We, the authors of this essay are both students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola. During our education we have been reflecting on the gender perspective that is suppose to permeate the education. This essay aim to examine how some students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola, who identify themselves as GLBT , experience how questions regarding sex/gender and sexuality are spoken about during their education. We have a discursive perspective on how we understand norms and power of words and language. From a queerteorethic point of view we explain sex/gender and sexuality. We have made qualitative interviews with four students. The conclusion of this essay is, among other things, that our informers is not satisfied with the gender perspecitve at their education. The interviewed students inform that some teachers do not want to, or does not have the knowledge to talk about gender, in a way that satisfies them. Some of the students express that this leads to exclusion and discrimination of GLBT-persons at the education. They problematize this and ask for an intersectional- and norm critical perspective at their education. The society and our education as a part of the society, is permeated by heteronormative structures. These structures are needed to be pointed out and reflected on. We believe that social workers need this knowledge in order to do a good job and not to reproduce norms and discriminate.

Rap-musiken har under det senaste decenniet vuxit sig alltmer populär i det svenska samhället. Genren har under åren både kritiserats och hyllats för sitt skrivna innehåll då den når ut till många unga personer i sina formativa år. Syftet med denna kvalitativa studie har vart att undersöka hur genus, sexualitet och heteronormativitet framställs samt upprätthålls i svensk rap.  Genom en konventionell innehållsanalys har en omfattande analys av 35 svenska rap-låtar som toppat årslistorna genom åren 2018-2022 genomförts. Teman och underteman fastställdes genom materialet och analyserades därefter genom socialkonstruktivismen, poststrukturell feminisim med intersektionellt perspektiv och queerteori, samt studiens tidigare forskning. Studiens resultat visar att maskulinitet i rap-texterna relateras till grad av våldsamhet, ekonomiskt kapital, sexualiseringen av kvinnor, heterosexualitet samt emotionell avhållsamhet. Femininitet framställs som primärt existerande i förhållande till män, emotionellt agerande, emotionellt förstående och sexuell utifrån vad som gynnar män. Heteronormativitet kunde observeras i alla låtar då de två genusen framställs som motpoler till varandra och rap-texternas fokus är strikt riktat gentemot heterosexuella parrelationer, med undantaget av omnämnande av kvinnor som är intima framför män. Mannens heterosexualitet hävdas för att stärka maskuliniteten och i denna process görs avståndstagande gentemot icke-heterosexualitet. Icke-heterosexualitet blir således en del av en bristande maskulinitet och därmed framställs heterosexualiteten som den överlägsna sexualiteten. Resultatet kunde även genom det intersektionella perspektivet se till hur underlägsenhet kunde adderas genom ekonomiskt kapital, kriminalitet, genus och sexualitet. Studiens fynd bidrar till medvetenhet för socialarbetaren kring de konstruktioner inom svenska raptexter som kan bidra till sociala problem.

"Jag klippte luggen som Mia Wallace" is a portrayal and exploration of memories from my late teenage years. I felt strong emotions during that time without knowing where they came from. As an 18-year-old, I wanted to be seen as sexy and cool, fit into a social group, and create my identity as a young woman. That time of my life fascinates me. My degree project consists of a film with fragments of memories that play in a loop. I have worked in stop-motion animation, focusing on the expression that the soft clay gives my character. In parallel, I have, in my writing, connected these fragments to gender studies. This has helped me gain a better understanding of my 18-year-old self.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur fritidspedagoger arbetar med att motverka traditionella könsmönster, vilket enligt styrdokument är ett av skolans uppdrag. I läroplanen för skola, förskoleklass och fritidshem definieras dock inte vad ett sådant arbete egentligen innebär, vilket lett oss fram till den första frågeställningen: ”Hur definierar fritidspedagoger traditionella könsmönster?”. Tidigare forskning om jämställdhetsarbete i skolan har konstaterat att det arbetet ofta får stå till sidan för andra, mer mätbara, områden. Andra refererade studier påvisar att lärare kan uppfatta jämställdhetsarbete som irrelevant eller till och med hotfullt, varför vår andra frågeställning var ”Hur arbetar fritidspedagoger för att motverka traditionella könsmönster?”. Den sista frågeställningen var ”Hur vill fritidspedagoger vidareutveckla sitt arbete i att motverka traditionella könsmönster?” för att undersöka informanternas utvecklingssträvan. I vår studie har vi utgått från teorier om kön som något performativt och att det samtidigt råder en snäv heteronormativitet i skolan. Samtidigt utgår vi också ifrån teorier om att samhället i stort präglas av ett genussystem som tydligt isärhåller maskulinitet och femininitet. Den empiriska undersökningen har utgått från en kvalitativ metod och innefattat semistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet från undersökningen visar att jämställdhetsarbete inte är en prioriterad del av arbetet, däremot anses det vara viktigt av alla informanter. Merparten av informanterna uttrycker sig vilja motverka traditionella könsmönster. Deras praktik vittnar om motsatsen, att traditionella könsmönster, i form av tillsägelser, könskodade aktiviteter och förväntat beteende från barnen, befästs mer eller mindre omedvetet.

