Spelling suggestions: "subject:"heteronormativitet"" "subject:"heteronormativität""
191 |
Psykiatrins förändrade syn på homosexualitet : Äldre homosexuella personers upplevelser samt implikationer för vården / Psychiatry's changed view on homosexuality : The experience of elderly gay people and implications for health careSvensson, Jakob January 2011 (has links)
Bakgrund: Flera rapporter visar en särskild utsatthet bland homosexuella patienter inom vården och livskvalitén för denna grupp anses generellt försämrad jämfört med personer som definierar sig som heterosexuella. Äldre homosexuella har levt under en tid då homosexualitet var mer tabubelagt vilket kan medföra en svår komma-ut-process. I vårdsammanhang finns inte tillräcklig förståelse för äldre homosexuellas historia och upplevelse vilket kan försvåra bemötandet och leda till ett vårdlidande för patienten. Syfte: Syftet är att beskriva äldre homosexuella personers upplevelse av att leva under en tid då deras sexuella läggning sjukdomsklassades. Metod:Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sju personer över 65 år som alla tidigt blivit klara över sin homosexuella läggning. Analysen genomfördes med kvallitativ innehållsanalys. Resultat:Övergripande beskrev informanterna en problematik kring bemötande och diskriminering från omgivningen. Erfarenheter av negativa känslor kring sin sexualitet uttrycktes, vilket kunde resultera i ett eget ifrågasättande kring sin situation. Det framkom en historisk och pågående problematik kring samhällets syn på homosexuella och hur detta påverkade informanterna. Diskussion:I diskussionen problematiseras företeelserna ”Att inte leva öppet”, ”Negativa erfarenheter av sin sexuella läggning” och ”Att existera som normbrytare”. Resonemangen byggs utifrån en argumentation kring stigmatisering och heteronormativitet. En vårdsituation kan medföra ett ökat lidande bland äldre homosexuella om sjukvårdspersonalens förhållningssätt och bemötande medför ett exkluderande. Sjuksköterskan kan minska detta lidande genom en ökad förståelse för äldre homosexuellas situation och utsatthet. / Background:Several studies reports vulnerability amongst homosexual patients in the healthcare and the quality of life for this group is generally considered reduced when compared with people who define themselves as heterosexual. Older gay people have lived during a time when homosexuality was unthinkable which may cause a difficult coming-out process. In care settings, there is insufficient understanding of older gay people’s experience and history, which can affect nursing quality and increase the suffering for the patient. Aim:The aim is to describe older gay people’s experience of living in a time when their sexual orientation was classified as a disease. Methods:Semi-structured interviews were held with seven people above 65 years of age, all who became aware of their homosexual orientation at young age. The data was analyzed using a qualitative content analysis. Results:The informants described a general problem regarding negative response and discriminating surroundings. Negative experiences were expressed with about their sexuality, which could result in a questioning about their own situation. The interviews showed a historical and ongoing problem concerning society's view of homosexuality and how this affected the informants. Discussions:The discussion problematizes the phenomena of "Not livening openly," "Negative experiences of your sexual orientation" and "Your bare existence is breaking the norms". The argument is backed-up around stigma and heteronormativity. A health care situation can lead to increased suffering among older gay people if hospital staffs have negative attitudes towards homosexuals and the patient’s feelings are excluded. The nurse can reduce this suffering through an increased understanding of older gay people’s situation and vulnerability.
|
192 |
Som en "naturlig" kvinna : en studie om äldre kvinnor och sexualitet / Like a "natural" woman : a study about older women and sexualityAlsterlind, Ingrid, Beck-Friis, Camilla January 2009 (has links)
No description available.
