<p>My study focuses on how heterosexuality became, and still is, the norm for sexuality in Namibia. My aim is to through interviewing young academics from University of Namibia and by using discourse analysis, queer- and postcolonial theory, try to find out how these young academics perceive sexuality. My findings are that my respondents perceive heterosexuality to be natural, normal and given by god, and that they perceive homosexuality to be ”a big no-no”. There are certain institutions in the Namibian society that regulates how the Namibian people thinks about sexuality, and my findings are that these are Christianity, culture, family, government, and the traditional picture of a good man and a good woman. The heteronormativity is present in many spheres of the Namibian society, and this study shows how.</p>

Thesis (Ph.D.)-- Royal Institute of Technology, Sweden, 2007. / Includes bibliographical references.

Sammanfattning Syftet i föreliggande studie är att belysa HBTQ-individers upplevelser och bemötande inom motionsanläggningar och på vilket sätt detta får betydelse för upprätthållandet av fysisk hälsa och välmående. Hur upplever HBTQ-individer motionsanläggningars normer och hur påverkar heteronormativiteten om hur de uppfattas inom fysisk aktivitet och idrott? Vad influerar HBTQ-individers egna fysiska hälsa? Finns det specifika parametrar som påverkar HBTQ-individers användning av motionsanläggningar? Metod För att kunna granska hur heteronormativiteten präglat motionsidrotten i samhället har queerteorin samt genusteorin dels använts som utgångspunkt för studien som helhet och dels som studiens teoretiska förståelseverktyg i databearbetningarna. För att besvara syftet och frågeställningarna genomfördes en kvalitativ intervjustudie där tio individer som klassificerade sig själva som HBTQ ingick. Varje enskild intervju spelades in och transkriberades. Det är individernas egna upplevelser som varit i fokus för undersökningens analyser och tolkningar och dessa bearbetningar utgör därmed studiens resultat. Resultat Resultatet i studien visar att HBTQ-individer påverkas av de oskrivna heteronormativa ideal och normer som finns vid motionsanläggningar runt om i Stockholmsområdet. Ett tydligt problemområde, omklädningsrummet, lyftes fram av ett flertal respondenter. Här var det främst de individer som klassificerade sig som transsexuella som kände så pass stora obehag av omklädningsrummen att träningen helt kunde utebli. Alla respondenter var för HBT-certifiering, även om det fanns åsikter om att något sådant inte borde behövas. En motionsanläggning för endast HBTQ-individer var något respondenterna tyckte vore bra. Slutsats Resultaten från denna studie visar på en allmän upplevd svårighet att vara HBTQ vid en motionsanläggning. Detta visar sig främst i upplevda normer och ideal som i sin tur grundar sig i heteronormativiteten som oskriven regel.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på hur kvinnors sexualiteter konstrueras i TV-serien Orange Is the New Black i förhållande till begrepp som behandlar heteronormativitet. Det största fokus läggs på hur bisexualitet kan förstås och ges betydelse inom ramen för en heteronormativ samhällsordning, då det är en sexualitet som inte ges eget utrymme att skapa en egen subjektsposition – utan ses som något ”mitt i mellan” homo- och heterosexualitet. I uppsatsen görs en närläsning på fem utvalda scener ur Orange Is the New Blacks första säsong. Med en diskursanalytisk förståelseram och dekonstruktion som metod söks spänningar mellan olika sexualiteter för att se hur olika subjektspositioner förhandlar med varandra om utrymme för existens. Av resultatet framkom att bisexualitet som subjektsposition omöjliggörs, medan homo- och heterosexualitet får en självklar plats, även om heterosexualitet är det mest önskvärda, inom ramen för heteronormativitet.

