Some may say that the chilling breezes of the Cold War are running through Europe following the Russian invasion of Ukraine in February 2022 and the world is once again reminded of the dark history of the second half of the 20th century. The multifaceted concept of historical consciousness sears through the Swedish curriculum since 2011. Those two components combined lay the foundation of why this essay aims to study how Swedish history teachers operate to develop the students’ historical consciousness through their education about the Cold War. The method used to conclude the result in this essay is semi-structured interviews. The results are subsequently analyzed using three varying definitions of historical consciousness, which are defined by Karl-Ernst Jeismann, Bernard Eric Jensen and Jörn Rüsen, as well as a theory of implementation issues (implementeringsproblem) established by Evert Vedung and Lennart Lundquist. Additionally, the result is also discussed in relation to previous research regarding teachers’ concept of historical consciousness, how teachers integrate the Cold War in their history education as well as how they correlate their teaching to the curriculum.Although the result shows that the teachers’ answers vary, they all share the same view on historical consciousness as a time dimensional concept which can be linked to the definitions of Jeismann, Jensen and Rüsen. The implementation issues shown in the result are mainly a consequence of the lack of time to implement historical consciousness in the teaching as well as a lack of full understanding of the concept and its close ties to the curriculum. A vast majority of the teachers in the study also believe that the Cold War is one of the most important parts of history education.Our conclusion is that history teachers find historical consciousness difficult to define and that the obstacle against educating the students towards a better historical consciousness is time as well as their own interests.

Detta är en studie som granskar hur läromedel och undervisningsmaterial främjar historiemedvetande och historisk empati genom dess historiebruk och samspel mellan textinnehåll och semiotiska modaliteter. Syftet med studien är att granska vanligt förekommande läromedel och undervisningsmaterial, som används i historieundervisningen i grundskolans årskurs 1–3, för att analysera hur de främjar historiemedvetandet och den historiska empatin hos elever. Genom historiemedvetande, som förmåga, ska elever kunna reflektera och diskutera olika händelser i relation till olika tidsdimensioner utifrån jaget. Genom historisk empati, som förmåga, ska elever kunna leva sig in i andra människors livsvillkor och värderingar, i förhållande till de kontexter som de levde i. Historiebruk avser på vilket sätt historia förmedlas utifrån dess syfte och mål. Begrepp som lyfts i studien i tidigare forskning är: historiskt tänkande (Gibson, 2021; Nordgren 2019; Karlsson & Zander, 2014; Johansson, 2014; Huijgen et al., 2016), historiemedvetande (Thorp & Törnqvist, 2017; Rudnert, 2019; Johansson, 2014; Nordgren, 2016; 2019; Karlsson & Zander, 2014), historisk empati (Stymne, 2017; Karlsson, 2021; Huijgen et al., 2016; Endacott & Brooks, 2013; Thorp, 2016), historiebruk (Nordgren, 2016; Stymne, 2017; Thorp, 2016; 2017, Ammert, 2010; Karlsson & Zander, 2014). Forskare har försökt att definiera och forska utifrån studiens begrepp för att studera hur dessa begrepp som kognitiva förmågor synliggörs, främjas och bedöms. Majoriteten av forskning som gjorts är på äldre elever och lärares undervisning genom klassrumsobservationer och/eller intervjuer. Det saknas relevant forskning på hur läromedel och undervisningsmaterial kan främja förmågorna i de yngre årskurserna. De centrala begreppen, historiemedvetande, historisk empati och historiebruk utgör, i kombination, med det socialsemiotiska multimodala perspektivet studiens teoretiska ramverk. Tillsammans skapar de tolkningsverktyg för analys av läromedlen Boken om SO 1–3 av Libris och PULS SO-boken 1–3 av Natur & Kultur samt undervisningsmaterialet Arkeologens dotter av Baluba AB. Baserat på studiens resultat redogörs att olika varianter av historiebruk kan komma att påverka utvecklingen av de olika förmågorna. Vi har konstaterat att historiebruk som varieras är det som främjar utveckling av historiemedvetande och historisk empati mest. Lärare behöver vara medveten om, i sina didaktiska val, att läromedel och undervisningsmaterial inte nödvändigtvis främjar förmågorna i sig självt, utan kan behöva handledas och kompletteras vidare i undervisningen.

