<p>Det finns mycket lite forskning gjord kring vilken form av hjälp överviktiga vill ha och var de kan tänkas vilja söka hjälp för att komma till rätta med sin vikt. För att hälsopedagoger och närbesläktade yrkesgrupper ska kunna genomföra riktade interventioner mot övervikt är det betydelsefullt att de har kännedom om överviktigas önskningar. Avsikten med studien är att utreda överviktigas önskemål om hjälpform och behov av hjälpkanaler för att tydliggöra hur riktade viktinterventioner lämpligen bör utformas för att bli effektiva och på individens egna villkor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts där resultaten jämförts för att skapa tillämpliga data till analysen. Undersökningen visar att överviktiga framför allt vill ha kostråd, råd om fysisk aktivitet och stöd i form av coachning. För att få hjälp med sin vikt väljer de främst att vända sig till ett gym eller annan träningsanläggning men även Viktväktarna är relativt populära. Minst önskvärt var information om risker med över-/undervikt och ur risksynpunkt är det positivt är att ingen ville operera sig samt att få ville ha medicinsk behandling. Målgruppsanpassning av interventioner är viktigt och sker lämpligast på gruppnivå för de med kraftigare övervikt, övriga kan med fördel behandlas enskilt. Det kan även vara betydelsefullt att integrera utomstående aktörer som exempelvis träningsanläggningar eller dietist under coachningsfasen av interventionen.</p> / <p> </p><p>Little is known about the kind of help individuals with overweight problems would like to have, and where they may look for help for these problems. In order to implement targeted interventions against overweight it is important for health promoters and related professional groups to be and become aware of these needs. The purpose of this study is to shed light on overweight people's needs and what kind of support they prefer, in order to elucidate how targeted weight interventions should be set up to meet the demands of these persons. A quantitative survey study was conducted and the results were compiled to generate relevant data for the analysis. This survey points out that people with overweight problems above all want to have dietary advice, advice about physical activity and support in the form of coaching. Of least interest were information about the health risks connected with weight problems and direct medical treatment. In order to get help with their weight most people choose to visit a gym or some other exercise facility, however, also Weightwatchers is a relatively popular option. Adaptation of the intervention to the single- or type of group of individuals is very important. This was found to be strongly preferred by persons with more considerable overweight as well as in such groups. The conclusion is also that it is of great importance that various views and professionals are integrated in the handling process during the treatment period.</p>

Det finns mycket lite forskning gjord kring vilken form av hjälp överviktiga vill ha och var de kan tänkas vilja söka hjälp för att komma till rätta med sin vikt. För att hälsopedagoger och närbesläktade yrkesgrupper ska kunna genomföra riktade interventioner mot övervikt är det betydelsefullt att de har kännedom om överviktigas önskningar. Avsikten med studien är att utreda överviktigas önskemål om hjälpform och behov av hjälpkanaler för att tydliggöra hur riktade viktinterventioner lämpligen bör utformas för att bli effektiva och på individens egna villkor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts där resultaten jämförts för att skapa tillämpliga data till analysen. Undersökningen visar att överviktiga framför allt vill ha kostråd, råd om fysisk aktivitet och stöd i form av coachning. För att få hjälp med sin vikt väljer de främst att vända sig till ett gym eller annan träningsanläggning men även Viktväktarna är relativt populära. Minst önskvärt var information om risker med över-/undervikt och ur risksynpunkt är det positivt är att ingen ville operera sig samt att få ville ha medicinsk behandling. Målgruppsanpassning av interventioner är viktigt och sker lämpligast på gruppnivå för de med kraftigare övervikt, övriga kan med fördel behandlas enskilt. Det kan även vara betydelsefullt att integrera utomstående aktörer som exempelvis träningsanläggningar eller dietist under coachningsfasen av interventionen. / Little is known about the kind of help individuals with overweight problems would like to have, and where they may look for help for these problems. In order to implement targeted interventions against overweight it is important for health promoters and related professional groups to be and become aware of these needs. The purpose of this study is to shed light on overweight people's needs and what kind of support they prefer, in order to elucidate how targeted weight interventions should be set up to meet the demands of these persons. A quantitative survey study was conducted and the results were compiled to generate relevant data for the analysis. This survey points out that people with overweight problems above all want to have dietary advice, advice about physical activity and support in the form of coaching. Of least interest were information about the health risks connected with weight problems and direct medical treatment. In order to get help with their weight most people choose to visit a gym or some other exercise facility, however, also Weightwatchers is a relatively popular option. Adaptation of the intervention to the single- or type of group of individuals is very important. This was found to be strongly preferred by persons with more considerable overweight as well as in such groups. The conclusion is also that it is of great importance that various views and professionals are integrated in the handling process during the treatment period.