Denna uppsats behandlar frågan könsneutrala äktenskap. Närmare bestämt så var syftet med uppsatsen att undersöka hur denna fråga togs upp i de tre dagstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. De frågeställningar som undersöktes var vilka diskurser och underliggande värderingar som artiklarna producerade samt byggde på. Dessutom tittade jag på vilka källor samt aktörer som framkom i artiklarna och på vilka villkor de fick framträda. Materialet till undersökningen bestod av nio nyhetsartiklar, tre artiklar från varje tidning, vilka hittades via mediearkivet.se. Jag valde att använda mig av nio nyhetsartiklar från intervallet 2008-01-01 till 2009-05-01 då lagen om könsneutrala äktenskap slutligen infördes i Sverige. Den teori som jag använde mig av var det queerteoretiska begreppet heteronormativitet och Judith Butlers heterosexuella matris vilken syftar till att beskriva hur heterosexualitet upprätthålls som det normala och naturliga i vårt samhälle. Jag använde också teorier kring objektivitet i nyhetsrapportering, nyhetsvärdering, diskurser samt hur nyheter skapas och definieras. Metoden som tillämpades på de nio artiklarna var kritisk lingvistik som presenterad av Roger Fowler. Denna metod var användbar för att öppna upp texterna och se de bakomliggande värderingar som texterna innehåller. Specifikt så tillämpade jag Fowlers analysverktyg transitivitet, transformationer, lexikala strukturer, modalitet och talhandlingar. Undersökningen visade att nyhetsdiskurserna i de artiklar jag tittade på hjälper till att hålla de homosexuella maktlösa och de politiska instansernas auktoritet bekräftas. Man väljer genomgående att strukturera ämnet könsneutrala äktenskap utifrån ett politiskt perspektiv där heterosexuella politiker får definiera debatten och tala om de homosexuella, som nästan aldrig själva kommer till tals. Majoriteten av källorna i nyhetstexterna utgörs av politiker. Politiska partier och kyrkan utgör också de mest aktiva aktörerna och de får sina röster hörda i texterna. De homosexuella och deras vilja att inkluderas i äktenskapsbegreppet beskrivs ofta implicit som ett problem som kyrkan och politikerna nu måste ta itu med.

The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka familjekonstellationer som barnen möter i barnlitteraturen på förskolan. För att undvika en alltför generell tolkning av representerade familjeformer i litteraturen är vi likaledes intresserade av hur dessa framställs. Både kvantitativ och kvalitativ metod finner vi lämplig då vi avser att göra innehållsanalyser av litteraturen. Enbart en undersökning av barnböckerna visar inte pedagogernas utgångspunkt i arbetet med familjen eller hur den analyserade barnlitteraturen egentligen används samt väljs ut på förskolorna. Därför kompletterar vi våra litteraturstudier med kvalitativa intervjuer med pedagoger i verksamheten. Vår teoretiska utgångspunkt under samtliga analyser är det normkritiska perspektivet som har rötter i såväl poststrukturalismen som i queerteorin. Resultaten från vår kvantitativa litteraturstudie visar att alla familjekonstellationer förutom regnbågsfamiljen finns representerad i barnlitteraturen. De vanligast förkommande familjeformerna är kärnfamilj tätt följd av ensamstående/skild mamma och pappa. Vidare finner vi en spännvidd i det empiriska materialet under den kvalitativa litteraturstudien. Familjekonstellationerna framställs på olika vis i barnböckerna. Dock påträffar vi ett heteronormativt drag gällande hur kärnfamiljen skildras i barnlitteraturen. En familj är mamma, pappa, barn och denna kategori utesluter således alternativa diskurser gällande sexualitet. Angående hur barnböckerna används och väljs ut på förskolorna samt vilken utgångspunkt pedagogerna har i sitt arbete med familjen, kan vi bland annat konstatera att en utgångspunkt som samtliga förskollärare har är att utgå från den barngrupp som man har framför sig. Valen sker beroende på vem man frågar såväl medvetet som omedvetet. Samtliga pedagoger berättar att de använder sig av barnlitteraturen dagligen vid gemensam högläsning efter lunch samt i temaarbeten och vi upptäcker tre olika sätt att behandla litteraturen på förskolan. En av förskollärarna tittar på vad boken förmedlar och ändrar ibland innehållet, en annan läser litteraturen rakt av och en tredje anpassar texten.