Historieämnet i skolan ämnar utveckla elevers historiemedvetande, något som blandannat ger dem möjlighet att förstå sin närvaro i den historiska kontext de lever i.Identitetsskapandet som historieämnet medverkar i, påverkas av de narrativ och denhistoria som får ta plats i undervisningen. Avsaknaden av den egna historiska berättelseninom den stora kollektiva berättelsen, kan på så vis påverka elevers identitetsskapandenegativt och bidra till en försämrad självbild. Kunskapsöversikten syfte är att undersökavad tidigare forskning säger om historieämnet som någonting identitetsskapande och hurdet kopplas samman med historiemedvetande, historiekultur och historiebruk.Materialet som använts består av akademisk forskning som tagits fram genomsökningar i diverse databaser och de valda artiklarna, avhandlingarna och böckerna harsedan lästs, sammanfattats och presenterats. Resultatet av den tidigare forskningen tyderpå att historieämnet påverkar och medverkar i elevernas identitetsformering. Kännedomom hur historiemedvetande, historiekultur och historiebruk spelar roll i denna formering,och kontinuerligt arbete med dessa, kan bidra till ett identitetsskapande hos elever bådepå individuell nivå och som ett kollektiv. De historiska berättelserna, specifikt den egnaberättelsen, bidrar till elevers utveckling av ett historiemedvetande och derasidentitetsskapande. Ett utvecklat historiemedvetande bidrar även till elevers orientering itid och syn på framtid.

I dagens svenska samhälle finns det ett samtycke om att många av våra skolor är väldigt mångkulturella och inom dessa skolor så finns det elever från olika delar av världen med olika historiekulturer, men det är inte endast eleverna som har en historiekultur utan det har lärarna också och kan generellt bindas till den svenska historiekulturen Syftet med denna uppsats är att titta på olika studier för att kunna få en uppfattning om hur historiekulturer påverkar undervisningen som ges under historielektionen och om lärarens historiekultur påverkar elevernas historieförståelse eller om elevernas historiekultur påverkar den undervisning som de tar till sig.  Frågorna vi har ställt för att kunna nå syftet med denna uppsats är “Hur påverkas eleverna av sin historiekultur när de ska ta till sig historieundervisning?" samt “Hur påverkar lärarens egna historiekultur utförandet av deras historieundervisning?”  Metoden vi använt oss av för denna kunskapsöversikt är informationssökning i olika databaser, framför allt Libsearch, Diva och Google Scholar. Vi har även sökt i böcker, studier, artiklar och avhandlingar också. Vi har försökt hitta så många svenska undersökningar som möjligt men vi har även tittat på internationella forskningar för att förstärka förståelsen för vårt arbete. Resultaten i denna kunskapsöversikten visar att den forskning som vi har fördjupat oss i har en viss brist på information om hur historiekultur påverkar elever och/eller lärare, men den visar att historiekultur påverkar. Vissa studier vi har tittat på behandlar något liknande ämne men i deras resultat ser man att de även behandlat frågan om historiekultur, dock utan svar om hur det påverkar. Slusatsen vi kom fram till i denna kunskapöversikt är att enligt forskningen som har gjorts, inte bara i Sverige men även i andra delar av världen kan man se att elevers historiekultur påverkar deras undervisning. Vissa lärare kan med hjälp av undervisning i historia ändra delar av historiekulturer som är byggda på fel information. Vidare kan vi även se hur elevers olika historiekulturer i vissa fall kan leda till exempelvis antisemitism och hur de uppfattar en historisk händelse på ett helt annat sätt än lärarna eller elever som har en annan historiekultur.