|
193 |
Jag sa att jag älskade han men jag har redan sagt förlåt för det : Ålder, genus och sexualitet i skolans tidigare år / I said I loved him but I’ve already said sorry for it : Age, gender and sexuality in the early school yearsBengtsson, Jenny January 2013 (has links)
I denna studie undersöks hur föreställningar kring normalitet kommer till uttryck och förhandlas i de vardagliga praktikerna i skolans tidigare år. I särskilt fokus är normer kring ålder, genus och sexualitet. Det empiriska materialet är skapat genom deltagande observation och intervjuer med elever och lärare i två klasser i två skolor (årskurs 2 och 3). I studien används poststrukturalistiska teorier för att belysa hur makt verkar i det vardagliga, både i att göra begriplighet och meningsfullhet men också att definiera avvikelser och normalisera utanförskap och underordning. Analysen visar hur elever och lärare iscensätter och ifrågasätter olika förväntningar på hur man ska vara och agera som barn, vuxna, elever, lärare, flicka, pojke, etcetera. Detta "görande" av normer kopplas i studien till skapandet av olika tillhörigheter, formella och informella miljöer, skillnader mellan lektioner och raster, klassrum och omklädningsrum eller mellan allvar och skratt. Studien visar att sådana växlingar ger utrymme för förhandlingar och utmaningar i vad som kan betraktas som osäkra ormråden eller gränsland. Genom att rikta fokus mot hur normer samverkar visar studien vidare att utmaningar och ifrågasättanden av normer kring genus och sexualitet riskerar att trivialiseras i relation till elevernas position som barn. Detta innebär att även om normerna verkar som gränser för det möjliga och önskvärda, kan man inte likställa utmaningar och överskridande av gränser med omvandling av normer. Studien hävdar således att pedagogiskt arbete som syftar till att problematisera hur normer upprepas och utmanas i skolan måste överväga tvetydigheter och osäkra som en del av att skapa hierarkiska ordningar. / This dissertation examines how normality is performed and challenged in everyday practices in the early years of compulsory school, focusing primarily on norms of age, gender and sexuality. The empirical material is created through participant observation and interviews with pupils and teachers in two classes in two schools (school year 2 and 3). The study uses poststructuralist theories to highlight how power works in the everyday and the familiar, both in making comprehensibility and meaningfulness but also in defining deviations and normalize exclusion and subordination. The analysis shows how pupils and teachers perform and question different expectations of how to be and act as children, adults, pupils, teachers, girl, boy, etcetera. It appears that this 'doing' of norms is linked to the creation of different belongings, formal and informal settings, differences between class periods and breaks, classrooms and locker rooms or seriousness and laughter. The study shows that these changes create space for negotiations and challenges in what can be understood as uncertain or border areas. By taking note of how norms interacts the study further shows that challenges and questioning of norms around gender and sexuality are at risk of being trivialized by the pupils' position as children. This means that even if norms appears as boundaries of the possible and desirable, one cannot equate the challenges and the crossing of boundaries and transformation of norms. The study thus argues that pedagogical work that problematize how norms are repeated and challenged in school must consider ambiguities and the uncertain as part of creating hierarchical orders.
|
194 |
"De där två hade verkligen en sexuell läggning!" : om heteronormativitet i förskolanLoord, Lisa January 2015 (has links)
Den här uppsatsen har till syfte att belysa hur heteronormativitet kan ta sig uttryck i förskolan, och vad några femåringar säger om hur de ser på familjebildning och kärleksrelationer. Undersökningen bygger på intervjuer om familjeformer med åtta femåringar. Intervjuerna genomfördes med utgångspunkt i ett antal bilder föreställande människor i olika familjekonstellationer. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är en normkritisk pedagogik, med rötter i feministisk poststrukturalism och queerteori. Resultatet av undersökningen visar att barnen i studien hade ett starkt heteronormativt sätt att prata om familjebildning. I ljuset av den tidigare forskning som redovisas i uppsatsen, blir det tydligt att förskolans sätt att arbeta med frågor om sexuell läggning inte lever upp till de krav som läroplanen ställer.
|
195 |
Mamma, mamma, barn : lesbiska kvinnors upplevelser av mödravård samt förlossningAndersson, Anna, Holm, Katarina January 2011 (has links)
Det senaste årtiondet har inneburit stora förändringar för homosexuella när det gäller lagar och förordningar. Bland annat är rätten till att bli föräldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par väljer därför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravården och förlossning. Sammanställningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, Bekräftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrån Imogene Kings omvårdnadsteori. Resultatet visade på att flera kvinnor hade upplevelser av positiv karaktär men att det även fanns många som berättade om negativa upplevelser. Heteronormativitet var ett ständigt återkommande tema som genomsyrade samtliga kategorier. Vårdpersonalen förutsatte ofta att de lesbiska kvinnorna var heterosexuella utan att ta hänsyn till andra möjligheter. Denna studie visar på att vårdpersonal bör vara medvetna om sitt sätt att kommunicera och att se det unika i varje individ. Positiva upplevelser framkom när barnmorskan tydligt bekräftade de lesbiska kvinnorna som blivande föräldrarna. En god omvårdnad förutsätter att vårdpersonal har kunskap om heteronormativitet och att det skapar hinder för vården av lesbiska kvinnor. / The last decade has brought great changes for homosexuals in laws and regulations. Among other things, the right to be parent is now legally accepted. Many gay couples have therefore decided to create a family. The purpose of this study was to describe lesbian women´s experiences in connection with prenatal care and childbirth. The compilation resulted in five main categories: Communication, Acknowledgment, Defense, Knowledge and Openness, which was worked up from Imogene King´s theory of caring. The results showed that several women had experiences of positive character, but that there also were many who talked about negative experiences. Heteronormativity was a constantly recurring theme that permeated all categories. Caregivers often assumed that the lesbian women were heterosexual without regard to other possibilities. This study shows that health professionals should be aware of their own way to communicate and to ensure the uniqueness of each individual. Positive experiences emerged when the midwife is clearly confirmed the lesbian women as prospective parents. Good care requires that health professionals are aware of heteronormativity, and that creates obstacles to the care of lesbian women.
