<p>I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare.</p><p>I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället.</p><p>I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro.</p><p>I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.</p>

<p>Ensamstående kvinnor som åker utomlands för att låta sig insemineras blir allt fler. Denna framställning söker belysa vad deras självständiga val att bilda familj utanför kärnfamiljskonstruktionen berättar i ett större samhälleligt sammanhang. Medvetet ensamstående kvinnors familjebildning placerar sig i brännpunkten mellan Individualisering, den samtida familjesociologins honnörsord, och Normalitet, vilket Queerforskningen på senare år belyst. De sex mammor som har intervjuats, lade ingen större vikt vid faderskapet och visade på alternativa sätt att knyta emotionella band, i linje med den individualistiska nätverksfamiljen. De stod starka i sitt val och var övertygade om att deras familjeform var minst lika god som någon annan. Men empirin stöder också queerforskningens hållning, att alla lever i och med normer. Informanterna vikt vid biologiskt släktskap vad gäller uppväxtfamilj och syskon, det var också viktigt för dem att hålla en kontinuerlig kontakt med familjer med liknade bakgrund – ett sammanhang där deras egen familjeform får utgöra normen. Ett viktigt inslag i kvinnornas vardag var att de på grund av sitt val fick förhålla sig till praktiker om öppenhet och döljande, som en konsekvens av den heteronormativa tvåsamhetens starka ställning som förutsättning för ”barnet bästa”.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.</p><p>I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i. Den här föreställningen hänger samman med en syn på män och kvinnor som olika. Den utgår ifrån en heterosexuell norm där attraktion mellan kvinnor och män upplevs tillföra något i arbetsmiljön. Det finns tecken på en sexualisering av kvinnors kroppar i arbetsmiljön när mäns relation till sexuella trakasserier berörs. En avsexualisering av relationer mellan män underlättar för nära yrkesrelationer mellan män samtidigt som en sexualisering av yrkesrelationer mellan män och kvinnor försvårar för till exempel kvinnliga doktorander som befinner sig i ett beroendeförhållande till manliga handledare. Uppfattningen om att jämställdhet är bra för kvalitén på arbetet förs fram av flera manliga intervjupersoner men argumentet visar sig oftast bygga på en uppfattning om könens olikhet. Frånvaron av helhetsperspektiv på jämställdhetsfrågan fragmentiserar jämställdhetsanalysen och skapar inkonsekventa förhållningssätt.</p> / <p>The purpose of this paper is to look at how masculinity is constructed in the understanding of and attitudes towards gender equality. The way gender equality is interpreted and made conceivable and relevant to the employees at a university of technology is focused on along with how it is related to constructions of masculinity. Arguments for working with gender equality are explored. This thesis is based on six interviews with four men and two women who are employees at a university of technology. The aim of these interviews has been to examine constructions of masculinity in the narratives of the informants. The consequences of their view on gender equality for the possibility of creating an equal workplace are discussed.</p><p>One construction of masculinity observable in the study is the idea of male groups being less successful and boring to work with in comparison with mixed groups. The conception of boring men relies on the idea of men and women as different. It is based on a normative heterosexuality where heterosexual attraction is desirable on a workplace. Women’s bodies are to some extent sexualised when men’s relations to sexual harassment are discussed. Relationships between men are understood as nonsexual which makes close working relationships easier among men. Working relationships between men and women are understood as complicated due to heterosexual attraction which may cause difficulties for female doctoral students in their dependent position towards male supervisors. Several of the interviewed men regard increased quality to be an argument for and a result of gender equality, though this idea appears to assume that the sexes are different. A lack of an overall picture results in an inconsistent understanding of gender equality.</p>

