävenen form av rekommendation för användaren vad som kan vara en lämplig väg att gå,dock inte ett direkt svar på hur denna skall se ut. / The authors of this essay have chosen to focus on secure data storage from a homeenvironment standpoint. In order to give this target group something that resembles aguideline, several demands regarding security and storage will be defined. This willalso be used as a basis both for how the essay is approached and the discussion of it.The essay focuses on the possibilities when it comes to securing the varyingforms of storage solutions. Can it be done securely? In order to solve these problems,what sources are the target group most likely to use?Through study of earlier research, and extensive document studies, the authorsfind solutions regarding secure data storage that are feasible to use in a home environment.In the end, the essay will point out which of the defined demands thevarious storage solutions and services can handle, and which functions they can handle.There is also a recommendation for the reader regarding what is feasible andsuitable for use, though not a clear-cut answer saying which solution is the better;that’s still up to the reader herself to determine.

Det finns fortfarande för många hushåll i Sverige som använder mest glödljus för belysning, i form av glödlampor eller halogenlampor. Detta orsakar en väsentlig del av det onödiga överskott av koldioxidutsläpp som är en av orsakerna till den globala uppvärmningen. Därför avser detta examensarbete att försöka skapa en grönare miljö genom att studera och uppmärksamma faktorer som påverkar val av ljuskällor i belysningssammanhang. Syftet med examensarbetet är att få en ökad förståelse för hur LED-ljuset upplevs i hemmiljö. Arbetet ska visa hur LED-ljuskällans nuvarande kvalité bedöms utifrån individuella rumsupplevelser samt om ytterligare kvalitetsförbättringar behövs. Detta görs för att kunna vända allmänhetens inställning i en mer positiv riktning gentemot LED, vilket kan bidra till en mer ekologiskt hållbar miljö. För att undersöka hur LED fungerar i hemmiljö genomfördes en experimentell studie med syfte att besvara följande frågor: hur upplevs LED-ljusets kvalité jämfört med halogenljusets, hur tror man att det egna välmåendet påverkas av halogenljus respektive LED-ljus, hur påverkas rumsupplevelsen och rumskaraktären om halogenljus ersätts med LED-ljus och finns det några skillnader mellan ljusdesigners och icke ljusdesigners upplevelse av halogenljus och LED-ljus i hemmiljö? Det byggdes upp två likadana försöksrum som hade samma förutsättningar både storleksmässigt, inredningsmässigt och belysningsmässigt. Den enda skillnaden var de installerade ljuskällorna, då det användes halogenlampor i det ena rummet och LED-lampor i det andra rummet. En enkätundersökning genomfördes, resultatet analyserades och en utförlig rumsanalys gjordes. Resultatet visade att ljuset, oavsett ljuskälla, påverkade deltagarnas välmående och rumsupplevelse på olika sätt, beroende på vilken yrkesgrupp de tillhörde. Det visade sig också att skillnaden i ljuskvalitén mellan halogenljus och LED-ljus inte längre är omfattande. Dagens LED-lampor utvecklas alltså positivt och är redan en värdig ersättare till glöd- och halogenlampor. / There are still too many households in Sweden that use mostly incandescent light for lighting, using incandescent or halogen bulbs. This causes a substantial part of the unnecessary surplus of carbon-dioxide that is one of the reasons for global warming. Therefore, this degree project aims to promote a greener environment by studying and paying attention to factors that have an influence in the lighting context. The purpose of this degree project is to gain a better understanding of how the LED light is experienced in a home environment. The work will show how LED light source's current quality is evaluated based on individual room experiences, and if additional quality improvements are needed. The objective is to turn the public's attitude in a more positive direction where LED can contribute to a more ecologically sustainable environment. To investigate how LEDs are perceived in home environments an experimental study was performed which was based on the following research questions: How is LED light quality experienced compared to halogen light, how is personal wellbeing perceived in relationship to halogen and LED light, how are room experience and room character affected if halogen light is replaced by LED light in a home environment and are there any differences in these experiences between lighting designers and non lighting designers? Two identical test-rooms were used. They were identical in size, interior design and lighting design. Halogen bulbs were used in one room and LED lights were used in the other room. A survey was used to get answers to the questions above. The results have been analyzed and detailed room analysis was also made. The results showed that the light, regardless of light-source, influenced the participant's well-being and their room experience in different ways, depending on the occupational group they belonged to. It was also found that the difference in quality of light between halogen light and LED light is no longer significant. The presently available LED lights are improving and are worthy replacements for incandescent and halogen lamps.