Introduktion: Sedan förskrivningsrättens införande år 1994 har svenska sjuksköterskor kunnat förskriva vissa läkemedel, i syfte att förbättra vårdtillgången i glesbygd, effektivisera vården och avlasta läkarna. Trots sin breda kompetens förskriver inte svenska sjuksköterskor i den omfattning de kan. Idag har minst 16 länder implementerat förskrivningsrätt för sjuksköterskor. Forskning pekar på att omgivningens stöd och förståelse för förskrivarrollen främjar användandet av förskrivningsrätten. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor att använda sig av sin förskrivningsrätt. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Både kvantitativa och kvalitativa studier integrerades i analysen. En konventionell innehållsanalys gjordes av insamlad data.Resultat: Datainsamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar från olika länder publicerade år 2017–2021. De kategorier som framkom i dataanalysen var, 1) Kompetens, 2) Förutsättningar, 3) Omgivningens hållning, och 4) Motivation. Konklusion: Resultatet visar att förskrivningsrätten ger den enskilda sjuksköterskan en mer autonom roll. Förskrivningsutbildningen har avgörande betydelse och klinisk praktik i utbildningen främjar förskrivning. Samarbete med läkare är central för säker förskrivning och läkarprofessionens stöd är en främjande faktor. Sjuksköterskors förskrivningsrätt ger flera fördelar för vården, sjuksköterskan och patienten.

Medarbetare har idag allt mer stillasittande arbeten och forskningen påvisar vikten av att bryta stillasittande under arbetsdagen. Syftet med studien var att undersöka deltagande i erbjudna friskvårdsinsatser, samt att studera medarbetares resonemang kring motivation och hinder till deltagande i erbjudna friskvårdsinsatser. Studien genomfördes med semistrukturerade individuella intervjuer hos en grupp medarbetare på en kommunal arbetsplats med mestadels stillasittande arbeten. Resultatet i studien har kategoriserats och tematiserats med utgångspunkt i studiens syfte, frågeställning samt teoretiska referensram Self- detemination theory (SDT).  Det har identifierats faktorer som skulle kunna påverka deltagarfrekvensen i de erbjudna friskvårdsinsatserna. Valmöjlighet, flexibilitet och lättillgänglighet är faktorer som angetts vara viktiga för deltagarfrekvensen, vilket är förutsättningar som beskrivs kunna uppfyllas genom exempelvis det erbjudna friskvårdsbidraget. Tidigare erbjöd arbetsplatsen friskvårdstimme, vilket även det är en friskvårdsinsats där dessa faktorer uppfylls, och indikerar kunna motivera till deltagande i friskvårdsinsatser. I studien tyder resultatet även på att möjligheten att kunna påverka de erbjudna friskvårdsinsatserna kan vara avgörande för deltagarfrekvensen.  Ett möjligt hinder till deltagande som identifierats i studien är avsaknaden av en uppmanande arbetsplatskultur samt dialog. Resultatet tyder på att exempelvis kunskapshöjande insatser samt personligt anpassade friskvårdsinsatser skulle kunna undanröja hinder till deltagande, vilket exempelvis en påverkansprocess så som en interventionsstudie skulle kunna medverka till. I studien har det även identifierats möjliga kopplingar till den teoretiska referensramen där grundbehoven inom SDT samt inre och yttre motivation kan påverka motivation till deltagande i de erbjudna friskvårdsinsatserna.

Den här kunskapsöversikten handlar om utomhuspedagogikens fördelar och hinder. Åtta forskningsartiklar har studerats för att söka svar på frågan; Vilka är fördelarna med utomhuspedagogik när det gäller elevers kunskapsutveckling? Syftet med kunskapsöversikten är att samla och analysera tidigare forskningsresultat rörande utomhuspedagogikens påverkan på elevers kunskapsutveckling, i de naturorienterande ämnena i Sverige, Storbritannien och USA. Vi söker vidare svar på frågan; Vad är det som gör att utomhuspedagogiken inte används i större utsträckning i undervisningen? Resultatet visar på flera fördelar med att bedriva utomhuspedagogik. Dessa inkluderar såväl ökad kommunikationsförmåga som miljömedvetenhet och välmående. Även ett antal hinder synliggörs. Det framgår dock att, med engagemang och god planering, är fördelarna övervägande

