Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitiativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna gav stöd till strokedrabbades närstående främst genom information. Sjuksköterskorna gav ibland information till patient och närstående i grupp. Det som patienten och de närstående främst fick information om var strokesjukdomen och behandling. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna gav emotionellt stöd genom enskilda samtal och att det var viktigt att sjuksköterskorna uppmärksammade de närståendes behov. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder för att ge stöd till närstående. De hinder som främst framkom var brist på tid och brist på avskildhet för samtal. Resultatet kan användas för att medvetandegöra betydelsen av att ge stöd till närstående och därmed se närstående som en resurs i omvårdnaden.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionärer har, samt vilka barriärer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de använder sig av för att övervinna barriärerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var män (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar på träningsanläggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestående av mätinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor vilka delades ut på träningsanläggningarna. Resultatet visade att både högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34) har en högre grad av intern motivation än extern reglering. De mest frekventa barriärerna till fysisk aktivitet var stress/tidsbrist samt brist på motivation och de mest använda strategierna var tanken på känslan efteråt och tanken på förväntade resultat. Interventioner för att främja långsiktiga motionsbeteenden bör fokusera på att skapa glädje, välbefinnande och självbestämmande hos individen som leder till högre grad intern motivation som visat sig vara eftersträvansvärt för en fysiskt aktiv livsstil. Framtida studier skulle kunna fördjupa sig mer om hur motivation, barriärer och strategier skiljer sig åt beroende på aktivitetsstadie, genom att utföra ett träningsprojekt med en grupp lågaktiva individer för att kunna jämföra om inställningen skiljer sig åt ju mer fysiskt aktiva de blir. / The purpose of this study was to investigate the degree of internal motivation and external regulation for physical activity that athletes have, and what barriers they perceive to physical activity and what strategies they use to overcome barriers. Background variables were gender and activity stage. The subjects (n=199) in the study were men (n=96) and women (n=103) and all members of fitness centers in Halland. Highly active (n=165) and low-level (n=34). Data collection was done through a test battery consisting of measuring instruments The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of Change and Exercise Adherence Questionnaire which were handed out at training facilities. The results showed that both high-level (n=165) and low-level (n=34) has a higher degree of internal motivation than external regulation. The most frequent barriers to physical activity were stress / time constraints, lack of motivation and the most frequently used strategies were the idea of feeling afterwards and the idea of expected results. Interventions to promote long-term exercise behaviour should focus on creating happiness, well being and autonomy of the individual that lead to greater internal motivation that proved to be desirable for a physically active lifestyle. Future studies could deepen more in how motivation, barriers and strategies differ depending on activity stage, by performing a training project with a group low-level to compare if the attitudes differ when they get more physical active.

SAMMANFATTNING -Vi höll på att skratta järnet när vi höll på med den fysiska aktiviteten på engelskan tidigare idag. Detta poängterades av Maria som var en av de åtta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör även vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att på bästa sätt besvara våra frågeställningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, då vårt mål var att kartlägga pedagogers förhållningssätt. De teorier vi tagit inspiration från var Deweys teori ”learning by doing” samt Hannafords teori kring att lärande sker med hela kroppen. En del av resultatet vi fick fram visar på att pedagogerna var positivt inställda till att integrera fysisk aktivitet. Däremot kunde de även se vissa komplikationer till att lyckas med detta. Ytterligare ett resultat vi kunnat utläsa var att pedagogerna ser att den fysiska aktiviteten ger positiva effekter på vissa delar av barnens skolgång. Vi tror att våra intervjuer ledde till att flertalet av informanterna fick tänka till på deras uppbyggnad av en teoretisk undervisning. Detta tror vi resulterade i självreflektioner kring integrering av fysisk aktivitet. Vår förhoppning med denna studie är att den typ av självreflektion även infinner sig hos uppsatsens läsare som arbetar inom skolans verksamhet.

