<p>I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats. Vid hypotesprövning för år 2007 framkom att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur. I uppsatsen har även år 2006 undersökts för att se om samma resultat skulle erhållas för detta år. Så var dock inte fallet. Vårt resultat för år 2006 skiljer sig från en tidigare undersökning av år 2006 utförd av Lindén Lindsö & Nilsson (2007). En trolig förklaring till dessa skillnader i resultat för år 2006 är Lindén Lindsö & Nilssons (2007) bristfälliga metod för att räkna avvikelser.</p><p> </p><p>Skillnaden i antalet avvikelser i de båda grupperna för år 2007 förklaras med hjälp av agentteori där herrelösa företag har ett större behov av bevakning. Institutionell teori används för att förklara likheter inom grupperna. Den tredje delen av undersökningen jämför år 2006 med år 2007. Denna jämförelse är möjlig då samma metod har används. Det framkommer att en skillnad finns och en möjlig förklaring till att åren gav olika resultat är hypotestestets korrektion för ties.</p>

I Sverige tillämpas Svensk Kod för Bolagsstyrning (Koden). Denna infördes för att öka förtroendet för svenska företag på kapitalmarknaden. Uppsatsen undersöker om samband finns mellan antal avvikelser från Koden och företagens ägarstruktur. Teorier som används är institutionell teori och agentteori. Med hjälp av teorierna har hypoteser konstruerats. Vid hypotesprövning för år 2007 framkom att det fanns ett samband mellan antalet avvikelser och ägarstruktur. I uppsatsen har även år 2006 undersökts för att se om samma resultat skulle erhållas för detta år. Så var dock inte fallet. Vårt resultat för år 2006 skiljer sig från en tidigare undersökning av år 2006 utförd av Lindén Lindsö &amp; Nilsson (2007). En trolig förklaring till dessa skillnader i resultat för år 2006 är Lindén Lindsö &amp; Nilssons (2007) bristfälliga metod för att räkna avvikelser.   Skillnaden i antalet avvikelser i de båda grupperna för år 2007 förklaras med hjälp av agentteori där herrelösa företag har ett större behov av bevakning. Institutionell teori används för att förklara likheter inom grupperna. Den tredje delen av undersökningen jämför år 2006 med år 2007. Denna jämförelse är möjlig då samma metod har används. Det framkommer att en skillnad finns och en möjlig förklaring till att åren gav olika resultat är hypotestestets korrektion för ties.