Det finns idag stora variationer i vården, vilket betyder att vården inte alltid baseras på bästa tillgängliga kunskap. Sjuksköterskor har ansvar att tillhandahålla god och säker omvårdnad och måste kritiskt granska och reflektera över omvårdnaden i den egna verksamheten. Dagligen fattas beslut kring omvårdnaden av patienten och behovet av uppdaterad kunskap är viktig för att kunna ge bästa vård på vetenskaplig grund. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar implementering av evidensbaserad omvårdnad i det dagliga arbetet. Detta för att få en större förståelse för de faktorer som hindrar och främjar implementering av evidensbaserad omvårdnad. Författarna har utformat en litteraturöversikt enligt Friberg (2017b, ss. 141–143) vars resultat grundar sig på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudtema hämmande och främjande faktorer, och flera subtema. Av resultatet framkom att sjuksköterskors närmsta chef har en viktig roll för att implementering av evidensbaserad omvårdnad ska lyckas. Även brist på kunskap, utbildning och tid framkom som faktorer som hämmar implementeringen. Chefer som uppmuntrar, inspirerar, prioriterar och efterfrågar att ny kunskap uppdateras och implementeras i verksamheten är viktigt, detta för att implementeringen ska utvecklas till en naturlig del i sjuksköterskans arbete.

Samhall is a state-owned company that is 100% owned by the Swedish state. The business produces demanded goods and services. In addition, the company manufactures a number of its own products. The main purpose of the business is to develop the work ability and increase the motivation of individuals with disabilities by creating meaningful jobs. The state's goal is that at least 5% of the people employed at Samhall should be able to make a transition to other companies. Previous research on transitional work at Samhall primarily addresses the importance of the situation in the labor market and the discrimination, towards individuals with disabilities, that exists on the labor market, the importance of the commitment and motivation of the individual with disabilities, as well as the risk of a lock-in effect and socialization as a disabled person. The purpose of the study is to describe and analyze what the perceived success factors are for successful transition work from Samhall versus what possible factors may be perceived as obstacles in the regular labor market. This from the perspective of the people who have made this "journey" themselves. The data has been analyzed based on Erving Goffman's ideas of stigma that have come to play a crucial role. His theory changed the view in the field of disability research. This essay consists of a descriptive part about Samhall's operations and work on transitions and in-depth interviews with people working at Samhall and their own experiences in the labor market. Based on the interviews, I came to the conclusion that the most important thing for successful transitional work is the managers attitude against the people with disabilities. Self-commitment and motivation were other success factors for a transition. Discrimination towards the individuals with disabilities from the managers is the main reason for perceived barriers. Other reasons for the perceived barrier comes from the individual's attitudes and adaptations in connection to the security that is built up at Samhall, which then can lead to a worse self-image and self-esteem. The knowledge that has emerged in my thesis complements the knowledge from the literature review and gives a new perspective on the transition work from Samhall to other companies.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur elevhälsan på gymnasieskolor arbetar med psykisk ohälsa samt att undersöka vilka faktorer som professionella beskriver kan leda till utveckling av psykisk ohälsa bland elever. För att svara på detta används en kvalitativ metod. En kvalitativ ansats har använts eftersom det kunde generera ett resultat av tolkning och djupare förståelse, vilket var det centrala i studien. Empirin är hämtad genom intervjuer som vi har genomfört med elevhälsoteam på olika gymnasium. De teoretiska utgångspunkterna som studien grundar sig i är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och socialpedagogik som teori. De viktigaste resultaten som framkommit är hur stress, press och sociala medier är de vanligaste faktorerna till psykisk ohälsa. Dessa identifieras med hjälp av lärare eller hälsoformulär som eleverna fyller i vid terminsstart. I arbetet med psykisk ohälsa utgår elevhälsan från styrdokument från Skollagen. De använder av samtal med eleverna samt samarbetar med andra verksamheter vid behov. Vidare beskriver elevhälsan vissa hinder i sitt arbete såsom, sekretess och resurser.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar helklasskommunikationens betydelse för elevers lärande i matematik, med inriktning på det svenska lågstadiet. Studien berör även hinder och möjligheter kring helklasskommunikation och hur det påverkar elevers lärande. Kommunikation har fått en betydande roll i undervisningen, dels eftersom forskare anser att det ökar elevers matematiska förståelse samt att läroplanen, Lgr11, uttrycker kommunikation som en förmåga elever ska utveckla i matematiken. Till studien har 15 vetenskapliga texter analyserats för att sammanfatta tidigare forskning kring helklasskommunikation i matematik. Forskningarna valdes ut genom databassökningar samt en manuell sökning, därefter gjordes en innehållsanalys för att ta fram studiens resultat. Forskningarna har olika teoretiska utgångspunkter, vilket gett varierande perspektiv på helklasskommunikation och speglas i resultatet. Resultatet tyder på att helklasskommunikation har betydelse för elevers lärande i lågstadiet eftersom det kan utveckla deras matematiska tänkande. Elevers interaktion i samspel med andra synliggör även att kvaliteten på undervisningen höjs. Utifrån tidigare forskning har även ett flertal hinder och möjligheter kring helklasskommunikation upptäckts, vilka är; lärares kunskaper, handlingar och beteende, elevers deltagande, elevers förkunskaper, språklig förmåga, läromedel och undervisningsmiljön. Dessa kan på olika sätt påverka helklasskommunikationen och elevers lärande i matematik.