Bakgrund: Forskning har visat att träning förbättrar den fysiska förmågan och höjer livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt. Trots detta är det många personer med hjärtsvikt som inte deltar i gruppträning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som personer med hjärtsvikt, som inte deltar i hjärtsviktsgrupp, upplever som hinder respektive möjligheter när de ska ta beslut om att delta i gruppträning. Design: Studien var en kvalitativ studie med deskriptiv design som utfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultat och slutsats: Resultaten, som tolkades utifrån beteendeförändringsmodellen Health Action Process Approach (HAPA), av denna studie visade att informanterna upplever olika hinder för träningen som har med prioritet, otrygghet, psykisk ohälsa, transportproblem och bristande information att göra. I vissa fall väljs träningen också bort på grund av att informanterna istället tränar i hemmet. Det största hindret enligt studiens resultat var bristen på information. Framförallt har informanterna bristande kunskap om träning som en del av behandlingen vid hjärtsvikt, NYHA II-III, och de effekter som träningen ger. Detta medför att informanterna inte uppfattar vilka möjligheter som träning i hjärtsviktsgrupp ger. De faktorer som uppfattas som positiva med träning har att göra med att informanterna uppskattar träningen, att de känner samhörighet med andra i träningsgruppen och att de upplever en förbättrad hälsa. / Background: Research has shown that exercise improves the physical ability and improves the quality of life for people with heart failure. Despite this, many people with heart failure does not participate in group training. Aim: The purpose of this study was to describe what factors that people with heart failure, who do not participate in heart failure group, perceived as barriers and opportunities when they will take the decision to participate in training in heart failure group. Design: The study was a qualitative study with descriptive design and was done by semi-structured interviews with five informants. Results and conclusion: The results of this study, which were interpreted by the behavior change model, Health Action Process Approach (HAPA), showed that the informants perceive different barriers to training which are about priority, insecurity, mental illness, transportation problems and inadequate information. In some cases the informants choose home training instead of group training. The biggest barrier according to the results of this study was lack of information. In particular, informants lack of knowledge about exercise as a part of treatment for heart failure, NYHA II-III, and the effects of the training. This means that the informants do not perceive the opportunities that training in heart failure group can give. The factors that are perceived as positive with training have to do with informants appreciate the training, that they feel connected with others in the training group and that they experience a health improvement.

Syftet med studien var att beskriva kvantitet och kvalitet i sjuksköterskors dokumentation av omvårdnad enligt VIPS- modellen i enlighet med omvårdnadsprocessens alla steg på ett sjukhus i Mellansverige Avsikten var även att beskriva hinder och möjligheter för och attityder till dokumentation ur ett sjuksköterskeperspektiv mellan tre medicinavdelningar på nämnda sjukhus. Vidare ingick i syftet att jämföra dokumentationen på de tre avdelningarna med avseende på kvantitet och kvalitet. I undersökningen ingick en journal- respektive enkätstudie. Journalstudien som var retrospektiv omfattade 100 patientjournaler. Som mätinstrument för journalstudien användes granskningsmallen CAT-CH-ING. Till enkätstudien tillfrågades sammanlagt 52 sjuksköterskor varav 45 besvarade enkäten. Svarsfrekvensen uppgick därmed till 87 %. Resultatet av journalstudien visade att det fanns brister i dokumentationen. Ingen av de 100 journalerna bedömdes vara komplett vare sig vad det gällde kvantitet eller kvalitet. Ingen av journalerna uppfyllde lagstadgade krav på journalens innehåll. Resultatet visade vidare en signifikant skillnad mellan två av de tre avdelningarna (p=0.0006) vad gällde kvantitet där en avdelning uppvisade en bättre dokumentation jämfört med de två andra. Några signifikanta skillnader mellan avdelningarna beträffande kvalitet förelåg ej. Som hinder för dokumentation redovisades brist på tid för dokumentation, brister i dokumentationssystemet, och sjuksköterskans uppfattning om den egna kunskapen beträffande förmågan att utarbeta individuella vårdplaner och omvårdnadsdiagnoser. Enkätstudien visade att det dock fanns möjligheter för en god dokumentation då majoriteten av sjuksköterskorna hade en positiv attityd till omvårdnadsdokumentation. Som möjlighet till en god dokumentation var också att sjuksköterskorna kunde se nyttan av dokumentationen i den praktiska verksamheten. Flertalet sjuksköterskor var av den uppfattningen att journalföringen bör utvecklas vidare.