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka ungdomars attityder till olika former av våld i nära relationer bland unga och hur ungdomar anser att våldet kan förebyggas. Vidare var syftet att undersöka ungdomars attityder till att söka hjälp om man blir utsatt, respektive utövar våld i nära relation, samt vilka olika faktorer som kan försvåra att söka hjälp. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Data samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer, totalt deltog 5 tjejer och 6 killar mellan 16 - 18 år. Tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Det empiriska materialet bearbetades vidare med stöd av teorierna utvecklingsekologi och våldets normaliseringsprocess samt begreppen stigma och normer, empirin relaterades även till tidigare forskning. Studiens resultat visar på att ungdomarna är medvetna om olika typer av våld och att de anser att alla typer av våld är lika allvarliga. De uttrycker även att våld har normaliserats bland ungdomar, genom memes och skämt på sociala medier. Olika typer av digitalt våld är det våld som nämns som mest förekommande bland unga. Studiens resultat visar även på att brist på kunskap om våld i nära relationer bland unga kan vara en orsak till att våld uppstår och även till att unga inte söker hjälp. Som förebyggande arbete visar resultatet på att undervisning om nära relationer med fokus på ungdomars relationer och vad som är våld efterfrågas bland unga. Resultatet visar även på att ungdomar föredrar att gå till vänner för stöd, men av rädsla för att bli dömd av omgivningen kan det vara ett alternativ att gå till en professionell med tystnadsplikt. Vidare framkom skam och brist på information om var man kan vända sig som anledningar till att inte söka hjälp. Genomgående visar studiens resultat att ungdomar behöver mer kunskap kring våld i nära ungdomsrelationer, både som en förebyggande åtgärd men också för att underlätta hjälpsökande. Denna studie bidrar med ytterligare kunskap kring hur ungdomar ser på våld i nära relationer och vilka hinder som ungdomar ser i hjälpsökande samt vad de anser är viktigt när det kommer till förebyggande arbete.

Denna studie betonar komplexiteten i de kvinnors situation som utsätts för våld i nära relationer genom att undersöka våldsutsattas hjälpsökande beteende utifrån relevanta nyckelpersoners perspektiv. Genom intervjuer avser studien att skapa ytterligare förståelse för varför våld i nära relationer är en så pass underrapporterad och dold brottskategori. Studien tar avstamp i den modell som avser att förklara våldsutsatta kvinnors hjälpsökande beteende som presenteras av Liang, Goodman, Tummala-Narra och Weintraub i “A theoretical framework for understanding help-seeking processes among survivors of intimate partner violence”. Empirin som denna uppsats bygger på består av kvalitativa intervjuer medsex yrkesverksamma individer som på något sätt arbetar med brottstypen våld i nära relationer. Intervjudeltagarna har intervjuats vid varsitt tillfälle och samtliga intervjuer har utgått ifrån våldsutsatta kvinnors hjälpsökande beteenden samt de yrkesverksammas arbetsmetoder som övergripande ämne. Intervjuerna har vid ett senare tillfälle analyserats med hjälp av en tematisk analys. Studiens resultat påvisar att myndigheterna ser känslan av skuld och skam, samt att man som våldsutsatt inte litar på att bli ordentligt skyddad från sin våldsutövare som delförklaringar till att inte anmäla sin utsatthet. Att myndigheterna för många dessutom kan vara svårtillgängliga ses också som en delförklaring till att anmälningsbenägenheten är så låg. Utöver det identifierades en viss skillnad i hur de yrkesverksamma inom Socialtjänsten resonerar kring brottstypen och den våldsutsatta i jämförelse med de intervjudeltagare som är verksamma inom Polismyndigheten. De intervjudeltagare tillhörande Socialtjänsten fann det exempelvis av vikt att bekräfta den våldsutsattas berättelse medan de verksamma inom Polismyndigheten ansåg det vara nödvändigt att förhålla sig opartiska och ha en objektiv inställning till informationen de får ta del utav.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur yrkesverksamma inom våldtäktsstöd och brottsutredning jobbar med våldtäktsoffer för att reducera risken för stigmatisering. Inom ramen för syftet inkluderas även att undersöka om de yrkesverksamma identifierar faktorer som kan ses som centrala för att våldtäktsoffer avstår från att söka hjälp och/eller anmäla våldtäkten. Uppsatsen är avgränsad till enbart kvinnliga våldtäktsoffer. Med målsättningen att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har uppsatsförfattarna tillämpat kvalitativ metodologi och genomfört sex semistrukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna utgör en civil utredare inom brott i nära relation och våldtäkter, en polis i yttre befäl, två läkare och en forensisk sköterska på gynekologiska akutmottagningar och en samordnare på en tjejjour. De teoretiska begreppen som uppsatsförfattarna applicerat på den empiriska datan är stigmatisering och normalisering/normaliseringsprocess. Resultatet tyder på att de yrkesverksamma var medvetna om att kvinnliga våldtäktsoffer riskerar att uppleva stigmatisering av deras bemötanden. Däremot identifierar uppsatsförfattarna att de yrkesverksamma har byråkratiska strukturer de måste förhålla sig till i sina arbeten. Detta bidrar till en komplex dynamik där eventuell stigmatisering av våldtäktsoffer kan uppfattas oundviklig. Det framgår att tjejjouren som ideell organisation har som målsättning att verka icke-stigmatiserande mot kvinnliga våldtäktsoffer. Resultatet indikerar att det, enligt yrkesverksammas upplevelser, förekommer normalisering av våldtäkter på individ- och till viss del på strukturell nivå. Detta uppmärksammas genom normaliseringsprocessen, normalisering i partnerrelationer och en svårighet att förstå gränsdragningen mellan sex och våldtäkt. Det observeras även en normaliseringsutveckling som snedvrider ansvarsfördelningen inom kontexten för våldtäkter. Ovanstående problematik kan tolkas minska kvinnliga våldtäktsoffers hjälp- och anmälningsbenägenhet vilket påverkar yrkesverksammas förmåga att erbjuda stödåtgärder till våldtäktsoffer.

