Bakgrund: HBTQ är en samlingsbeteckning för homosexuell, bisexuell, transperson och queer och är idag ett aktuellt ämne. Synen på HBTQ-personer har förändrats genom historien där lagar har utvecklats och organisationer bildats i syfte att främja livsvillkor samt arbeta för lika rättigheter. HBTQ-personer är än idag föremål för hatbrott och diskriminering. Förekomsten av ohälsa, såsom somatiska sjukdomar, psykisk ohälsa samt olika former av substansmissbruk, är vanligare hos denna minoritetsgrupp än bland övriga befolkningen. Kommunikationen är en avgörande faktor för upplevelsen av bemötandet. Syfte: Att beskriva HBTQ-personers upplevelser kring bemötandet från vårdpersonal. Metod: För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt, där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades utifrån likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras genom två teman och tre subteman: Vårdpersonalens skiftande kunskaper innefattar Att vara ett uppslagsverk och Vårdpersonalens attityder och förhållningssätt samt temat Att komma ut eller att inte komma ut innefattar Internaliserad stigma. Diskussion: Diskussionen framhäver vikten av ett öppet förhållningssätt och medvetenhet för att främja en jämlik vård där alla människor ska känna sig trygga och välkomna. Två fenomen diskuteras, Diskriminering till följd av avslöjandet av sexuell identitet och Heteronormativitet till följd av samhälleliga strukturer, i relation till Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer. / Background: LGBTQ is a collective term for lesbian, gay, bisexual, transgender and queer and is a current issue in today’s society. The perception of LGBTQ-persons has changed through history, where laws have been developed and organizations have been formed in order to promote living conditions and are working for equal rights. LGBTQ-persons are still subject to hate crimes and discrimination. The occurrence of health issues, such as somatic disease, mental illness and various forms of substance abuse are more common in this minority group than among the rest of the population. Communication is a determining factor for the experience of the encounter. Aim: To describe LGBTQ-persons’ experiences of the encounters with healthcare professionals. Method: A literature review was conducted, where ten science articles were examined and analyzed based on similarities and differences, to answer the aim. Results: The result is presented through two themes and three subthemes: The varying knowledge of health care professionals includes Being a reference and The health care professionals’ attitudes and approach, as well as the theme To disclose or not to disclose includes Internalized stigma. Discussion: The discussion highlights the importance of an open approach and awareness to promote equal care in which all people will feel safe and welcome. Two phenomena are discussed, Discrimination as a result of the disclosure of sexual identity and Heteronormativity as a result of social structures, in relation to Joyce Travelbee's theory of interpersonal relationships.

Bakgrund: Uppskattningsvis beräknas 2–3 % av världens kvinnor samt 3–5 % av männen vara homosexuella. Enligt svensk lag får ingen diskrimineras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller sexuell läggning. Oavsett detta har det visat sig vara skillnader på kvalitén av vården mellan olika sexuella läggningar, såväl inom Sverige som övriga världen. Det kan bero på vårdpersonalens personliga förförståelse och heteronormativa åsikter. Fram till år 1979 ansågs homosexualitet vara en psykisk sjukdom i Sverige.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur individer med homosexuell läggning upplevde vårdpersonalens bemötande inom hälso- och sjukvården.   Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar vilka kvalitetsgranskats. Elva artiklar inkluderades totalt i litteraturstudien vilka utgjordes av mixed method, kvalitativ och kvantitativ ansats. Induktiv ansats har använts till dataanalysen.     Resultat: Resultatet visade på en heteronormativ kultur inom hälso- och sjukvården där individer med homosexuell läggning beskrev att bemötandet upplevdes vara diskriminerande på grund av deras sexualitet. För en bättre upplevelse av bemötandet framkom betydelsen av ökad kunskap för vårdpersonal om sexuella läggningar.   Slutsats: Bemötandet individer med homosexuell läggning upplever inom hälso- och sjukvården är heteronormativ, homofobisk och vårdpersonalen har betydande kunskapsbrister. Bemötandet gentemot den homosexuella individen påverkar individens livsvärld, vilket får konsekvenser för individens upplevelse av att få vara den unika individ hen är.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur barn konstruerar kön i den fria leken på förskolan och om heteronormativitet påverkar denna konstruktion. Hur använder pojkar och flickor språket i relation till kön i fri lek? Hur kommer heteronormativitet till uttryck i barns fria lek? Föreliggande studie har utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Vi använde oss av produktion av kvalitativa data genom videoobservationer på barn i förskolan, mellan åldrarna tre till sex år gamla. Resultatet visar att pojkar och flickor konstruerar sitt kön genom varierade könsladdade begrepp, språkliga repertoarer och handlingar. Manlig och kvinnlig heteronormativitet kom till uttryck genom dessa uttryck.