Denna forskningsstudie behandlar lärarnas syn och förhållningssätt kring glappet som finns mellan läromedlen och läroplanen, som den tidigare forskningen har visat. Det har gjorts flera forskningar där forskarna undersöker olika läroböcker och ser om de förhåller sig till läroplanen. Det har framkommit i dessa forskningar att det finns en glapp mellan läroplan och läromedel, där läromedlen är skrivna ur ett eurocentriskt perspektiv, medan läroplanen framställer att historieundervisningen skall inkludera kulturhistoriska och mångkulturella perspektiv i det mångkulturella klassrummet. Därav, kommer denna forskningsstudie att undersöka dels lärarens synsätt kring glappet och hur de kommer runt det glappet, dels hur de utifrån det arbetar med identitetsbildning och hur denna glapp kan komma att inverka på elevernas identitetsskapande. Studiens resultat har visat att majoriteten av lärarna har insett glappet, men att det är några lärare som inte gör något för att komma runt det problemet eftersom de framförallt menar att genom att undervisa utifrån ett eurocentriskt perspektiv kommer eleverna att ha en ram att förhålla sig till. Medan andra lärare menar att om man inte inkluderar andra perspektiv och andra händelser i undervisningen, kommer det dels att inverka på elevernas verklighetsuppfattning och synsätt på omvärlden, dels kommer det att skapas ett ”vi-och-dem-känsla” i det mångkulturella klassrummet, då det finns elever med en annan kulturell bakgrund. Resultaten vad gäller identitetsbildningen visar att identitet skapas genom historiemedvetande där eleverna ser sig själva som en del av en process, genom kunskaper om den kulturella bakgrunden där eleverna förstår vart det är de tillhör och genom att koppla sin egen historia med den historia som finns i exempelvis berättelser (historisk identitet). Studiens resultat har visat liknande resultat som de tidigare forskningarna, vilket ökar på studiens kvalité, trovärdighet och generaliserbarhet.

Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar utifrån intellektuella och fysiska artefakter i historieundervisningen? Hur beskriver F-3 lärare att elever utvecklar sitt historiemedvetande?Hur beskriver F-3 lärare att de arbetar med multimodala arbetssätt som pedagogiskt drama,lekpedagogik och skönlitteratur för att utveckla elevernas historiemedvetande? Detta är de forskningsfrågor som vi har undersökt i vår studie. Studiens syfte är att undersöka hur F-3 lärare förhåller sig till begreppet historiemedvetande och vilka arbetssätt de använder sig avför att utveckla elevernas historiemedvetande. Vi har undersökt om lärarna arbetar med multimodalt lärande i sin historieundervisning och valt att särskilt undersöka användandet i undervisningen av gestaltande arbetssätt som skönlitteratur, pedagogiskt drama och lekpedagogik. Vi valde att närmare undersöka användandet av dessa arbetssätt eftersom tidigare forskning har visat att arbetssätt som levandegör kunskapsinnehåll bidrar till utvecklandet av elevernas historiemedvetande. Inom ramen för vår studie har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fem F-3 lärare för att ta reda på hur de arbetar i sin historieundervisning. Det empiriska materialet från dessa intervjuer ligger till grund för vårstudies resultat och besvarar tillsammans med tidigare forskning studiens forskningsfrågor.Studiens resultat visar att fyra av fem intervjuade lärare inte kände till begreppet historiemedvetande sedan tidigare. Vidare visade vår studie att det finns både skillnader och likheter mellan hur de intervjuade lärarna väljer att lägga upp sin historieundervisning. Det fanns däremot en gemensam uppfattning om att det finns fördelar med att arbeta med gestaltande arbetssätt och skönlitteratur i historieundervisningen. Både för att det bidrar till ett lustfyllt lärande och för att det utvecklar elevernas historiemedvetande där eleverna får en förståelse för hur dåtid, nutid och framtid hänger samman och att vi alla är med och påverkar framtiden samt är en del av historien.