Psykisk ohälsa är ett växande problem bland ungdomar i Sverige. Ungdomsmottagningar ären av de instanser som ungdomar kan vända sig till för att få hjälp och stöd gällande blandannat psykisk ohälsa. Bemötande i sig har en stor påverkan på den hjälpsökande och kan varaavgörande för huruvida denne är benägen att söka hjälp senare i livet. Forskning visar attunga personer som har erfarenheter av negativt bemötande av att söka hjälp tar med sig denerfarenheten genom livet det och kan leda till att den unge inte söker hjälp igen. Studiensempiri har sin grund i sex semistrukturerade intervjuer med ungdomar som tidigare sökt hjälpför psykisk ohälsa på Ungdomsmottagningen. Det empiriska materialet visade att det fannsdelade erfarenheter gällande bemötandet på Ungdomsmottagningen. Av de respondenter somupplevde kontakten som positiv har många uppgett att personalen var lyhörd, tog derasproblematik på allvar och kunde individanpassa stödet. De var också mer benägna att sökahjälp senare i livet jämfört med de respondenter som upplevt kontakten som negativ.Respondenterna som upplevde kontakten som negativ berättade att de kände ett behov av attöverdriva sina symtom, att de inte togs på allvar och att de saknade inflytande i stödet somerbjöds. Resultatet analyserades med hjälp av begreppen stigma, kommunikationsteori ochmakt. / Mental illness is a growing problem amongst adolescents in Sweden. Ungdomsmottagningenis one of the instances that young people can turn to in order to receive help and support with,amongst other things, their mental health concerns. The interaction with staff has a big impacton whether or not they are willing to seek help later in life. Research shows that adolescentswith negative experiences of the interaction with professionals are especially vulnerable tonot seeking help again later in life. This study is based on six semi-structured interviews withadolescents who have received help and support via Ungdomsmottagningen. The empiricaldata shows that there are different experiences about the treatment received atUngdomsmottagningen. The participants who described the interaction as positive, alsodescribed the staff as being perceptive, and that they acknowledged the youths problems anddescriptions. These participants were also more prone to seek support later compared tothose who had a bad experience. Among the interviewed who had a bad experience with thestaff interaction mentioned that they felt a need to exaggerate their symptoms, that they werenot taken seriously and had a lack of influence in the care they received. The results wereanalyzed using theories such as stigma, communication theory and power.

Syftet med denna studie var att förstå mer om killars hjälpsökande vid psykisk ohälsa i högstadiets skolmiljö med fokus på skolkuratorernas erfarenheter och arbete. Studien undersöker skolkuratorers synsätt och hur det går till när det uppstår hjälp för killar på högstadiet. Studien genomförs med hjälp av kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fem skolkuratorer intervjuades från olika kommuner i Västsverige. Skolkuratorerna arbetar på skolor med varierande storlek i olika stora städer. För att analysera materialet används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt begreppet litteracitet. Resultaten visar att killars hjälpsökandeprocesser påverkas av nätverk, miljö, normer och kuratorns förmåga att nå ut till killarna. Resultatet visar även att skolkuratorerna har ett behovsfokuserat synsätt som innebär att se varje elev som en unik individ. Utifrån resultatet kan slutsatser göras att skolkuratorer behöver anpassa sitt arbete för att främja hjälpsökande bland unga killar. Detta bidrar till ytterligare kunskap om hur skolkuratorer bör bemöta och arbeta med unga killar i högstadiet.