I och med att regnbågsfamiljer blir allt vanligare ökar kraven på ett likvärdigt och professionellt bemötande, vilket således ställer krav på kunskap och kompetens hos professionella. Samtidigt råder fortfarande heteronormativa föreställningar om familjen i samhället. Denna kvalitativa intervjustudie undersöker, utifrån en socialkonstruktivistisk ansats, hur familjebehandlare förhåller sig till heteronormen i mötet med samkönade föräldrar. Genom tematisk analys och med utgångspunkt i queerteorin och dess heteronormativitetsbegrepp, i kombination med de teoretiska begreppen stigmatisering, under- och överfokusering, exotifiering samt den heterosexuella matrisen, har fem teman av familjebehandlares föreställningar kring bemötande av samkönade föräldrar urskilts. De teman som framkommit i materialet är att ha samma bemötande oavsett sexuell läggning, att göra anpassningar för inkludering i bemötandet, att förhålla sig nyfiket till samkönade par, att se kunskap som centralt för att säkerställa ett gott bemötande, samt föreställningar kring kön och sexualitet. I familjebehandlarnas resonemang kan heteronormativa föreställningar urskiljas men även försök till motstånd och förändring. Detta motstånd mot heteronormativt bemötande av samkönade föräldrar, riskerar dock att oavsiktligt reproducera heteronormativa föreställningar.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare konstruerar regnbågsfamiljer i förskolans verksamhet och vilka normer om familj som träder fram ur förskollärares berättelser. Studien vilar på det socialkonstruktionistiska perspektivet där kvalitativa intervjuer genomförts för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Studiens resultat visar på att regnbågsbarn exkluderas i förskolan om regnbågsfamiljer inte inkluderas och konstrueras i verksamheten. I ett vidare perspektiv kan det innebära att regnbågsbarn i förskolan lider av ett utanförskap då de inte får sin familjebild bekräftad i verksamheten. Trots detta visar resultatet på en tydlig kärnfamiljsnorm i förskollärares berättelser / The aim of this study was to find out how preschool teachers construct LGBTQ families in preschool and what norms of family emerge from preschool teachers´ stories. The study rests on the social constructionist perspective where qualitative interviews were conducted to answer the study´s purpose and questions. The result show that LGBTQ children are excluded in preschool if LGBTQ families are not included and made visible. In a wider perspective this may mean that LBGTQ children in preschool suffer from socially alienation if they do not get their family construction confirmed in preschool. Despite this, the results show a clear norm of heteronormativity in preschool teachers´ stories

Studien undersöker vilka erfarenheter, handlingar och omständigheter som hbtq-flyktingar inkluderar i sina asylberättelser under utredningar hos Migrationsverket och i migrationsdomstolarna, och vilka berättelser som uppfattas som trovärdiga respektive icke trovärdiga av asylhandläggare och domstolarna. Material består av domstolsmaterial från 10 asylärenden som åberopar fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, könsidentitet och/eller könsuttryck, samt intervjuer med två tidigare hbtq-flyktingar, en tidigare handläggare på Migrationsverket och ett offentligt biträde. Resultatet visar att hbtq-flyktingen förväntas att detaljerat kunna redogöra för sitt inre känsloliv relaterat till sin hbtq-identitet, och att beskrivningar av sexuell aktivitet och vaga sakuppgifter om relationer inte anses vara tillräckliga. Hemlandets attityd mot hbtq-personer förväntas vara så pass diskriminerande att hbtq-flyktingen inte kan få skydd där, samt att hotbilden ska vara aktuell och berättas på ett sammanhängande vis. Därtill har det framkommit under studien att uppfattningar om en trovärdig hbtq-flykting är färgade av heteronormativa och västerländska förståelser, exempelvis att hbtq-flyktingen förväntas definiera och berätta om sin hbtq-identitet utifrån en västerländsk hbtq-terminologi.