|
196 |
Ansvariga mammor, valbara pappor och ojämställda "andra" : Psykologers konstruktioner av kön samt etnicitet och ras relaterat till föräldraskap inom barn- och ungdomspsykiatrin / Responsible mothers, optional fathers and unequal "others" : Psychologists constructions of gender, ethnicity and race related to parenthood in child and adolescent psychiatryBirkehag, Emma January 2015 (has links)
Psykologer och barn- och ungdomspsykiatrin kan förstås som delar av de professioner och institutioner som i Sverige är med och formar föräldraskapets innehåll och utformning. Syftet med studien var att undersöka hur psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige konstruerar kön och etnicitet/ras i relation till föräldraskap samt att undersöka vilken funktion konstruktionerna har för att upprätthålla eller utmana hegemoniska konstruktioner av kön och etnicitet/ras. Tio psykologer verksamma inom barn- och ungdomspsykiatrin intervjuades och materialet analyserades med metoden kritisk diskurspsykologi. Resultatet visade att psykologer konstruerar kön som att moderskap består av självklar och nödvändig närvaro och faderskap av valbar, positiv och kompletterande närvaro. Moderskap konstrueras vidare som tillgänglighet och omsorgsfullhet, och som en möjlig orsak till barnets problem eller psykiska ohälsa. Psykologerna konstruerar även föräldrarnas kön heteronormativt samt konstruerar kön relaterat till föräldraskap som könsneutralt. Psykologerna konstruerar etnicitet/ras relaterat till föräldraskap som att etnicitet inte har någon betydelse, varvat med en konstruktion av ”vi mot dem”, där svenskar ställs mot icke-europeiska föräldrar, och där ”de andras” familjerelationer konstrueras som präglade av könsmakt. Konstruktionernas funktion diskuteras och värdera slutligen.
|
197 |
Homosexuell i en heterosexuell social kontext : Homosexuella mäns upplevelser av fördomar, heteronormativ makt och möjlighet till öppenhetLindén, Cecilia January 2014 (has links)
Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i och förståelse för hur homosexuella män upplever fördomar, möjligheter att vara öppna och möjligheter att stå emot den makt som heteronormativiteten innebär. Studien är kvalitativ med hermaneutiken som vetenskaplig ansats, och jag har genomfört sex djupintervjuer med homosexuella män för att ta reda på hur synen på deras egna platser i tillvaron påverkas av samspelet med den sociala omgivningen. Resultatet visar att homosexualiteten som stigmat består av samt det offentliga samhällets struktur begränsar den homosexuella mannens livsmöjligheter, och hur väl den homosexuella mannen lyckas integreras i samhället beror på hur den sociala kontexten ser ut, men även på vilken relation den homosexuella mannen själv har till homosexualiteten. Ingen av respondenterna upplever dock ett omfattande utanförskap. Vidare visar resultatet att det finns flertalet olika strategier för att hantera sin öppenhet och att dessa varierar beroende på situation, och att männens band till vänner och familj i stor utsträckning inte påverkas negativt av stigmat. / The purpose of this article is by dint of using stigma theory try to get an insight into and understanding of how gay men feel about their place in the social environment. The intention of this paper is to try to get an insight into and an understanding of how gay men experience prejudice, opportunities to be open and opportunities to resist the power that heteronormativity means.The study is qualitative with a hermaneutic scientific approach, and I have conducted six in-depth interviews with gay men to find out how the perception of their own places in life is influenced by the interaction with the social environment. The result shows that the homosexuality that the stigma comes from and the public social structure limits the gay man's life chances, and how well the gay man succeeds in integrating into society depends on the social context, but also on what relationship the gay man himself has to homosexuality. None of the respondents, however, experienced a widespread alienation. Furthermore, the results show that there are several different strategies to deal with openness and that these vary depending on the situation, and that men's relationships to friends and family to a great extent is not adversely affected by the stigma.
