The aim of this paper is to gain understanding and contribute to the knowledge of attitudes towards same-sex parenting in Sweden. Despite quite sparse previous research, some results in other nations show that attitudes towards homosexual men are more negative than their female counterparts and several studies also show that men generally have more negative attitudes than women regarding same-sex parenting. An interesting perspective of understanding attitudes toward same-sex parenting is found in theories of a correlation between these attitudes and social gender norms. To research the attitudes in Sweden, a quantitative study with data from the International Social Survey Programme is performed using multivariate regression analysis. The results show that differences between the sexes in attitudes regarding same-sex parenting can also be found in the cultural context of Sweden,where men are inclined to have less positive attitudes. The previously found pattern of a greater negativity towards homosexual men as parents is not found to be statistically significant in this study, however, the results support that higher levels of equality impact attitudes to same-sex parenting in a positive direction. The results and suggestions for further research.

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön. Det blir genom studien tydligt att biologiskt kön anses vara den variabel som har störst inverkan på vår maktposition i samhället samt i parförhållanden och att maskulinitet och överordning främst kopplas till den biologiska manskroppen medan feminitet och underordning kopplas till den biologiska kvinnan. Konstruktion av maskulinitet samt feminitet ses inte som lika relevant för maktförhållanden i ett samkönat förhållande som i ett olikkönat. Informanterna lyfter också fram andra strukturella maktordningar som de menar påverkar jämställdhet i samkönade parförhållanden liksom parförhållandet som institution. / Equality and same sex relationships. Five young women’s thoughts about equality and power in lesbian relationships.

Syftet med studien är att undersöka hur utredare vid könstillhörighetsutredningsenheter i Sverige resonerar kring bedömningskriterier för diagnos och behandling av transsexualism. Tidigare forskning på området antyder att transpersoner utesluts från behandling på grund av ett heteronormativt förhållningssätt i lagen och hur den tolkas. Denna forskning baserar sig inte på empiriska studier där utredarna fått beskriva sin praktiska tillämpning av lagen, utan på teorier som sedan applicerats på könstillhörighetsutredningen. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer och materialet har analyserats genom socialkonstruktivistiska begrepp, vilka jämförts med de riktlinjer utredarna har att förhålla sig till. Vårt tolkningsresultat stämmer till stor del överrens med tidigare genusforskning på området, men vi har också kommit fram till att det inte finns några entydiga svar på vilka krav och förväntningar som ställs på transpersonens kön och genus under utredningen. Det framgår att utredarna gör en helhetsbedömning där de väger olika kriterier mot varandra, där vissa kriterier ibland får väga tyngre än andra. Vi hävdar att utredarna framstår som öppna och toleranta för variationer av kön och könsuttryck, så länge transpersonen rör sig inom utredarens förståelse för vad ett begripligt könsuttryck och genus är. Detta varierar betydligt mellan de olika utredarna. Vi har kommit fram till att det finns en stor tolkningsflexibilitet inbyggd i utredningen som ger utrymme för dessa variationer. / The aim of this study is to examine how assessors in gender assessment units inSweden think about assessment criteria for the diagnosis and treatment oftranssexuals. Previous studies in the area imply that transgender individuals areexcluded and left without health care due to a heteronormative perspective, foundboth in the interpretation and the implementation of the law. Previous research hasnot been based on empirical studies where the assessors have been interviewed inorder to ascertain how they implement the law. Rather, previous research has beenfounded solely on theory, which has then been applied to the gender assessment.Our study is based on qualitative interviews. The empirical material has beenanalyzed using social constructive concepts, and has been compared to theguidelines under which the assessors operate. Our result confirms much of theprevious research in the area, but we have also found that there are no clearanswers with regards to expectations and requirements placed on the transgenderindividual’s sex and gender during the gender assessment. Our researchdemonstrates that the assessors make an overall assessment; weighing variouscriteria against each other, and that at times certain criteria are given moreemphasis. The reasoning guiding this process is at times apparently contradictory.We argue that the assessors are open and tolerant with regards to variations of sexand gender expressions, as long as the transgender individuals remain within theindividual assessors understanding of what sex and gender is. We conclude that asthis understanding varies from one assessor to another, there is much room forflexibility in the interpretations.