<p>Tidigare forskning visar att patienten kan ha sexuella problem som kan vara fysiska och/eller psykiska, dessa kan till exempel vara smärta och obehag vid penetration, urinläckage, vaginal lubrikation, utebliven orgasm, och erektionsproblem. Samhällets syn på sexualitet påverkar såväl patientens som sjuksköterskans syn på sexualitet och kan ge svårigheter vid diskussion om sexualitet. För att underlätta för sjuksköterskan vid kommunikation med patienten om sexualitet finns det en modell (PLISSIT-modellen). Trots teoretiska hjälpmedel tycks sjuksköterskan ha svårigheter med att diskutera sexualitet med patienten. Syftet med studien var att undersöka vad det är som hindrar sjuksköterskan att diskutera sexualitet med patienten. Metoden som användes var litteraturstudie. Sex teman framträdde från de vetenskapliga artiklarna i dataanalysen: bristande kommunikation, bristande utbildning, sjuksköterskans känslor, inte sjuksköterskans ansvarsområde, samhällssyn och kulturella faktorer och avdelningsmiljö. Resultatet visar att sjuksköterskan känner sig generad när han/hon ska diskutera sexualitet med patienten och tycker att patienten ska ta initiativ till diskussionen. Även sjuksköterskans egna känslor påverkar diskussionen om sexualitet. Sjuksköterskan behöver utbildning och träning i att diskutera sexualitet med patienten. Sjuksköterskor vill ha en plats där de kan sitta ostört med patienten och diskutera sexualitet.</p> / <p>Studies have shown that patients can have physical and mental sexual problems, which can be pain and discomfort with the penetration, leak of urine, vaginal lubrication, loss of orgasm and problems with the erection. Societies view of sexuality influence both the patients and the nurse’s view of sexuality which gives difficulties in discussing sexuality. To facilitate the communication of sexuality between the nurses and the patients the PLISSIT-model can be used. The aim of this study was to identify what is preventing the nurse to discuss the sexuality with the patient. The method of this study was a literature review. Six themes was located from the articles, deficient communication, deficient education, nurses’ feelings, not the nurses’ responsibility, social outlook and cultural factors and the nursing ward environment. The findings were that the nurse feeling embarrassed when he/she discusses sexual problems with the patient and thinks it is the patient who should ask about the sexual problems. The nurses own feelings affect the discussion about sexuality. The nurses need more education and practice to discuss sexuality with the patients. The nurses wish to have a place where they can discuss sexuality with the patient.</p>

<p>Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitiativ manifest innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna gav stöd till strokedrabbades närstående främst genom information. Sjuksköterskorna gav ibland information till patient och närstående i grupp. Det som patienten och de närstående främst fick information om var strokesjukdomen och behandling. Vidare visade resultatet att sjuksköterskorna gav emotionellt stöd genom enskilda samtal och att det var viktigt att sjuksköterskorna uppmärksammade de närståendes behov. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns hinder för att ge stöd till närstående. De hinder som främst framkom var brist på tid och brist på avskildhet för samtal. Resultatet kan användas för att medvetandegöra betydelsen av att ge stöd till närstående och därmed se närstående som en</p><p>resurs i omvårdnaden.</p>