Bakgrund HBTQI-personer står för samma hälsoproblematik som övriga befolkningen. Däremot löper de större risk för depression, suicidalitet och ohälsa, såsom bröstcancer, analcancer och övervikt. Inom denna grupp används även beroendeframkallande substanser i högre grad. HBTQI-personer utsätts för sociala påfrestningar vilket påverkar det dagliga livet. Den osynlighet HBTQI-personer har i vården påverkar utkomsten av den medan vårdpersonal samtidigt uttrycker att okunskap finns för HBTQI-specificerad vård. Syfte Syftet var att belysa HBTQI-personers upplevelser av mötet med vården inom somatisk vård. Metod Denna icke-systematisk litteraturöversikt är utförd med en kvalitativ design där 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Sökordskombinationer i databaserna CINAHL och Pubmed användes för att inhämta artiklarna. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsinstrument för att sedan genomgå en analys. I analysen skapades teman och subteman baserat på de olika artiklarnas resultat. Resulta tHBTQI-personer upplevde främst negativa upplevelser av vårdmötet. Heteronormativitet, bristande kunskaper i HBTQI-specifik vård och vårdkvalitet samt en oförmåga att bilda en tillitsfull relation till vårdgivaren var orsakerna till detta. Framgångsfaktorer i vårdmöte tvar när HBTQI-personer upplevde en personcentrerad vård där kommunikation, respekt, öppenhet, intresse och medkänsla upplevdes. Slutsats Samtliga artiklar påvisade negativa upplevelser av vårdmötet som övervägande. En utökad kunskap hos vårdpersonalen i HBTQI-specifik vård skulle kunna utmana de negativa upplevelserna HBTQI-personer upplever samt bjuda in till en mer välkomnande vård där kvalitet och kunskap finns men också en god kommunikation med öppenhet och intresse.

No description available.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka hur pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i bilderböcker under 1900-talet och 2000-talet, samt hur de utvalda bilderböckerna inom förskolan kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Agneta Edwards (2008) och Lena Kåreland (2001) hävdar att bilderböcker återspeglar samhällets syn på vad som betraktas som pojkigt och flickigt. Under slutet av 1900-talet och början på 2000-talet debatterades ett ganska kontroversiellt ämne, dvs hur flickor framställdes i bilderböcker, vilket senare resulterade i att man föreslog att flickor (i bilderböcker) skulle framställs som utåtriktade. En av slutsatserna som Skolinspektionen belyser (i sin rapport), är att det finns brister hos personalen när det kommer till systematiska arbetet utifrån ett genusperspektiv. Tidigare forskning har visat att pojkar och flickor framställs och skildras på olika sätt genom att framhäva skillnader i deras egenskaper och handlingar. I min studie består det teoretiska ramverket av Yvonne Hirdmans (2001) genusteoretiska begrepp, samt könsstereotyp utifrån Nikolajevas egenskapsschema och begreppet heteronormativitet. Materialets urval består av sex bilderböcker som är publicerade av två svenska författare (dvs Elsa Beskow och Pija Lindenbaum) som ska analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalytisk metod och ikonotext. Det huvudsakliga resultatet visade å ena sidan att 1900-talets bilderböcker av Elsa Beskow framställer pojkar och flickor utifrån stereotypiska könsroller, medan 2000-talets bilderböcker av Pija Lindenbaum å andra sidan inte framställer och kategoriserar pojkar och flickor utifrån de stereotypiska könsrollerna. Resultaten har även visat att den så kallade heteronormativa kärnfamiljen dominerar i de flesta bilderböcker som jag i denna studie har (och kan) använda som ett pedagogiskt verktyg (i framtiden). Ett annat resultat av studien är att en mängd olika bilderböcker kan användas som ett pedagogiskt verktyg inom förskolans värld för att belysa och framhäva könens olikheter som barnen kan ta del av för att i slutändan forma och skapa sin egen identitet (dvs de är våra olikheter som gör oss så unika).       Nyckelord: Bilderböcker, genus, heteronormativitet, kvalitativ textanalys, könsstereotyper

This study makes an attempt to understand and theorize lesbian parenthood focusing on the non-birth mother. Someone who has not got much exposure in society not academia, so the study tries to analyse these women's experiences of becoming a mother and continuously living as one in the swedish society. This has been conducted through interviews with three informants, who all define themselves as women and mothers living in a same-sex relationship. The thesis explores these women's experiences through two perspectives,  intersectionality and social constructivism, and being analysed by the concept comprehensible parenthood. The study has shown through the experiences of the informants that they face other struggles as parents than those following a normative parenthood. Furthermore, the analytical tool intersectionality has shown that the concept parenthood could be seen as a spectrum, which depicts a diversity among the informants in this study and other parents in the swedish society.