Studien granskar lärares förhållanden till genus- och heteronormer genom att titta på hur de i undervisning arbetar med normerna men också den inställning och kunskap de har, utifrån deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital används för att analysera lärarnas arbete och inställning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frågeställningarna, därav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det är i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nämnt. Resultatet visar en omedvetenhet om heteronormen men en utbredd kunskap om genusnormer som i större utsträckning verkar vara en del av lärarnas arbete. Från studien kan man också utläsa att materialvalen i skolan oftast inte baseras på genus- eller heteronormer. Tydligt syns att det hos lärarna finns en kunskap om hur ett arbete med homosexualitet kan arbetas med, även om sådant arbete inte förekommer i någon större utsträckning. Enligt Bourdieu behövs ett normkritiskt arbete för att utmana ett samhälle med över- och underordning genom att förhindra symboliskt våld. Klart är att alla lärarna är engagerade i värdegrundsarbete men att fokus varierar från fall till fall.

Detta arbete är en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lärarens sätt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur undervisningen i ämnet samhällskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utsträckning normkritisk pedagogik bedrivs i just ämnet samhällskunskap på några skolor i sydöstra Skåne. Studien baseras på en enkätundersökning där de svarande är samhällslärare i årskurs 7-9 på några av skolor i sydöstra Skåne. I studien ligger fokus på hur den enskilda läraren förhåller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhållningssätt gentemot eleverna samt om hen medvetet använder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i någon stor utsträckning med undantaget av en. Detta beror dels på okunskap hos lärare om vad heteronormativitet är, dels en ovilja om att att se möjligheter istället för hinder med att arbeta normkritiskt.

År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever på grund av bland annat sexuell läggning. Denna uppsats vill se om denna lag har fått något genomslag i historieläroböckerna. Här har därför fyra nya gymnasieläroböcker i historia undersökts utifrån ett queerteoretiskt förhållningssätt och sedan jämförts med en läroboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta läroböckerna någon gång problematiserar heteronormativiteten och kan på så sätt ses som att de når upp till skolans värdegrund något bättre än vad de läroböcker som undersöktes i skolverkets läroboksgranskning bedömdes göra, även om resultaten i övrigt ändå var ganska likartade. Inget i de undersökta läroböckerna kunde heller uttryckligen ses som kränkande på grund av sexuell läggning, även om den heteronormativitet som ibland förutsätts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda på detta. / In the year 2006 a new law against discrimination and other offensive manipulation of students due to for example their sexual orientation was founded. This essay wants to examine if this law has had an effect on history textbooks. Four new history textbooks for the upper secondary school have therefore been analyzed from a queer theory point of view and then compared to a textbook study done by the Swedish National Agency for Education in 2006. The result was that all the analyzed textbooks at some point problemize the hetero norm and they can therefore be seen as attaining the values of the school somewhat better than what the textbooks in the study from 2006 was considered doing. As for the rest, the results were quite similar. Nothing in the analyzed textbooks could expressively be seen as discrimination due to sexual orientation, even though the hetero norm that sometimes is foreseen and some interpretations of texts may indicate this.

Eftersom julkalendern är ett återkommande fenomen i Sverige med minst en miljon tittare per avsnitt varje år anser vi att en studie av dessa ur ett queerteoretiskt perspektiv är intressant och kan ge en idé om hur uppfattningar kring vad som är normalt respektive avvikande skapas och reproduceras. Det centrala i våra frågeställningar rör presentationen av könsroller samt vilka egenskaper karaktärerna tillskrivs utifrån könstillhörighet då vi ser en problematik gällande vilka attribut som tillskrivs könen utan eftertanke eller reflektion över hur detta kan påverka exempelvis skapandet av genus. Resultatet av uppsatsen visar bland annat att heteronormativiteten i regel upprätthålls även om det går att utröna avvikelser från det som uppfattas som normativt normalt.

Arbetet försöker belysa och förstå hur några lärare i årskurs 4-6 i Malmö ser på frågor om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner (HBT) ur ett queerperspektiv. Frågeställningarna handlar om hur lärarna anser att HBT-frågor hanteras bäst i mötet med eleverna i och utanför klassrummet, vilken syn de har på kollegor och föräldrar som är HBT samt grundsynen i HBT-frågor. Undersökningen genomfördes med enkäter som syftade till att ge kvalitativa svar och skickades ut till olika skolor i Malmö kommuns stadsdelar. Resultatet visar på att den allmänna synen bland lärarna är att heterosexualitet är viktigare att undervisa i än homo- och bisexualitet samt transsexualitet. Synen på HBT-personer är accepterande, men hamnar lätt i skymundan bakom heterosexuella normer.

Valet av vårt ämne har framförallt sprungit ur att vi har sett en brist vad gäller problematisering kring sexuell identitet och socialt arbete. Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur personal på behandlingshem ser på den sexuella identitetens betydelse inom missbrukarvård. Vi har dessutom intervjuat en psykolog på RFSL om hennes perspektiv på ämnet. I uppsatsen tar vi även upp hur man ser på sexualiteten och den sexuella identiteten i förhållande till kön, då vi har sett att kön och sexualitet är tätt sammankopplat. Vi har använt oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med två personer som arbetar på könssegregerad missbruksbehandling och två som arbetar på könsblandad. Den femte personen är från RFSL och har en annan utgångspunkt eftersom hon står utanför den institutionella missbrukarvården. Intervjupersonernas svar har vi analyserat och tolkat med hjälp av tidigare forskning samt teorier framförallt av Judith Butler, Beverly Skeggs samt Robert W. Connell. Uppsatsens visar hur intervjupersonerna förhåller sig till och ser på just den sexuella identiteten i förhållande till behandling. Vad vi framförallt har sett varit genomgående är att sexualitet i sig kan vara svårt att tala om, vilket ger personer som är osäkra i sin sexuella identitet litet utrymme att komma till tals och få den hjälp den behöver. När det gäller sexualitet och sexuell identitet har vi sett att man ofta resonerar kring komplementära kön.