Machokulturen och dess konsekvenser är mycket omtalade i dagens samhälle. Detta område är särskilt relevant inom ishockeyn, då det är en idrott som präglas av ett hårt klimat och som följer manliga ideal. Denna studie syftar till att undersöka hur kvinnliga och manliga ishockeyspelare upplever machokulturen som existerar inom idrotten samt leta efter likheter och skillnader i upplevelser hos könen. Studien har även som syfte att undersöka på vilket sätt machokulturen utspelar sig i praktiken samt vilka potentiella förändringar som skulle kunna minska den. Dessa frågeställningar undersöks genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett målstyrt urval där deltagarna har tidigare erfarenheter och kunskaper kring ämnet som kommer att undersökas.  Huvudresultaten i studien är att machokulturen finns hos både kvinnor och män, men tar sig i uttryck på olika sätt. Hos kvinnor utspelar sig denna kultur mer psykiskt, och hos män mer fysiskt vilket kan ha att göra med de maskulina normerna som finns inom idrotten och i samhället. Åtgärder för att minska machokulturen kan vara att prata med dom aktiva i tidig ålder samt även högre upp i åldrarna för att motverka en fortsatt spridning av den hårda jargongen. Machokulturen kommer däremot aldrig försvinna helt eftersom det är ett problem som sitter djupt rotat i samhället och idrottsutvecklingen, men det går att minska dess uttryck och uppmärksamma fler gällande de konsekvenser machokulturen kan leda till. / Macho culture and its consequences are frequently talked about in today's society. This is particularly relevant in ice hockey, which is a sport characterized by a harsh climate and which follows masculine ideals. This study aims to investigate how female and male ice hockey players experience the macho culture that exists within the sport and to look for similarities and differences in the experiences of the sexes. The study also aims to investigate how macho culture plays out in practice and which potential changes could decrease it. These issues are investigated through qualitative semi-structured interviews based on a goal-directed sample where the participants have previous experience and knowledge of the subject that will be investigated. The main results of the study are that the macho culture exists in both women and men but expresses itself in separate ways. In women, this culture plays out more psychologically, and in men more physically, which may have to do with the masculine norms that exist in sports and in society. Measures to reduce the macho culture can be talking to those active at an early age and higher in age to counteract a continued spread of the harsh jargon. However, all interviewees agree that macho culture will never completely disappear because it is a problem that is so deeply rooted in society and sports development, but it is possible to reduce its expression and draw more attention to the consequences macho culture can lead to.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen har en väsentlig roll i dagens samhälle. Branschen är under ständig utveckling som präglas av digitaliseringen och på senare tid även artificiell intelligens. Det bidrar till att arbetsuppgifter förändras och robotar tar över människans kompetens. Denna studie avser därför att studera hur revisorers arbetstillfredsställelse påverkas av tillämpningen av artificiell intelligens.  Syfte: Studiens syfte är att bidra med en fördjupad kunskap om hur artificiell intelligens tillämpas inom revisionsbranschen samt om det har påverkat revisorers arbetstillfredsställelse och dess arbetsuppgifter inom den hierarkiska strukturen.   Metod: Studien använder en kvalitativ tvärsnittsstudie som inkluderar semistrukturerade intervjuer. Det gav möjlighet till utförliga intervjuer med utrymme för tolkning och analys av insamlad data.  Slutsats: Studiens resultat visar att artificiell intelligens har en positiv effekt på revisionsbranschen utifrån flera perspektiv. Arbetstillfredsställelsen har påverkats till det positiva till följd av att monotona arbetsuppgifter försvinner och arbetet blir därmed mer effektivt och intressant. En högre arbetstillfredsställelse leder till bättre kvalitet i revisionsrapporter. Resultatet visar även på att revisorers hierarkiska struktur har förändrats i form av att arbetsuppgifter byts ut och att hierarkin kan tänkas förskjutas ett steg i framtiden. / Background and problem: The auditing industry has an essential role in today’s society. The industry is constantly evolving, driven by digitalization and, more recently, artificial intelligence. This leads to changes in job tasks and robots taking over human skills. Therefore, this study aims to investigate how the implementation of artificial intelligence affects auditor’s job satisfaction.  Purpose: The purpose of this study is to contribute with a deeper knowledge of how artificial intelligence is applied in auditing and whether it has affected auditors' job satisfaction and their tasks within the hierarchical structure. Method: The study utilizes a qualitative cross-sectional design, including semi-structured interviews. This approach allows for deeper interviews with room for interpretation and analysis of the collected data.  Conclusion: The study's results show that artificial intelligence has a positive impact on the auditing industry from several perspectives. Job satisfaction has been positively affected as monotonous tasks are eliminated, making work more efficient and interesting. Higher job satisfaction leads to better quality in audit reports. The results also indicate that the hierarchical structure of auditors has changed, with tasks being replaced and the hierarchy can be moved one step in the future.

