Denna empiriska undersökning av historieundervisningens tillvaratagande av elevernas förkunskaper och inflytande kan fungera som ett underlag för blivande historielärare. Det kan även vara ett underlag för aktivt historieundervisande pedagoger, som är intresserade av hur elevinflytande ser ut och påverkar såväl historieundervisningen som de andra samhällsorienterande ämnena. Utgångspunkten i vår undersökning har varit två skolor med inriktning på grundskolans tidigare år, årskurs 4-6. Undersökningen har vi gjort genom öppna kvalitativa intervjuer som bygger på frågeställningar till elever och pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har vi fått en inblick i hur elevinflytandet i historieundervisningen kan se ut, samt pedagogernas tillvaratagande av elevernas förkunskaper i ämnet. Resultatet i vår empiriska undersökning visar bland annat att det finns brister i historieundervisningen på de skolor som vi besökt. Genom telefonkontakt med andra skolor har vi fått uppfattningen att historieämnet inte har särskilt hög prioritet.

Vi har valt att göra vårt examensarbete i form av ett utvecklingsarbete där ett ämnesövergripande projekt har planerats och genomförts. Utgångspunkten för projektet har varit SVT:s “Historieätarna”. Syftet har varit att undervisa utifrån “den lilla historien” för att fördjupa elevers historiemedvetande och historiska intresse samt att levandegöra historien genom att låta eleverna laga och äta mat från 1800-talets Sverige. De ämnen vi har valt att förena är det teoretiska ämnet historia och det mer praktiskt orienterade ämnet hem- och konsumentkunskap. Genom intervjuer med lärare, observation av lektioner och elevenkäter har vi undersökt vilken nytta man kan dra av ett projekt som vårt. Projektet genomsyras av begreppen “den lilla historien”, historiemedvetande och intresse. Resultatet visar att både lärare och elever gagnas av ämnesövergripande arbete i skolan förutsatt att man är villig och har möjlighet att lägga tid på det. Att anlägga ett underifrånperspektiv på historieundervisningen och att utgå ifrån ”den lilla historien” och elevens vardag då man undervisar i historia visar sig vara ett bra upplägg för elever då det är lättare att förstå stora sammanhang om man börjar i någonting man redan känner till.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i ämnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan använda sig av motivationsteorier när man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. Utifrån vår studie fastställde vi tre olika undervisningsmetoder där vi strävade efter att tillgodose och väcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod. För att få ett elevperspektiv genomförde vi fokusgrupper, vi gjorde en uppdelning baserat på kön för att även studera motivation ur ett genusperspektiv. Vi valde även att studera hur nyckelbegreppen; historiemedvetande och historiebruk kan bidra till att öka elevers förståelse och motivation för historieämnet. Vi såg samband mellan att öka elevernas inflytande över sina studier, exempelvis genom förståelse för begreppen ovan, och utvecklandet av en inre motivation. I slutskedet av vår studie utvecklade vi tre undervisningsmetoder för att öka elevers inre motivation. De metoder vi utvecklade är; kontrafaktisk undervisning, medieanalys samt drama i undervisning. Vi som har skrivit arbetet har båda producerat samma mängd innehåll, i vissa fall har vi delat upp arbetet, men även då har allt skrivits i samråd med varandra. Då vi båda har varit delaktiga i arbetets alla delar, tar vi ett gemensamt ansvar för alla moment i vår studie. Malmö 2013, Emelie Andersson & Malin Karlström

Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur det interkulturella perspektivet kan användas i historieundervisningen. Vidare är syftet att fördjupa frågeställningen till att också omfatta hur historieundervisning kan utformas så att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund. Den metod jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer med fyra lärare som samtliga undervisar i historia i årskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berätta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk händelse verklig och konkret för alla eleverna. Slutsatsen för mitt examensarbete är att historieundervisningen ska utformas med hjälp av ett interkulturellt arbetssätt. Vad som då krävs av läraren är att denne utvecklar en interkulturell historisk kompetens. Undervisningen ska kännetecknas framför allt av att belysa olika perspektiv genom innehållsintegrering och att få eleverna att utveckla förmågan att leva sig in i andra människors situation och konfronteras med andra tankesätt. / The purpose of this study is to examine whether and if so how the intercultural perpective can be used in the teaching of history. A further aim is to deepen the research question to include how history teaching can be designed so that a historical consciousness can develop in a group of pupils with a multicultural background. The method I have used is qualitative interviews with four teachers who all teach history in grades 4-9. Pupils with different cultural background can enrich the teaching of history to the whole class by talking about their own experiences. That can make a historic event real and tangible for all pupils. The conclusion of my thesis is that history teaching should be designed with the help of an intercultural approach. What then is required of the teacher is that he develops an intercultural historic expertise. The teaching is to be characterized above all by highlighting different perspectives through content integration and to encourage the pupils to develop the ability to empathize with other people's situation and be confronted with other ways of thinking.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur historielärare tolkar och undervisar i skolans demokratiuppdrag med fokus på de demokratiska värderingar som ska utvecklas. Genom en intervjustudie med tre historielärare undersöker vi enligt våra frågeställningar hur lärarna tolkar uppdraget och hur de uttalat anser sig arbeta med det (explicit arbete). Genom tre lektionsobservationer undersöker vi även hur lärarna arbetar med uppdraget outtalat eller omedvetet (implicit) baserat på teorier om hur demokratiska värderingar kan utvecklas genom historiemedvetande och historisk empati i historieundervisningen. I observationerna tittar vi då efter aktiviteter och stoff som låter eleverna resonera kring historiska aktörer, deras val och handlingar samt bakgrund till och konsekvenser av dessa. Vi undersöker också om aktörernas levnadsvillkor diskuteras och om jämförelser mellan dåtid, nutid och framtid görs för att utveckla ett historiemedvetande som, enligt de teoretiker vi lutar oss mot anser är väsentligt för att utveckla den historiska empatin. Den historiska empatin är sedan i sin tur grundläggande för att demokratiska värderingar ska kunna utvecklas.Studiens resultat visar att alla de lärare vi intervjuat kopplar demokratiuppdraget till praktiska demokratiska färdigheter samt kunskapen om demokrati, men ingen av lärarna tar upp utvecklingen av värderingar. Trots att ingen av lärarna tar upp de demokratiska värderingarna som en del av demokratiuppdraget i intervjun kan vi se att samtliga ägnar lektionstid åt att diskutera aktörers val och handlingar i förhållande till deras levnadsvillkor. Enligt våra teorier är det en indikation på att lärarna anser sig arbeta med demokratiuppdragets praktiska och teoretiska del, men att de omedvetet även arbetar med värderingar i historieundervisningen.

I denna studie analyseras filmen Quo Vadis, Aida? (2020) utifrån dess potential att utveckla narrativ kompetens, som ett uttryck för historiemedvetande, hos elever i en undervisningskontext. Filmen analyseras utifrån en narrativ analysmetod med fokus på vad filmen berättar samt hur det berättas. Därefter används Rüsens teoretiska begrepp erfarandets, tolkandets samt orienterandets kompetens för att belysa filmens potential att utveckla narrativ kompetens. Rüsens teoretiska begrepp används som utgångspunkt men vävs också ihop med fler teoretiska analysverktyg, som den dubbla tankeoperationen och historisk empati. Utifrån tidigare forskning diskuteras sedan filmens möjligheter samt utmaningar att användas i historieundervisningen i den svenska gymnasieskolan. Resultatet visar att det finns potential för Quo Vadis, Aida? att kunna användas på ett meningsfullt sätt i historieundervisningen för att utveckla elevers narrativa kompetens, som uttryck för historiemedvetande. Möjligheterna utgörs av filmens sätt att gestalta och väva samman ”små” och ”stora” berättelser, dess potential att beröra eleverna känslomässigt, samt öppna upp för värdeladdade frågor och diskussioner kring moraliska dilemman. Det finns också ett par utmaningar som behöver tas i beaktande för att filmen ska kunna leva upp till sin fulla potential. Det är ett tidkrävande och komplext arbete för läraren att se till att det finns en balans mellan känslor och kognitiva processer i undervisningen, för att inte elevernas känslor ska ta över och riskera att utvecklandet av historisk empati och historiemedvetandet blir lidande.

