Denna studie har analyserat åtta myndighetsrapporter mellan 2010–2021 som handlar om organiserad brottslighet och undersöker hur kvinnan beskrivs i dokumenten. Syftet är att genom kvalitativ innehållsanalys av dokumenten öka förståelsen för kvinnan i en kriminell samhällsstruktur. De valda teorierna för undersökningen är Den heterosexuella matrisen och Doing gender. Resultaten visar hur traditionella könsmönster för både män och kvinnor framträder samt problematiserar hur dessa återupprepas i lägesrapporter. Vidare visar resultaten inte en avsevärd förändring i beskrivningar av aktörer i dokumenten, inte heller av kvinnans roll. Hon beskrivs genomgående som en passiv aktör med bristande makt och inflytande. Det som framträder är snarare tecken på att fokus skiftar något mellan rapporter och år. I de senare finns till exempelvis ett minskat fokus på strategiska aktörer (individer och deras könstillhörighet) till att mer beskriva fenomenet organiserad brottslighet och strategier i detta.

The purpose of this essay is to analyse how five small municipalities in Sweden handle and represent LGBTQ-people. This analysis uses the method What´s the Problem represented to be? created by Carol Bacchi and Susan Goodwin, which purpose is to analyse policy documents through a poststructural lens. The method has been combined with queer theory and queer time to analyse how subjectivity is represented in the documents. The findings conclude that the municipalities do represent LGBTQ-people in some compacity but that the documents struggle to explain sexuality and struggle with finding solutions that include nonbinary people. The documents also tend to represent LGBTQ-people as victims in the documents through the focus on discriminatory actions against LGBTQ-people.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur begreppet familj framställs i förskolan, eftersom vi idag möter en rad olika familjekonstellationer i förskolan, så som kärnfamiljer, regnbågsfamiljer och stjärnfamiljer. För att studera framställningar av familj i förskolan har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju. Genom fokusgruppsintervjun, får vi syn på förskollärarnas reflektioner gällande begreppet familj samt hur de arbetar med familjekonstellationer i förskolan. Fokusgruppen bestod av fyra förskollärare från olika geografiska platser i Skåne. Förskollärarna kom från tre olika förskolor där barnantalet samt förskolans storlek skiljde sig åt. För att analysera och tolka gruppintervjun utgick vi från queerteorin, heteronormativitet samt tidigare forskning som berör familjekonstellationer samt samhällets normer gällande familjekonstellationer.    Vår studie visar att familjekonstellationer inte synliggjordes i den utsträckning som förskollärarna önskade. Studien visade även att pedagogerna hade olika föreställningar om betydelsen av begreppet familj och vad familj symboliserade. Likaså framkom hur pedagogernas arbete varierade i möjliggörande och synliggörande av olika   familjekonstellationer, vilket potentiellt sett kan medföra kunskapsskillnader hos barnen.

Vår övertygelse är att vi blir någon i mötet med andra. Vi är därför intresserade av att undersöka vilken kunskap som förmedlas i den sociala processen mellan den professionella och ungdomen. Denna studie har för avsikt att ge ett perspektiv på hur ungdomars sexualitet förväntas ta sig uttryck och vilka konsekvenser detta får. Vilka normer och regler är det vuxenvärlden förmedlar i mötet med ungdomarna. Våra centrala frågeställningar är: Vilka antaganden görs om ungdomssexualitet idag? Vilka relationer förväntas ungdomarna ha och hur ser ungdomarnas handlingsutrymme ut? Vi har studerat ett metodmaterial, framtagit av Malmö stad. Materialet är tänkt att användas som ett verktyg i sex- och samlevnads undervisning för ungdomar i grundskolan. Genom att göra en diskursanalys på materialet fann vi att trots önskan om att bryta heteronormativitet och arbeta mot homofobi var det inte helt enkelt att uppnå denna önskan. Normer och värderingar tenderar att vara så starkt befästa att trots en medvetenhet styrs de professionella av de rådande normerna kring sexualitet. Samtidigt som vi fann att traditionella könsroller riskerade att befästas kunde de lika gärna uppfattas som provocerande och bli möjliga att ifrågasättas.

No description available.