The aim of this essay is to study constructions of femininity and sexuality in Sara Stridsberg’s novel Darling River (2010). The analysis is based on queer theory and the term ’skev’ – a variation of ’queer’ that allows one to focus on additional forms of normativity apart from sexual desire – and examines how the characters of the novel are challenging the heteronormative framework by performing gender and sexuality in non-normative, subversive ways. In short, I discuss how the relationship between femininity, body and destiny is being portrayed, how the characters question heteronormativity by overdoing femininity, and by being unable (unwilling) to perform adult femininity. I also show how the novel constitutes non-normative sexuality in, for example, incestuous, non-reproductive and non-monogamous ways. Furthermore, I locate queer leakages in the text, and discuss how the characters relate to objectification and agency.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger tänker kring och upplever pojkar som överträder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. Vår metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med hjälp av queerteori. Vårt resultat visar på att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrån deras synsätt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bärs av pojkar. Det finns också svårigheter och hinder för pojkar som överträder traditionella könsnormer i form av mobbning, homofobi och osynliggörande. För att öka medvetenheten menar pedagogerna att förskolan måste arbeta normkritiskt. Det finns erfarenhet bland pedagogerna att pappor oroar sig för sönernas trygghet och framtida sexualitet. Vår slutsats är att vår studie har hjälpt till att synliggöra pedagogers upplevelser av pojkar som överträder traditionella manliga könsnormer och vi uppfattar en vilja hos pedagoger att skapa möjligheter till överskridande positionering för dessa pojkar. Medvetenhet, kunskap och kompetens är en bidragande faktor för att skapa möjligheter för könsöverskridande pojkar.

LGBT people, in Uganda, have since the colonial time been in a vulnerable situation. When the President signed the “Anti-Homosexuality Act” into law 2014 all forms of same-sex relationships became criminalized. The time after the law passed have been characterized by an increased homophobia and further violence against LGBT people. These are seen as deviants since they do not live according to the social norms, that the right thing to be is heterosexual. They are considered “non-African” and by some an “infectious agent” that will destroy the traditional African family, which is one of society’s most important functions. Except from the fact that LGBT people are persecuted and mistreated they are also denied access to health care and information. The purpose of this study is to explain LGBT persons’ situation and rights in Uganda, mainly based on the “Anti-Homosexuality Act”. This law is reviewed against the ratified conventions, charters and similar laws. This is then related to the theory of heteronormativity, which seems to dominate the Ugandan society. The used methods are case study and conceptual analysis, that provided a deeper and surveying understanding of what this study intended to process.

Följande arbete är ett illustrativt, grafiskt bokprojekt om att vara transperson i Sverige. Projektet omfattar den problematik som ofta uppstår när transpersoner rör sig i det heteronormativa rummet, baserat på en biologisk tvåkönsnorm. Resultatet är en bok i pixiformat med titeln Boo, vilken dag!, om den ickebinära transpersonen Boo som vi får följa en dag från morgon till kväll. Under dagen stöter Boo på olika scenarion och frågor, hämtade från verkligheten, som begränsar livsutrymmet för hen som trans. Syftet är att projektet ska ge en inblick i hur det är att vara transperson i Sverige idag och att få läsaren att reflektera över vilken typ av frågor vi ställer, hur och varför vi ställer dem. / The following project is an illustrative book project about life as transgender in Sweden. The project touches the problematic situations that often occur in everyday life for transgender people in heteronormative spaces, based on the norm of two biological sexes. The result is a ”pixi book” about Boo, a non-binary trans person, during a typical day in their life. During the day Boo faces several different scenarios and questions, based on real events, resulting in a limitation of life quality and living space. The purpose with the project is to give insight in what it is like to live as trans in Sweden today, and to make the reader aware of what kind of questions we ask, how and why we ask them.