The purpose of this study is to analyse the 2021 video game The Forgotten City from a historical didactical theoretical framework. The study aims to highlight how the game can contribute to the players historical consciousness with its digital recreation of ancient Rome. The method used for analyzing the video game was a playthrough of the game with careful notetaking that was then analyzed with a qualitative method. The result of this analysis found many interesting aspects of how the game can contribute to the players historical consciousness. The game utilized moral-philosophical debates, an epistemological immersion in the game world, and a digital museum like presentation of history. The main problems that were identified was that there is no clear distinction between pure fiction and history which can lead to players without a historical framework of ancient Rome to assume that fiction is historical fact. Finally, the study presents a use case for how a video game like The Forgotten City can be used in a Swedish classroom setting.

No description available.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur historielärare på högstadiet utformar undervisningen för att stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang om kontinuitet och förändring. Undersökningen tar sin utgångspunkt i lärarnas förståelse av de centrala begreppen historiska resonemang, kontinuitet och förändring samt historiemedvetande. Studien utgår ifrån ett lärarperspektiv för att undersöka hur lärarnas förståelse av det aktuella undervisningsuppdraget påverkar deras undervisningsstrategier. Studien vilar på en bred historiedidaktisk bas. Analysen av lärarnas förståelse av historiska resonemang om kontinuitet och förändring tar sin teoretiska utgångspunkt inom ramen för den anglosaxiska historiedidaktiska forskartraditionen som fokuserar på historiskt tänkande. Lärarnas förståelse av historiemedvetande analyseras med utgångspunkt i den tyska historiefilosofiska traditionen. Analysen av lärarnas undervisningsstrategier relateras till den mer praktiknära ämnesdidaktiska forskartraditionen i Sverige. Undersökningens empiri utgår ifrån fyra semistrukturerade intervjuer med högstadielärare. Samtliga lärare som deltagit i studien har lång undervisningserfarenhet och är legitimerade lärare med behörighet att undervisa i historia. Studiens resultat bidrar till den historie-didaktiska kunskapsuppbyggnaden genom att belysa en väl utarbetad undervisningsstrategi för hur lärare kan stärka elevernas historiemedvetande genom att utveckla elevernas förmåga att föra historiska resonemang utifrån tankebegreppen kontinuitet och förändring. Resultatet är emellertid begränsat eftersom det endast vilar på en lärares historiedidaktiska förståelse. Tre av fyra lärare i studien har förbisett hur kontinuitet och förändring kan användas som tankebegrepp för historisk analys. Med detta ger min studie en indikation på högstadielärares bristande förståelse för historiskt resonerande med utgångspunkt i tankebegreppen kontinuitet och förändring.

Human rights are a relatively modern term that has a key role in our globalized society. Before human rights were developed, European colonialism was dominating the world arena and the rights that came with it. However, when human rights were established after World War 2 and it’s atrocities, decolonization began through social movements demanding independence and the rights they sought after. Throughout the twentieth century, human rights have been implemented in most countries and laws that protect human life against discrimination of ethnicity, culture, religion and gender, which also pervades the school's activities. In schools human rights have become an increasingly dependent resource to protect the rights for children but also adults. One subject that is highly affected by human rights is history when reflecting upon the treatment of indigenous people historically. When reading history it is important to source and corroborate sources in order to understand historical views and policies in order to connect them to the present. At the same time, empathy and judgment have become an increasing way of viewing history. According to a study made by Thomas Nygren, some students in Sweden tend to ignore historical views and place their own views of what's right and wrong historically connected to empathy and judgment. The consequence of viewing history through personal opinions or only referring to modern standards, may decrease historical consciousness and exclude critical thinking. To understand the school's foundation of values ​​and governing documents, colonialism is an essential historical area to make sense of the past, present and future. It may change the perception of what today's students think of how human rights has grown throughout history, and in turn affected our school system and society.