This essay explores the usage of history in the historical video game Assassin’s Creed: Unity. Taking a theoretical approach from Nordgren, Karlsson and Landsbergs theories on historical consciousness, historical meaning and the usage of history, the game is analysed from the perspective of the content creator. The essay looks at the perspective of the gamer, through Chapmans theory of reading and doing as a basis for interaction within the game world. The results show that Assassin's Creed: Unity’s narration contains messages that can be linked to genetic functions that intend to link the past, through development, to the present and vice versa. The usage of history in Assassin's Creed: Unity can be seen as mostly scientific and it usually comes from what Bordwell calls an explicit level. This in the sense that the historical content of the gaming world and the elements based on real historical events are clearly presented by the game developer with the aim of offering players, with a need to learn about the French revolution, factual knowledge. In other words, the game assumes the role of a kind of teacher and the player can choose to absorb this content or ignore it to focus only on the game’s ludicrous aspects and drama of the game's action. Reading and doing creates a sense of empathy in the gaming world. It invites the player to take part in a kind of museum visit where one can, based on the rules of the game and an inherent randomness in the gaming world, create one’s own historical narrative and through this, make sense of the historical content of game world. However, this element is partially destroyed by a constantly recurring element of violence.

I föreliggande examensarbete har fem historielärares uppfattningar kring elevers läsförståelse, läsande av historiska texter, dess påverkan av undervisningen och ämnet undersökts. Syftet med examensarbetet är att belysa sambandet mellan elevers läsförståelse och deras utvecklande av historiemedvetande. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att generera data, som har genomgått en analys med metoden grounded theory. För att besvara examensarbetets syfte har arbetet två forskningsfrågor, nämligen hur historielärare arbetar med elevers läsande av historiska texter samt hur historielärarna upplever att elevernas svårigheter med textläsningen påverkar historieundervisningen. Historielärarna har ett antal strategier som de använde sig av när eleverna skulle läsa historiska texter i historieundervisningen. Strategierna kan kategoriseras som begrepp och elevers ordförråd, högläsning, diskussion, förkunskap och att anpassa och tydliggöra för eleverna. Historielärarna upplevde att elevers svårigheter med textläsningen påverkar historieundervisningen, vilket har genererat att lärare undviker och minskar omfånget text och att det finns ett behov av strategier när historiska texter ska läsas. Resultatet visade utifrån undersökningen, dess teoretiska ramverk och forskningsläge, att historiska texter kan främja för elevers utvecklande av historiemedvetande, men på grund av deras bristande läsförståelse behöver de få stöd av strategier. Strategierna som lärarna använde sig av är betydelsefulla för elevers läsförståelse, läsande av historiska texter och utvecklande av historiemedvetande. Detta resultat har även kunnat stärkas med vetenskaplig forskning som berör historiemedvetande och läsförståelse. / Five history teachers’ perceptions of students reading comprehension, reading of historical texts, the influence of education and the subject has been examined in this article. The purpose of this study is to elucidate the relationship between students' reading comprehension and their development of historical consciousness. A qualitative method of semi-structured interviews was used to generate data that has undergone analysis method grounded theory. To answer the article purpose this article has two research questions, namely how history teachers work with students reading of historical texts and how the history teachers feel that students' difficulties with the text reading affects the teaching of history. History teachers have a number of strategies that they use when students would read historical texts in history teaching. The strategies can be categorized as concept and students' vocabulary, reading aloud, discussion, qualifications, and to adapt and make clear to the students. History teachers felt that students' difficulties with the text reading affects the teaching of history, which has generated that the teacher avoids and reduces the scope of the text and there for there is a need of strategies when historical texts are to be read. The results showed on the basis of the study, its theoretical framework and research location, the historical texts can promote the students' development of historical consciousness, but because out of their lack of reading skills they need to get the support of strategies. The strategies that the teachers made use of is important for students' reading comprehension, reading of historical texts and development of historical consciousness. This result has also been strengthened with scientific research relating to historical awareness and reading comprehension.