I denna uppsats jämför vi genom en Design Science- ansats krav på ett intranät utifrån två olika hierarkiska rollers - chef kontra medarbetare - synvinklar. Artefakten jämförelsen grundar sig på är en kravspecifikation vi tog fram åt ett medelstort IT-företag. Vi jämför och analyserar kraven och försöker påvisa om någon av de två olika grupperna kan identifiera krav som den andra gruppen hade svårare att se, eller om någon grupp värderar vissa krav mer. Slutsatserna av arbetet är att chefer tenderar ha färre krav samt att de värderar krav högre som tillåter större kontroll av innehållet i ett intranät. Medarbetare har fler krav och värdesätter icke-arbetsrelaterad information på intranätet högre. Vad gäller de flesta krav håller chefer och medarbetare på det här företaget dock med varandra.

Titel: Lika som bär? – En jämförelse mellan svenskt och kinesiskt ledarskap ur svenskt perspektiv.   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi.   Författare: Mattias Brunnström och Anna-Karin Åslund.   Handledare: Lars Ekstrand   Datum: 2010-06   Syfte: Kina är ett land med en starkt växande ekonomi och allt fler svenska företag har börjat få upp ögonen för denna nya kraftfulla marknad. En etablering i Kina kan dock försvåras avsevärt eftersom kulturen skiljer sig från den svenska i många avseenden. Denna kulturella skillnad väcker frågor gällande det ledarskap som är nödvändigt för att kunna utnyttja Kinas potential. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur svenska ledare upplever de utmaningar avseende kulturella skillnader som det innebär att vara verksam ledare i Kina. Vi vill även ta reda på om de olikheter och likheter som existerar i litteraturen stämmer överens med verkligheten.   Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod. Tio frågor har utarbetats av författarna med grund i den studerade litteraturen. Frågorna har sedan skickats med e-post till respondenterna som fått cirka två veckor på sig att besvara dem. Svaren har vi bearbetat och redovisat.   Resultat & Slutsats: Den kinesiska kulturen skiljer sig på många punkter från den svenska. Den svenska kulturen och det svenska arbetslivet präglas av jämlikhet. I Kina är däremot hierarki väldigt viktigt och det påverkar i allra högsta grad arbetet. Särskilt känsligt är kritik och feedback. Vikten av hierarki gör även att kinesiska medarbetare har svårt att närma sig sin chef.   Förslag till fortsatt forskning: Vi tycker att det skulle vara intressant att genomföra en branschstudie som representeras av både svenska och kinesiska ledare för att få en bättre bild av hur kinesiska ledare ser på svenska ledare samtidigt som skillnader inom olika branscher belyses.   Nyckelord: Kultur, ledarskap, hierarki, jämlikhet, skillnader, Sverige, Kina. / Title: Peas in a pod? – A comparison between Swedish and Chinese leadership from Swedish perspective.   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration.   Author: Mattias Brunnström and Anna-Karin Åslund.   Supervisor: Lars Ekstrand.   Date: 2010-06   Aim: China is a country with a strongly growing economy and more and more Swedish companies have began to open their eyes to this powerful market. An establishment in China can be considerably complicated because the culture is different in many aspects. This cultural difference brings up questions regarding the leadership that is necessary to exploit Chinas potential. The aim of this paper is to find out how Swedish leaders experience the challenges regarding the cultural differences involved in being a leader in China. We would also like to find out if the differences and similarities that exist in the literature are accurate with reality.   Method: We have used a qualitative method. Ten questions have been worked out with a foundation in the studied literature. The questions where then e-mailed to the respondents that had about two weeks to answer them. The answers have been processed and presented by us.   Result & Conclusions: The Chinese culture is in many ways different from the Swedish. The Swedish culture and the Swedish work-life are characterized by equality. In China on the other hand, hierarchy is very important and it does very much affect work. Particularly sensitive is critique and feedback. The importance of hierarchy also makes it hard for Chinese workers to approach their boss.   Suggestions for future research: We think it would be interesting to conduct industry studies which are represented by both Swedish and Chinese leaders to get a better picture of how Chinese leaders see the Swedish leader while differences are highlighted in different industries.   Key words: Culture, leadership, hierarchy, equality, differences, Sweden, China.