|
198 |
”Varför skulle man inte identifiera sig som kvinna eller man?” : Om lärares förhållningssätt till kön, sexualitet och diskrimineringsgrunden ”könsöverskridande identitet eller uttryck” / ”Why wouldn’t you identify yourself as a female or a male?” : A study about teachers’ approach to gender, sexuality and the discrimination law ”gender identity or expression”Nilsson, Sanna January 2010 (has links)
Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna. Här diskuteras även hur olika likabehandlande strategier, såsom ett neutralt eller ett normkritiskt förhållningssätt, kan bidra till ökad synlighet av och minskad ohälsa hos HBT-personer.
|
199 |
”Det är ingen quickfix, utan någonting som man får jobba med varje dag” : en kvalitativ studie med ett poststrukturellt perspektiv om hur förskolepersonal beskriver normer och normkritiskt arbete angående kön och sexualitet i förskolan och öppna förskolanDegerman, Marielle January 2014 (has links)
The purpose of this study is to examine discourses about norms and norm criticism regarding sex/gender and sexuality in preschool teachers’ and nursery nurses’ speech using a post-structuralist perspective. My two research questions are: How do the educators describe norms in general and norms about sex/gender and sexuality in relation to their work? How do the educators describe their work with norm criticism in relation to norms about sex/gender and sexuality? The theoretical base of this thesis is feminist post-structuralism and queer theory. Qualitative interviews were used as method to gather material and then a form of discourse analysis was made based on the transcribed interviews. Five preschool teachers and one nursery nurse participated in this study. Four of these educators work in two different open preschools, which are lgbtq-certified by RFSL, The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights, and two educators work in a preschool that explicitly say that they work with a norm criticism perspective. In this study I found that the main discourses about norms were that they can be both positive and negative, but controlling and often invisible. Norms concerning sex/gender and sexuality were mainly described as limiting and narrow. The main discourses found about norm criticism were that it is a work without specific methods but that there are still norms concerning it. That norm criticism is about broadening the meanings of different norms and also, that how teachers talk and respond to children and parents affects them and how they understand and create themselves and others. The conclusions are that many discourses contradict each other in ways that are necessary. That the discourses mainly focused on educator’s and adult’s impact on children, and that norms which are perceived by the educators as dominant in society affect the educators discourses.
|
200 |
”Jag försöker att inte köna barnen på min förskola” : En diskursanalytisk studie om normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola / “I try not to gender the children in my pre-school” : A discourse analytical study on norm-critical pedagogical work in pre-schoolsGustavsson, Marie January 2014 (has links)
Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan. I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet. I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder. Ett gemensamt mönster som jag har identifierat handlar om en övergripande normkritisk motståndsdiskurs mot att tala i termer av binära kategorier. Det innebär att de intervjuade ofta definierar sitt normkritiska arbete som att det handlar om att utmana dikotoma kategorier som skapats via uteslutningar och motsatsförhållanden, såsom flicka är inte pojke, heterosexuell är inte homosexuell etc. I detta blir alltså språket tydligt en nyckel och ett redskap, dvs det är genom att undvika sådana benämningar och kategorier samt att hitta nya benämningar som mycket av det normkritiska arbetet utförs. Detta bildar en diskurs om språket som nyckeln i det normkritiska pedagogiska arbetet. Ur ett queerteoretiskt perspektiv kan en förstå detta språkliga motstånd mot dikotoma kategorier som en kamp för att göra fler liv begripliga. Genom förflyttningar av gränser för inneslutning och uteslutning deltar pedagogerna i en omförhandling av erkännande och därmed också, med filosofen Judith Butlers ord, av levbara liv. Dessutom placerar de intervjuade stort ansvar för arbetet hos sig själva. Det är de som pedagoger som själva ska utmana normer i en diskurs om ansvar. Detta arbete sker, menar de, i en förskola med stora barngrupper och för lite personal där det normkritiska pedagogiska arbetet ofta ligger på enskilda engagerade pedagoger som kämpar med bristande resurser för något de tror på. De förutsättningar för arbetet som pedagogerna beskriver har jag formulerat som en diskurs om en ansträngd förskola. Pedagogernas tal om normer och strategier har i hög grad fokus på de vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, de vuxnas utmanande av normer och vuxnas språk. En av de utmaningar som jag ser att normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola står inför är att fortsätta utforska och formulera vad normkritisk pedagogik kan vara tillsammans med barnen.
|
Page generated in 0.103 seconds