This study examines social mobility in autobiographical narratives in a Swedish context. The purpose of the study is to analyze ten published narratives which centers around experiences of individual class migration. The analytic focus is oriented towards how power dimensions such as gender, sexuality and racialization might have affected the possibility to advance in social hierarchy, but also towards how the narrators are reflecting and speaking about these different power dimensions. The analysis shows the narrators differing subject positions often affect the way they understand and construct notions of class injustace and their view of social mobility. Their stories are in warying ways informed by notions of gender, sexuality and Swedishness. This, together with possibilities to embody the concept of ”skötsamhet” (to be good, disciplined, in line) seem to affect in what ways a narrator can use the working class identity to bring authenticity to their story and, by extension, bring use to the working class position as a positive source of identity in the story of themselves. My conclusion is that a viewing of the working class as an homogenic group is insufficient since it is clearly structured by other power dynamics than just class. This in turn effects how one is able to move or orient themselves in a society structured by more power dynamics than just class. I therefore argue for an intersectional understanding of class and social migration.

This essay is about how lesbian love is being portrayed in two Swedish novels. The material consists of Karin Boye’s Crisis (1934) and Louise Boije af Gennäs’ Stars without Vertigo (1996). By using theories of heteronormativity, discourse analysis and a historical perspective, the essay aims to explain the similarities and differences in the way that lesbian love is being portrayed in these books. The results are organised through themes by using the methods close reading and comparative method.               The heteronormative discourse is ruled by norms and assumptions about normality in relation to sexuality and gender. The protagonists in both Crisis and Stars without Vertigo are in different ways being confronted with the heteronormative discourse in the Swedish society, Christianity and amongst their family and friends. In Crisis, the main character, Malin struggles to handle her non-heterosexual feelings in relation to her faith, and not to expose her emotions. In 1934 homosexuality was considered a crime in Sweden and at the same time homosexuality was looked upon as a disease, which controls how Malin looks upon her non-heterosexual feelings and keeps her from telling anyone about them. For Sophie, the main character in Stars without Vertigo the society’s values and norms are present, but the social climate for homosexuals is different in comparison to Crisis. The heteronormative discourse concerns her private life, her choice in a spouse/partner and her ability to start a family, since the homosexual community was being considered as something different from the universal heterosexuality and therefore should not have the same rights.               Although the novels where published more than 60 years apart there are some similarities in what kind of words Malin and Sophie are using about non-heterosexuality. Both women choose not to name their non-heterosexuality because any type of word or category is limiting. Thus both Malin and Sophie create their own identity through their sexuality.

In this essay I have looked deeper into the heteronormativity in Gun-Britt Sundströms Maken – en förhållanderoman. My focus has been on the maincharacter Martina; how she questions the heteronormativity and what consequences of her questioning this norm are. Through the eyes of queer researcher Fanny Ambjörnsson I have used a queer theoretical perspective in this essay. My study shows that the fact that Martina is questioning the norm at all makes you realize that she is identifying the many obligations heterosexual relationships have. The norms she is questioning are the institution of marriage, the pressure to have a sexual relationship with your partner and to later on have children. Gustav wants the relationship to be the greater meaning of life but Martina does not want that - she wants a relationship resembling a friendship rather than the relationship of two passionate lovers.

This study investigates how tagging is being used in a new way when members of a Swedish dating site get to tag themselves in an act of self-presentation with the aim of meeting new people. In the study seven members of the dating site Mazily were interviewed about their self-presentation, tagging and identity formation there. The questions concerned how they formed their own tags, but also how they interpret and use other members' tags in their search for a potential partner. I have been using queer theories for this study, in order to find out what kind of norms and structures that lie behind and affect the members' behaviour on the website. My study finds that the interviewed members to a high degree reflect about both their own and other members tagging and self-presentations. Although they spend quite some time trying to analyse other people on the website they have a great sense of understanding that a person may give two very different impressions on the site and offline. Another finding is that although tagging is a very free way to present yourself, there still are structures and norms about gender, sexuality and culture that will affect members actions on the dating site. This is a study in Library and Information Science.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett transperspektiv förstå hur transpersoners kön och sexualitet förhålls till varandra utifrån kropp, tid och partners. Studiens material består av intervjuer med tre olika transpersoner om deras könsidentitet, sexuella läggning och transerfarenheter. Som teoretiskt ramverk står Judith Butlers Gender Trouble som exempel på queerteori, samt Jay Prossers Second Skins som exempel på transteori. Resultatet av studien är att subjekts identitet och begär står i relation till varandra samt att transpersoners antagna eller aktiva gränsöverskridanden gör att de som subjekt kan erfara denna relation med större tydlighet och över flera kategorier, med kropp, tid och partners som tydligast exempel.