Denna studie grundas i tankar kring vilka individer som ligger bakom en filmproduktion. Dådet i en filmproduktion arbetar en stor skara människor blev det intressant att undersöka ochlyfta fram diskussion om hur dessa samverkar för att slutföra en produkt som baseras på envision. Studien visar också på vad som ligger bakom samverkan och hur den hierarkiskastrukturen påverkar filmarbetarnas yrkesroll. En observation har gjorts på enlångfilmsinspelning. För att fördjupa observationen har även två intervjuer gjorts medfilmarbetare. Användningen av både intervjuer och observation har gett en större inblick ifilmarbetarnas vardag.

Studiet har haft til formål at undersøge, hvorledes to fagprofessioners rolleopfattelse påvirker deres arbejde og indbyrdes relation inden for klinisk anæstesi. Der er valgt et kvalitativt afsæt med et salutogenetisk perspektiv med hovedvægt på at skabe et billede af forventningerne til den gode fagprofessionelle og det gode samarbejde. Samtidig afdækkes forskellige potentielle konfliktfelter. Rolleopfattelsen fremstår som et handlingsideal, der har fælles træk uafhængigt af professionsbaggrund. Der synes at være god overensstemmelsen mellem professionernes forventninger til rolle og mandat. Dette kan danne basis for et godt samarbejde, men samtidig skabe grobund for konflikter. Der afdækkes en anerkendelse af værdien af begge fagprofessioners spidskompetencer i mødet med patienten. Typen af samspil mellem professionerne er afhængig af opgavernes karakter samt deltagernes personlighed og erfaringer. Overføring af opgaver til den anden profession kan opfattes som en provokation mod professionernes integritet. Hierarki og revirbeskyttelse synes at kunne give anledning til en vis rigiditet i arbejdets organisering. Viden og færdigheder udveksles på tværs af professionerne. Dette islæt af empowerment synes at resultere i en unik kollegialitet og binding. Ingen af de fagprofessionelle ønsker at arbejde i en monofaglig kontekst. Men den udtalte overlapning kan give anledning til mellemmenneskelige udfordringer i forhold til både at give hinanden rum samtidig med, at man kræver plads til egne kompetencer og værdier. / The study has had the purpose of examining how the self-perception of two professions affects their work and mutual relation in the area of clinical anaesthesia. A qualitative starting point with a salutogenetic perspective has been chosen with emphasis on creating a clear picture of expectations about what is good professionally and what is good teamwork. Concurrently, different potential areas of conflict are uncovered. The perception of roles appears as an ideal about how to act, which has common features independently of professional background. There appears to be good accordance between the different professions and their expectations of roles and mandate. This can create a basis for good co-operation, but at the same be a cause of conflict. Acknowledgement of the value of both professions’ core competences in dealing with patients is uncovered. The type of teamwork between the professions is dependent on the character of the assignment as well as the participants’ personality and experience. Transferral of assignments to the other profession can be seen as provocation against the integrity of both professions. Hierarchy and turf-protection appears to give rise to certain rigidity in the organisation of the work. Knowledge and skills are exchanged across the professions. This strain of empowerment seems to result in a unique collegiate spirit and binding. Neither of the two professions want to work in a mono professional context. But the pronounced overlap can give rise to inter-human challenges in connection to giving each other space while also demanding room for one’s own competencies and values. / <p>ISBN 978-9185721-40-5</p>