Detta arbete behandlar huruvida läromedlen Utkik 7-9 Historia och SO direkt historia ämnesboken, som används för historiekunskap i årskurs 7-9, följer läroplanens värdegrundsuppdrag om att främja det mångkulturella samhället eller indirekt motarbetar det. Fokus i den kvalitativa undersökningen av läromedlen är att studera utifrån vilka perspektiv utomeuropeisk historia berättas och om dessa perspektiv öppnar upp eller förhindrar utvecklandet av historiemedvetande och historisk empati, som således bör främja nutida mångkultur. Undersökningen har därför gjorts utifrån de två perspektivbegreppen eurocentrism och interkulturellt lärande, två ytterligheter när det gäller historieframställning och där interkultur arbetar mer i främjandet av mångkultur. Vidare sker en komparativ analys för att se om något av läromedlen gör ett bättre jobb i uppfyllandet av värdegrunden. För att ge bakgrund till arbetet används utdrag från Skolverkets hemsida samt från grundskolans läroplan. Undersökningsfrågorna baseras i olika typer av tidigare forskning utförd av Niklas Ammert, Lars Nyström (med flera), Peter Gran samt Maria Johansson. Resultatet av undersökningen visar att läromedlen inte lever upp till läroplanens krav eftersom de båda till övervägande del präglas av eurocentriska perspektiv snarare än interkulturella. Detta förhindrar således för elever att utveckla ett historiemedvetande och historisk empati. / This essay examines whether or not the textbooks Utkik 7-9 Historia and SO direkt historia ämnesboken, which both are used as teaching materials in compulsory school history (grades 7-9), meet the values of the curriculum concerning the support of a multicultural society. The qualitative study therefore investigates from which perspectives non-European history is described, and if those perspectives enable or prevent the development of historical consciousness and historical empathy, two qualities that benefit multiculturalism. Therefore, the examination has its foundation in the two perspective concepts eurocentrism and intercultural learning, which are each others opposites when it comes to historical representation. In short, intercultural learning has a bigger focus on embracing multiculturalism. A comparative analysis is also carried out to examine if one of the two textbooks do a better job fulfilling the values of the Swedish curriculum. Extracts from the compulsory school curriculum and from Skolverket's website will be used as background for the investigation. The survey questions are based on different research done byNiklas Ammert, Lars Nyström (and others), Peter Gran, and Maria Johansson. The result from the study shows that both textbooks fail to meet the requirements of the curriculum since they are predominantly characterized by a eurocentric perspective rather than an intercultural one. Therefore they also prevent students from developing historical consciousness and historical empathy.

<p><strong></strong>This essay is a case study based on two sources of empirical data, qualitative interviews and responses from a questionnaire, which examines upper secondary school students’ attitudes to history teaching in a museum context. The students’ answers are further analyzed in relation to the concept of historical consciousness. Thus, history teaching in the museum, from a student perspective, and the students’ capacity of expressing a historical consciousness in their answers, constitute the core of this essay. The motive for a case study like this, is the emphasis of historical consciousness in the course syllabus as well as the emphasis of cooperation between different educational institutions in the goverment’s goals of cultural politics. My study shows, that a majority of the students appreciate the museum as a learning context, they define it as an entertaining but also as an informative, involving and including milieu. The study further shows, that the students have difficulties expressing a historical consciousness, but also the complexity of the concept itself and the problems to identify and “measure” it. My conclusion is, that in order to stimulate an interest and understanding for the history subject – and perhaps even a historical consciousness – it is important that history as a school subject, is not confined within the four walls of a classroom, but is learnt and experienced through and within the center of our daily lifes.</p>