Majoriteten av barn i åldrarna ett till sex år spenderar den största delen av sina vakna timmar på förskolan. Fysisk aktivitet i förskolan är därför väsentligt för att barn ska upprätthålla en god hälsa. Enligt forskning bidrar fysisk aktivitet med ett flertal hälsofördelar. Förskolan har på bara några år även blivit mer digitaliserat och barn i förskolan har idag stor tillgång till olika digitala verktyg, bland annat lärplattor. Förutsättningarna för fysisk aktivitet har i denna studie undersökts genom en kvalitativ forskningsansats. Åtta förskollärare har intervjuats gällande deras organisering av undervisningen och lärmiljöer för att främja barnens fysiska aktivitet, samt hur digitala verktyg kan påverka barns fysiska aktivitet i förskolan. Faktorer som kan påverka barns möjligheter till fysisk aktivitet är bland annat förskolans utformning av miljöer och förskollärares förhållningssätt. Sammanfattningsvis framkommer det att barn är som mest fysiskt aktiva i utomhusmiljön, då inomhusmiljön har fler hinder och begränsningar. Digitala verktyg framkommer i denna studie som något positivt och något som kan öka barns möjligheter till fysisk aktivitet, framförallt i förskolans inomhusmiljö.

Att ge möjlighet till eleven att utveckla och behålla sitt modersmål innebär enligt skolverkets kursplan för modersmålsundervisning att eleven ges stöd och möjligheter att utvecklas i alla skolämnen. Den här studien inriktar sig på elever med annat modersmål än svenska, men avhandlar inte elever som tillhör minoritetsspråken. Studiens syfte är att utveckla förståelse för vikten av modersmålsundervisning hos flerspråkiga elever. Vidare undersöks svårigheterna som modersmålslärare upplever i sitt arbete. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod i studien. Informanterna är fem lärare med erfarenhet av att undervisa flerspråkiga elever i modersmål, samt svenska som andraspråk. Fokus i intervjuerna har legat på lärarnas uppfattning om värdet av utveckling av elevens förstaspråk, samt på vilket vis förstaspråket kan vara en resurs för elevens lärande och utveckling i svenska språket. Resultatet har visat att modersmålsundervisning stärker elevens självkänsla och identitet, enligt respondenterna. Vidare framkommer att eleven stärks i undervisningen på andraspråket, när förstaspråket får fungera som en bro över till det nya språket. Informanterna är eniga i att förstaspråket hjälper eleven att få bättre resultat på andraspråket i all undervisning. Alla respondenter var överens om att ju starkare elevens förstaspråk är desto bättre resultat får eleven på andraspråket. Resultatet visar även att modersmålslärarna upplever flera organisatoriska svårigheter i sitt arbete, som att lektionerna i modersmål inte ingår under ordinarie skoldagen. En annan svårighet som lyfts av informanterna är att gruppsammansättningen i modersmålsundervisningen kan vara ojämn och att elever har olika språkbehärskning.

This thesis examines what the access to audiobooks looks like, if there are any kinds of obstacles that affect the access, and what people's attitudes are towards audiobooks. According to different theories of access, there are several parts that go into access, of which we look at identification, availability, accessibility, cost, acceptability, and awareness. These parts all act intertwined with each other to improve access.    A questionnaire was made and sent out on Facebook, to be able to get a wide range of responders with different relationships to audiobooks. It resulted in 366 answers in a week, 76 from people who did not listen to audiobooks, and 290 who did. The results of the questionnaire showed a big appreciation for how and when audiobooks allowed you to read and how it gave a reading option to those who could not read printed books. The thing that almost everyone agreed on was that the narrator had a big impact on one's opinion on a specific book, and it was also the thing that stopped people from continuing with audiobooks. Awareness came up several times in that people did not have the knowledge about aspects of audiobooks that could improve their access. It could be as simple as not having thought about audiobooks as an alternate way of consuming books, or not knowing about a specific service.    All in all, there exists a positive attitude towards audiobooks, even from those who did not listen for themselves. And perhaps with knowing what keeps people away, one could make the world of audiobooks more accessible to all.