I denna rapport kommer jag gå igenom hur ikoner kan bli informationsbärare i den visuella hierarkin, med hjälp utav projekt Framtidens läromedel. Syftet med denna studie är att ta reda på hur dessa ikoner bör vara utformade för att bidra till en bättre navigering i kontext. Två enkätundersökningar utförs för att se hur testpersonerna uppfattar budskapet med metaforer. Genom att titta på teorier från tidigare forskning, studerade jag andra attribut för ikonen. När resultatet kom in blev det tydligt att bild och text i samverkan skapade en bättre förståelse för ikonens budskap. Andra studier visade också att beroende på ikonens attribut så läser användaren av det snabbare. Det är bättre att ha en fyrkantig eller rund ikon, tjockare linjer och med en färg som inte slås ut av en komplementfärg i bakgrunden. Färgen ska variera från ikon till ikon för ge läsaren chansen att stänga av andra färger i hjärnan och ska fokusera på t.ex. röd, vilket leder till den enskilda specifika ikonen med färgen röd. / In this report I’ll go through how to make icons an information carrier in a visual hierarchy, with help from project Framtidens läromedel. The purpose of the study is to find out how the appearance of icons will contribute to a better navigation in context. Two surveys were executed to review how the test subjects comprehend the message with metaphors. By looking at earlier research I examined other attributes for the icon. When the results came out it was clear that picture and text combined gave a better understanding of the icon’s message. Other studies also gave the conclusion that depending on the icon’s attribute the reader will scan it quickly. It’s better to make an icon square shaped or round, thicker lines and with a color that doesn’t complete with its complementary color in the background. The color should also vary from icon to icon to give the reader the opportunity to filter out the other colors in their mind and focus on the specific icon, for an example red, which leads to that specific icon with the color red. / Projekt Framtidens läromedel

Studien har undersökt polismyndighetens organisationskultur utifrån ett genusperspektiv, där poliskvinnors upplevelser studerats. Syftet med studien är att finna förståelse för organisationskulturen inom polismyndigheten, samt hur den upplevs inverka på det kollegiala bandet och individens identitet. Syftet är även att få förståelse över poliskvinnors upplevelser av att arbeta i en mansdominerad verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metod har vi intervjuat sju kvinnliga respondenter som arbetar eller har arbetat i yttre tjänst inom polismyndigheten. Utifrån en abduktiv ansats användes organisationsteorier i form av organisationskultur och organisationsidentitet samt genusteorier i form av genussystemet, homosocialitet och könsmärkning. Vi tog även stöd av vetenskapliga artiklar för att besvara forskningsfrågorna. Organisationskulturen präglar arbetet utifrån ett flertal positiva aspekter, främst kopplat till samhörighet och humor. Poliskvinnorna upplevde vid första reflektion ingen påverkan på individen av att arbeta i en mansdominerad verksamhet, men vid vidare frågor och reflektioner kom flera av poliskvinnorna att berätta som specifika händelser där kön spelat roll. Det har även framkommit att utöver den formella hierarkin finns det en informell hierarki som präglas av organisationskulturen samt genus. Vid flera tillfällen under studien har det framkommit att polismyndigheten inte är en jämställd organisation. Den manliga polisnormen tycks fortfarande finnas kvar, där normativa manliga egenskaper värderas högre, vilket även präglar organisationskulturen. Därmed har vi kunnat problematisera de konsekvenser som uppkommit av poliskvinnors upplevelser av polismyndigheten i vår diskussion. Även urskilja att organisationskulturen inom polismyndigheten sitter i väggarna.

Syftet med den här uppsatsen är att utföra en komparativ analys av fem läromedel i svenska 2 i gymnasieskolan. Vi besvarar en frågeställning som rör hur fördelningen mellan kvinnliga och manliga författare ser ut i läromedlen. Vi besvarar även en fråga gällande hur kvinnliga och manliga författare framställs i läromedlen med avseende på allmänna beskrivningar av författarnas lynne, karaktär samt litterära produktion. För att besvara dessa frågeställningar använder vi oss av två teoretiska utgångspunkter, Yvonne Hirdmans genussystem samt Gisela Håkansson och Catrin Norrbys samtalsstilar. I den här uppsatsen kommer vi fram till att de läromedel vi har analyserat visar en klar majoritet av manliga författare sett till hur ofta de nämns och hur mycket utrymme de får i respektive läromedel.