Syftet med studien var att undersöka vem eller vilka gymnasielever vänder sig till i påfrestande situationer. 98 gymnasielever från Västra Götaland deltog i studien. Medelåldern bland deltagarna var 17,5 år. Med en kvantitativ ansats har författarna undersökt denna företeelse med hjälp av webbenkät. Webbenkäten innehöll 15 frågor relaterade till studiens syfte med påståenden som behandlade psykosomatiska besvär, stress och elevens hjälpsökande beteende. En av enkätens frågor inspirerades av Perceived Stress Scale (PSS) som är ett instrument för att mäta generell stress. Författarna utgick från den neo-ekologiska teorin, som är en modifiering av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori. Studiens resultat påvisade att gymnasielever främst vänder sig till en vän eller förälder/vårdnadshavare i påfrestande situationer och för att prata om skolan, skolmiljö eller skolarbete. I de situationer när en elev själv utsätts för mobbning på skolan eller märker att någon annan blir utsatt för mobbning kunde fler gymnasielever tänka sig ta hjälp av skolans stödinsatser. Studiens resultat visade även att gymnasieleverna var generellt stressade över skolan. Gymnasieleverna svarade att de upplevt psykosomatiska besvär så som huvudvärk samt nedstämdhet och trötthet den senaste månaden. Studiens resultat visade bland annat på att det finns behov på mer forskning kring elevers stress inför framtiden kopplat till skolrelaterad stress.

Bakgrund: ​​Män världen över är överrepresenterade i statistiken över ​fullbordade suicid. Män söker sällan vård för suicidala tankar och vården har stora utmaningar i mötet med dessa. Sjuksköterskans bemötande kan ha en betydande roll i huruvida dessa män tar emot vårdens hjälp eller ej. Syfte: Syftet var att beskriva mäns erfarenheter av att söka hjälp vid suicidtankar. Metod: En litteraturöversikt gjordes bestående av tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixad metod. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl Complete, PubMED och PsycINFO. Tematiseringen i dataanalysen baserades på likheter mellan artiklarnas resultat. Resultat: Utifrån litteraturöversikten kunde tre huvudteman utrönas. Det första temat; Den tysta bördan: Maskulinitet och det dolda lidandet, berör männens bild av maskulinitet och hur den kan utgöra ett hinder för männen att söka hjälp. Det andra temat; Kommunikationsklyftan: Mäns tystnad och vårdens bristande lyhördhet, behandlar erfarenheter av möten med vården som männen rapporterade i artiklarna och vilka hinder dessa erfarenheter utgjorde för vård. Det tredje temat; Från tystnad till frihet: Mäns resa mot att öppna upp sig, lyfter de erfarenheter där vården eller personer i männens närhet lyckas nå fram med det stöd de behövde. Slutsats: ​​Män med suicidtankar stöter på hinder i sin resa mot att få hjälp, mestadels relaterade till deras självbild och normer kring maskulinitet samt brister i vården. När de dock upplever genuin kontakt och tillit, antingen privat eller i vården, ökar chanserna för återhämtning. Sjuksköterskor spelar en viktig roll genom att använda ett personcentrerat förhållningssätt för att nå individen bakom suicidtankarna och tillgodose deras behov för att främja hälsa.​ / Background: Men worldwide are overrepresented in statistics on completed suicide. At the same time, women report more frequent suicide attempts and self-harming behavior. Men rarely seek care for suicidal thoughts, and healthcare faces significant challenges in dealing with them. The nurse's approach can play a significant role in whether these men accept the help of healthcare or not. Aim: The aim was to describe men's experiences of help-seeking for suicidal thoughts. Method: A literature review was conducted consisting of ten scientific articles of qualitative and mixed method. The articles were retrieved from the databases Cinahl Complete, PubMed, and PsycINFO. The thematic analysis in data analysis was based on similarities between the results of the articles. Results: Based on the literature review, three main themes emerged. The first theme; The silent burden: Masculinity and the hidden suffering, addresses men's perception of masculinity and how it can hinder them from seeking help. The second theme; The communication gap: Men's silence and healthcare's lack of responsiveness, discusses the experiences of men in their interactions with healthcare professionals as reported in the articles and the obstacles these experiences posed to receiving care. The third theme; From silence to freedom: Men's journey to opening up, highlights experiences where healthcare or individuals in the men's surroundings successfully provided the support they needed. Conclusions: ​​Men experiencing suicidal thoughts encounter obstacles in their help-seeking journey, mainly related to their self-image and norms surrounding masculinity, as well as shortcomings in healthcare. However, when they experience genuine connection and trust, either privately or within healthcare settings, the chances of recovery increase. Nurses play a crucial role by employing a person-centered approach to reach the individual behind the suicidal thoughts and meet their needs to promote health.​