The purpose of this study is to find out which attitudes, norms and values exists about lesbian, gay, bisexual, and transgender (LGBT) families in preschools. Based on five qualitative interviews with teachers that work at a LGBT-certified preschool and one that is active in their work with norm critical pedagogy. To be able to fulfil my purpose of this study I concentrated on why these teachers believed that it was of importance to counter society’s heteronormativity, to prevent discrimination and mistreatments towards children and their LGBT parents in preschool. I wanted to find out what the teachers thoughts were on the concept of what a family is and how the diversity of families is shown in the preschools material and pedagogy. When I analysed the results of my qualitative interviews I used queer theories that include heteronormativity and norm critical pedagogy. The interviews of the teachers showed that they thought it was of great importance to work with a norm critical pedagogy because they did not believe that society’s heteronormativity could or should rule in preschools. The assumption that the majority, to not say all of the children, come from nuclear families does not agree with the reality of many children in our society. To assume such thing can lead to discrimination and obscureness. The results of my study show that by reviewing your own norms and perceptions of normality, will allow you to work with a norm critical approach. It also gives you an awareness that will help you as an educator to make sure that more children and families feel that they are acknowledged and respected. The active choice of methods and materials in the preschool helps the teachers to ensure that the children can be seen and reflected on a daily basis. By questioning heteronormativity in preschool, teachers offer children more opportunities and presents different realities. It also helps them to develop measures to analyse the norms and not just assume that there is only one right way to live.

The purpose of this study is to see a display on how family, gender and sexuality are produced in four same-sex parents’ stories about their children’s pre-school start. The question formulations that have been used were aimed to find out what expectations and concerns parents may have on the pre-school organization, if the parents have any saying regarding the organization, if the pre-school have worked with equality and how they have been treated as a family. The method used is a qualitative study based on interviews. Four lesbian women have been interviewed on their experiences of their children’s pre-school start and after finishing the interviews the content has been analyzed from different viewpoints found in the material. To back this study up theories as heteronormativity and stereotyping in general have been used. Heteronormativity is based on beliefs related to gender and sexuality. Even stereotyping is related to gender and sexuality but explains more an act performed, while heteronormativity is something prevailing. The conclusions reached in this study are that pre-schools are strongly characterized by heteronormativity, there are small ambitions of change of the organisation at the pre-school and the small changes that happen are moving forward slowly. The knowledge of rainbow families is low and the pre-school does not consider these questions before children from rainbow families start at their school. The change should occur before children from rainbow families start at the pre-school since children from other types of families need to meet this kind of questions in the organization. As long as the pre-school does not work with normative questions, children at pre-school will grow into heteronormative notions of family, gender and sexuality. As the pre-school work today, the children from rainbow families will keep on being invisible in the pre-school organization.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (hbtq) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ’Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden?  Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan. Studiens genomgående tema är hur skolan som heteronormativt sammanhang framträder i de unga vuxnas berättelser i mötet med medelever, lärare och undervisningen.  Studiens resultat visar att i möte med eleverna framträder heteronormativiteten som deltagarens annorlundahet i form av verbala kränkningar, uteslutning från samspel, mobbning eller våld. Mötet mellan deltagarna och lärare kännetecknas av att heteronormativiteten synliggörs genom deltagarens annorlundavärde och gestaltas genom lärares passivitet inför verbala kränkningar i och utanför klassrummet, lärares ointresse för ett mångfaldsperspektiv i undervisningen eller osäkerhet inför deltagarens annorlundahet. Vidare framträder heteronormativiteten i mötet mellan deltagarna och undervisningen i skolan som heteronormativt sammanhang i form av deltagarens osynliggörande. Detta osynliggörande gestaltas i form av lärares organisering av undervisningen som bidrar till att producera och reproducera traditionella könsroller och könsrollsmönster. Resultatet visar att skolan inte är en trygg och utvecklande lärandemiljö för elever som definierar sig som hbtq och antyder skolans behov av kompetensutvecklande insatser med fokus på hbtq-kunskap, normer, mångfaldsperspektiv och normkritik för bättre kunna skydda alla elever från att ‘fara illa’ i skolan.