Revisorsyrket har traditionellt sett genom åren varit ett mansdominerat yrke. Sedan auktorisationen av revisorer påbörjades år 1912 så har det varit fler män än kvinnor som är auktoriserade revisorer. Ända fram till 1960-talet var idealet för en gift kvinna att vara hemmafru och ta hand om hemmet och barnen. Men efter detta började samhället gradvis förändras. Det har varit en trög utveckling och revisionsbranschen är än idag efter mer än 100 år inte en jämnt könsfördelad bransch. Detta avspeglar sig även i andelen kvinnliga delägare i revisionsbyråerna som inte heller är jämt könsfördelad. Revisorskåren krymper till följd av att fler går i pension än vad som blir auktoriserade, men det finns ytterligare en aspekt som leder till minskning och det är att yngre revisorer avregistrerar sig. Andra aspekter som påverkar hur fördelningen ser ut mellan könen är andelen godkända revisorsprov, lön, föräldraledighet och pension. Tidigare forskning har visat på att det finns osynliga barriärer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär. Olika faktorer som bidrar till detta är löneskillnader, föräldraledighet, biologiska skillnader mellan könen och stereotypiska könsroller i samhället. Studiens forskningsfråga är ”Vilka uppfattningar, normer och sociala föreställningar finns inom och utanför revisionsbranschen rörande kvinnors möjlighet att komma upp i hierarkin och göra karriär genom att bli auktoriserade revisorer och delägare?”. Studiens metod bygger på en deduktiv forskningsansats där vi studerar tidigare forskning utifrån etablerade teorier genom vetenskapliga artiklar. Den empiriska studien sker genom semistrukturerade intervjuer med revisorer. I studien slutsats har vi kommit fram till åtta huvudsakliga faktorer som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Dessa är att det är lättare för revisorer att bli delägare på mindre byråer, arbetsbelastning gör det svårare att kombinera familjeliv och arbetsliv, biologiska faktorer såsom fertilitet, löneskillnader beror på befogade anledningar, kvinnor prestera sämre under löneförhandling, föräldraledighet kan påverka kvinnors karriär negativt och fler kvinnor jämfört med män arbetar deltid vilket som påverkar pensionen. / The profession of audit has traditionally over the years been a male dominated profession. Since the authorization of auditors began in the early 1900s, more men than women have been authorized auditors. Until the 1960s, the ideal for a married woman has been to be a housewife and take care of the home and the children. But after this a change began in the society. It has been a slow development and the auditing industry is still today not an equal industry after more than 100 years. This is also reflected in the proportion of female partners in the audit firms who are not equal. The audit profession is shrinking as more people retire than are authorized, but there is another aspect that leads to a reduction and that aspect are younger auditors are unregistering. Other aspects that come into play are what the distribution looks like between the sexes regarding the proportion of passed auditors' examinations to become an authorized auditor, salary, parental leave, care of children and pension. Previous research describes that there is an invisible barrier for women to make a career, as well as various factors contributing to this, such as pay differences, parental leave, biological differences between the sexes and stereotypical gender roles. The study's research question to be answered is "What are the perceptions, norms and social beliefs within and outside the audit profession regarding women's ability to enter the hierarchy and pursue a career by becoming authorized auditors and partner?". The study method is based on a deductive research approach where we study previous research based on established theories through scientific articles. The empirical study is conducted through semi-structured interviews with auditors. In the study's conclusion, we came up with eight main factors that affect women's ability to pursue a career in the audit profession. These are that it is easier for auditors to become partners of smaller firms, workload makes it more difficult to combine family and work life, biological factors as fertility, salary differences are due to justified reasons, women preform worse during pay negotiations, parental leave can adversely affect women's careers and more women compared to men work part time which affects the pension.