Ett flertal av de människor som identifierar sig som transpersoner eller könsöverskridare har beskrivit ett upplevt obehag och rädsla i mötet med vården. De kan ha blivit utsatta för kränkningar, diskriminering eller dåligt bemötande etc. För att förbättra vårdmötet är det därför viktigt att sjuksköterskor redan i utbildningen har fått information om könsöverskridande identiteter och vad det kan innebära. Syftet med studien var att ta reda på om sjuksköterskestudenterna (termin 3-5) anser att Malmö högskola belyser och ger information om könsöverskridande identiteter, samt om studenterna vill ha detta inkluderat i utbildningen. Studien avsåg även få svar på om studenterna anser att ett ökat medvetande kring olika könsidentiteter är viktigt för deras framtida yrkesroll. Undersökningen gjordes i form av en deskriptiv tvärsnittsstudie under våren 2011 på fakulteten för Hälsa och samhälle, Malmö högskola. Urvalet bestod av antalet registrerade sjuksköterskestudenter på termin tre, fyra och fem, som utgjordes av 263 studenter. Totalt ingick 196 enkäter i studien. Kvantitativ analys gjordes Pearson´s chi-square test och kvalitativ data analyserades med narrativ analys. Resultatet visade att Malmö högskola till stor del inte belyser eller tar upp detta ämne i undervisningen trots att det enligt högskolans visionsdokument och åtgärdsplan borde göras. Studenterna tyckte att det var ett viktigt ämne som borde ingå i undervisningen då sjuksköterskan ständigt möter olika slags patienter i yrkeslivet. Vår förhoppning är att denna brist uppmärksammas av lärare så att denna kunskapslucka snarast kommer att åtgärdas. Nyckelord: bemötande, HBT, heteronormativitet, könsidentitet, sjuksköterska, transpersoner, utbildning. / Some people who identify themselves as transgender or gender-breakers testify on discomfort and fear in nursing care. Therefore it is really important that nursing students already in the nursing program have been provided with information about transgender identities and are aware of the importance when meeting a patient. The purpose of this study was to investigate if nursing students (semester 3-5) think Malmö University highlights and provides information on different ways to deal with gender and transgender identities and if this is something the students want to be included in their education. The study also intended to find out if nursing students believe that increased awareness about various gender identities are important to their future profession. To investigate this, a descriptive cross sectional survey study was conducted in spring 2011 at the Faculty of Health and Society, Malmö University. The sample group for the study consisted of the total number of nursing students registered in semester three, four and five. The sample consisted therefore of a total of 263 students. A total of 196 questionnaires were included in the study. Quantitative analysis was performed with Pearson´s chi-square test and the qualitative data was analyzed with narrative analysis. The results showed that Malmö University only partly highlights the topic in the education which does not meet the requirements of the university's current vision document and action plan. The students thought the topic was important and should be included in the education because when in profession they will meet different kinds of people. Based on the lack of information about transgender identities in education, teachers must be informed about this and work out strategies on how to decrease the knowledge gap.Keywords: attitudes of health care personnel, education, gender identity, heteronormativity, LGBT, nurse, transgender.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att bidra med kunskap om hurspecialpedagogen tolkar det normkritiska uppdraget och hur hen beskriver sin egen kunskapoch förmåga att implementera och driva detta uppdrag i verksamheten. Tidigare forskningvisar hur en hbtq-inkluderande läroplan tenderar att generera begränsad förändring av skolansom verksamhet och att elever efterfrågar större synlighet av frågorna i den dagligaundervisningen. Vidare visar forskning på hur avsaknad av kunskap bidrar till en otrygghetinför att hantera frågor runt sexualitet och identitet då den heteronormativa matrisen skaifrågasättas. Ett förändringsarbete i enlighet med den nya läroplanen förutsätter kunskapvilket erhålls genom gemensam utbildning. Studiens resultat visar på stor diskrepans gällandespecialpedagogens roll i förhållande till det normkritiska uppdraget, vilket delvis kanförklaras av yrkesrollens breda och komplexa uppdrag. Resultatet visar att behovet av såvälegen som gemensam kunskap är stort, vilket även styrks av tidigare forskning, samt attytterligare kunskap efterfrågas. Vidare visar resultatet på hur specialpedagogens olikauppdrag, såsom att utveckla den tillgängliga lärmiljön, driva skolutvecklingsfrågor samthandleda pedagoger, tolkas på diametralt skilda sätt i förhållande till det normkritiskauppdraget. Då frågornas placering i läroplanens inledande delar fastställer att uppdragetinvolverar skolans samtliga personal menar vi att denna variation av tolkningar ärproblematisk. Specialpedagogens roll gällande delaktighet och ansvar i skolans normkritiskauppdrag är enligt denna placering inte förhandlingsbar. Med anledning av detta menar vi attspecialpedagogens uppdrag är förenligt med möjligheten att anta rollen somförändringsagent, med syfte att belysa rådande heteronorm i skolans verksamhet.