<p><strong><p>Bakgrund:</p></strong>Livsstilsförändringar innebär en förändring av sättet att leva sitt liv på. Det kan vara att utveckla färdigheter kring hälsovanor, stresshantering, problemlösning, kommunikation, attityder, livsinställning och följsamhet till medicinering. Hjärt- och kärlsjukdomar kan i stor utsträckning förebyggas genom livsstilsförändringar. Några av sjuksköterskans arbetsuppgifter är att motivera patienten till följsamhet i behandlingar, undervisa och ge stöd till patienter och närstående för att främja hälsa och förhindra ohälsa. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa hjärt- och kärlsjuka patienters upplevelse av att genomföra livsstilsförändringar för att nå välbefinnande. <strong>Metod: </strong>Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats och med inspiration från fenomenologin. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsbedömdes och analyserades genom manifest kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Tre kategorier som beskriver motiverande/underlättande och hindrande faktorer för livsstilsförändringar, patienternas tankar kring livsstil samt hur livsstilsförändringarna påverkar deras liv framträdde vid analysen av studierna. <strong>Slutsatser: </strong>Som vårdare är det viktigt att lyssna till patientens tankar, känslor och övertygelser för att anpassa rådgivningen. Viktiga punkter för patienterna vid livsstilsförändringar var att finna balans i livsstilen, få nödvändig kunskap och känna delaktighet i vården. Kroppen, känslorna och det sociala nätverket kan användas av vårdarna som resurser för livsstilsförändringsarbetet. </p>

No description available.

Bakgrund:Diabetes typ 2 är en livslång sjukdom där egenvård har en stor betydelse för att undvika komplikationer. Sjuksköterskan har en betydande roll i egenvården och sjuksköterskan ska ha förmågan att vägleda samt ge stöd. Därför är det viktigt att sjuksköterskan får en djupare förståelse av upplevelsen av egenvård vid diabetes typ 2. Syfte:Syftet var att beskriva upplevelser av egenvård hos individer med diabetes typ 2. Metod:En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativa samt en kvantitativ. Artiklarna har hämtats från databaserna CINAHL, Pub Med samt SWE pub. Resultat:I resultatet framkommer tre huvudteman. Temat ”Upplevelsen av egenvård vid nydiagnostiserad diabetes typ 2” beskriver individens upplevelse av att få diagnosen diabetes typ 2. I temat ”Att integrera sjukdom och egenvård i vardagen” beskrivs hur individen integrerar sjukdom samt egenvård i sitt liv. I det tredje temat ”Vårdgivarens inflytande på egenvården” berörs sjukvårdspersonalens betydelse för egenvård. Två subteman har även tillkommit ”Upplevelser av socialt stöd i egenvården” som tillhör temat ”Upplevelsen av egenvård vid nydiagnostiserad diabetes typ 2” samt ”Vändpunkter i upplevelsen av egenvård” som tillhör temat ”Att integrera sjukdom och egenvård i vardagen”. Diskussion:Under metoddiskussionen diskuteras litteraturöversiktens styrkor samt svagheter. De flesta artiklarna är utförda i Norden vilket kan ses som en styrka, att författaren skrivit ensam och själv fått bestämma utformningen av arbetet är ytterligare en styrka. Samtidigt var det en svaghet att skriva ensam då författaren saknat någon att diskutera med. Resultatdiskussionen utgår ifrån den teoretiska utgångspunkten Orems egenvårdsteori. / Background:Diabetes type 2 is a lifelong disease in which self-care is of great importance to avoid complications. The nurse has a significant role in the individuals ' self-care and will be there to guide and be able to provide support. Therefore it is important that the nurse gets a deeper understanding of the experience of self-care in diabetes type 2.  Aim: The aim of this study was to describe the experience of self-care in adults with diabetes type 2. Method:A literature review based on nine studies. The articles were sought in CINAHL, Pub Med and SWE pub. Results:The results are presented in three themes. The theme ”Experiences of self-care in newly diagnosed diabetes type 2" describes how it is experienced to get the diagnosis diabetes type 2.  ”Integrating illness and self-care in everyday life” describes how the individual integrate disease and self-care in their lives.  The theme ”The caregivers influence on self-care” describes the nurses role in the individuals self-care.  Two subthemes have also resided ”Experiences of social support in self-care” and ”Turning points in the experience of self-care”. Discussions:Under the method discussion it was discussed about the strengths and weaknesses in the literature review. The result discussion has Dorothea Orems theory of self-care as a basis.