Den här studien fokuserar på framställningen av transpersoner i svensk television. Mer specifikt studeras klipp från de två största svenska kanalerna, SVT och TV4. Från varje kanal har två klipp valts ut, ett klipp med en intervju och ett klipp med någon form av rapportering. Klippen har valts ut strategiskt för att matcha studiens syfte, vilket innebär att de på ett eller annat sätt berör transpersoner. För att kunna undersöka och analysera framställningen av transpersoner har kritisk diskursanalys (CDA) tillämpats, både som teori och metod. Studiens teoretiska ramverk utgår även från queerteori och de teorier som grenar ut därifrån, exempelvis teorin om genussystemet. Studiens tillvägagångssätt utgår ifrån tre olika nivåer som klippen analyseras utifrån. Den första är textens nivå, där lingvistiska verktyg studeras. Den andra är diskursnivån, där diskurser i texten identifieras. Den tredje och sista är den sociala praktikens nivå där innehållet kontextualiseras och sätts i förhållande till en social omvärld. I analysen identifieras fyra teman. Det första temat, exponerandet av en minoritet i en minoritet, visar att i hälften av analysmaterialet har transpersoner som ångrat sin könsbekräftande behandling exponerats, vilket inte är representativt för majoriteten av gruppen. Det andra temat, heteronormativitet som rådande norm, visar att heteronormen kan utläsas i samtliga klipp genom diskussioner, berättelser och ordval. Det tredje temat, transpersoner som utsatt grupp, visar på en framställning av transpersoner som utsatta. Det fjärde och sista temat, HBTQ som folkbildning, visar en utbildande tendens i materialet. / This study focuses on the portraitation of transgender people in Swedish television. More specifically, clips from two of the biggest Swedish TV-channels, SVT and TV4, are being analysed. Two clips have been chosen from each channel, one interview and one reporting/news segment. The clips have been chosen strategically to serve the purpose of the study, which means that they in one way or another treats the topic of transgender people. To be able to examine and analyse the portraitation of transgender people, critical discourse analysis (CDA) have been implemented both as a theory and as a method. The study’s theoretical framework is based on queer theory and the theories that branch out from it, for example gender theory. The approach of the study is based on three different levels, from which the clips are analysed. The first one is analysis of language texts, where linguistic tools are being studied. The second one is analysis of discourse practice, where discourses in the text are being identified. The third and last one is analysis of discursive events as instances of sociocultural practice, where the content is contextualized and is put in relation to a social world. Four themes are identified in the analysis. The first one, the exposing of a minority in a minority, shows that half the analysis material shows transgender people who have regretted their gender confirmatory treatment, which is not representative for the majority of the group. The second one, heteronormativity as present norm, shows that the heteronorm can be identified in all clips, through discussions, stories and wording. The third theme, transgender people as a vulnerable group, shows a portraitation of transgender people as vulnerable and exposed. The fourth and last theme, HBTQ as education, shows an educational tendency in the material.

I denna studie granskas science fiction-serietidningen Saga utifrån dess upprätthållande eller brytning av traditionella normer kring sexualitet, kön och genus utifrån både normer inom science fiction men även vårt samhälles normer. Syftet med denna uppsats är att att undersöka Sagas framställning i media som ett normbrytande och nytänkande medium och undersöka om denna kategorisering faktiskt stämmer överens med seriens innehåll och berättelse. I analysen utgör Prince Robot IVs karaktär från serien, samt scener han agerar i, grundempirit. Uppsatsen använder sig av semiotisk bildanalys och diskurspsykologi som analysens metodredskap för att bättre kunna examinera innehållet. Analysen sker främst ur en queerteoretisk utgångspunkt med fokus på teorier kring heteronormativitet, könsroller, maskulinitet och andrafiering. I analysen utgår studien efter fyra teman för att mer konkret kunna jobba med frågeställningarna; “Heteronormativitet, homosexuellt begär och tvåsamhet”, “Den manliga hjälten - om könsroller och toxisk maskulinitet”, “Robotar som monster &amp; avvikande aliens” samt “Den domesticerade familjen”. I analysen framgår det att Saga både upprätthåller och bryter normer inom de teman som undersöks. Uppsatsens slutsats dras till att Saga är ett normbrytande media som går emot många normer kring sexualitet, kön och genus, främst genom hur Saga presenterar homoerotiskt begär och maskulinitetsrollen genom Prince Robot IV. Sammanställningen av analysen visar även att normerna kring sexualitet, kön och genus inte förändras utifrån att seriens karaktärer är aliens, eftersom de följer samma normer som är aktuella i vårt samhälle. I slutsatsen framgår det också att ‘den andre’ i Saga blir robotarna då de inte passar in under det naturliga som är gemensamt för övriga aliens i Saga, utan robotarna tillhör snarare det tekniska.

No description available.