Advertisements and other media types have, for a long time, had a strong influence on society and the general public’s view of the world and different social concerns. Advertisements are often based on the stereotypes and societal norms that dominate in whichever culture they are broadcast in, which in the long run can be harmful to those who deviate from these norms. The purpose of the study is to investigate how different romantic and/or sexually intimate twosomes are visually represented in current Swedish televised advertisements to investigate potential differences and similarities, and to discover ways to improve their visual representation. It consists of a quantitative content analysis where different twosomes are documented, and a semiotic image analysis that examines how these different twosomes, from a design perspective, are represented visually and what they communicate to their audience.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten.

Studien handlar om lärares syn på maskulinitet och dess syfte är att skapa en djupare förståelse för hur deras föreställningar formar och reproduceras hos eleverna då lärare fungerar som normbärare. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi genomförde totalt fem intervjuer med fem lärare. Till grund för vårt vetenskapliga perspektiv har vi använt oss av postmodernistisk kritisk mansforskning som har sina rötter i feministisk teori och queerteori. Vår resultat och analys visar att våra informanter är genusmedvetna men missgynnas av samhällets hierarkiska könsordning som fortfarande reproducerar normativa föreställningar om könen. / This study is about teachers’ views on masculinity. The purpose of this essay is to create a deeper understanding of how the conceptions of the teachers shape the students and how these conceptions are being reproduced since teachers function as standard setters. We have used a qualitative method and five interviews were conducted with five teachers. To the basis to/of our theoretical perspective we have used a postmodern critical masculinity research which has its roots in feministic theory and queertheory. Our results and analysis show that our informants are conscious about gender but disvantaged by society’s gender hierarchy that still reproduces normative conceptions about the sexes.

Homosexualitet i skolan – En enkätbaserad studie om lärares arbete kring homosexualitetHomosexuality in school - A questionnaire-based study on teachers' work on homosexuality in schoolFredrik AnderssonSyftet med den här undersökningen var att titta på hur en skola arbetade med undervisning gällande homosexualitet i de yngre skolåren, för att motverka homofobi.Två frågor ställdes: Hur arbetar lärare i de yngre skolåren med homosexualitet?Hur tar den litteratur, som eleverna arbetar med, upp homosexualitet?Som metod använde jag kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag, samt genomgång av en rapport från HomO gällande skolans ansvar att främja alla elevers lika rättigheter oavsett sexuell läggning, samt litteraturstudier.16 lärare på den undersökta skolan deltog och undersökningen visar att lärarna inte arbetar förebyggande med frågor gällande homosexualitet, och att detta beror dels på bristande kunskap samt rädsla inför vad elevernas föräldrar anser om homosexualitet.Nyckelord: fördomar, grundskolans tidigare år, heteronormativitet, homofobi, homosexualitet, värdegrund. / Homosexuality in school - A questionnaire - based study on teachers´work on homosexuality in school

This is a qualitative study based on interviews with teachers, social workers and school counselors – with aim to analyze how norm critical social work is in schools. Gender and sexuality norms are in focus which is analyzed in a intersectional and queer theoretical perspective. The study shows that what is defined as a norm in the society varies both socially, historically and culturally. School is a reflection of its society and therefore also reflects its norms, such as heteronormativity and gender roles. The making of norms also makes it possible to categorize people, often by using stereotypes. As a member of the society, we’re a part of several different categories – e g depending of gender, sexuality, class and ethnicity. This categorizing is affecting our conditions, but also other people expectations and views of each other. To generalize and to use stereotypes is making the complex easy – but at the same time it’s power structures that maintain inequality and oppression if you’re not aware of them. The study shows how this is transferred into schools and how teachers and other school professions design their work to be more critical and aware of norms and power structures.