<p>Antropologer anställs idag av amerikanska försvarsmakten inom Human Terrain System. Denna enhet skall med sin expertiskunskap leverera socio-kulturell data till militära beslutsfattare på högre nivåer. Detta har i USA vållat stor debatt, främst vad gäller den vetenskapsetiska aspekten av projektet. Kritiker till HTS menar att det strider emot vetenskapsetiska riktlinjer och god vetenskaplig sed att bedriva forskning på människor där risk föreligger att de kan komma till skada. Syftet bakom uppsatsen är att kartlägga debatten för att se hur denna har förts mellan debattörerna.</p><p>Debatten har analyserats utifrån artiklar, internetmaterial, samt litterära källor. En pro et contra analys har genomförts och därefter förs en diskussion kring debatten och vilken karaktär argumenten har.</p><p>Uppsatsen visar på att debatten utifrån valt material, håller god kvalité vad gäller saklighet, hållbarhet och relevans. Den visar även att en god ton hålls mellan debattörerna debatten igenom.</p> / <p>Anthropologists are currently being employed by U.S. armed forces in the Human Terrain System. This unit is able to deliver expertise knowledge regarding socio-cultural data in combat theatres to military decision-makers at the battalion-division level. This has caused much debate in the U.S, particularly regarding the ethical aspects of science projects. Critics of the HTS believes that it is against science ethical guidelines and good scientific practice to conduct research on humans in which there is a risk that they may be harmed. The purpose behind this paper is to identify the debate to see how the debate has taken place between the opinion-makers in this debate.The debate has been analyzed on the basis of articles, Internet materials, and literary sources.</p><p>A pro et contra analysis has been carried out and followed by a discussion of the debate regarding the nature and character of the debate and the arguments.</p><p>This paper shows that the debate based on selected materials, good workmanship is of fairness, sustainability and relevance. It also demonstrates that a high professional level is being held between the debaters throughout the debate.</p>

Antropologer anställs idag av amerikanska försvarsmakten inom Human Terrain System. Denna enhet skall med sin expertiskunskap leverera socio-kulturell data till militära beslutsfattare på högre nivåer. Detta har i USA vållat stor debatt, främst vad gäller den vetenskapsetiska aspekten av projektet. Kritiker till HTS menar att det strider emot vetenskapsetiska riktlinjer och god vetenskaplig sed att bedriva forskning på människor där risk föreligger att de kan komma till skada. Syftet bakom uppsatsen är att kartlägga debatten för att se hur denna har förts mellan debattörerna. Debatten har analyserats utifrån artiklar, internetmaterial, samt litterära källor. En pro et contra analys har genomförts och därefter förs en diskussion kring debatten och vilken karaktär argumenten har. Uppsatsen visar på att debatten utifrån valt material, håller god kvalité vad gäller saklighet, hållbarhet och relevans. Den visar även att en god ton hålls mellan debattörerna debatten igenom. / Anthropologists are currently being employed by U.S. armed forces in the Human Terrain System. This unit is able to deliver expertise knowledge regarding socio-cultural data in combat theatres to military decision-makers at the battalion-division level. This has caused much debate in the U.S, particularly regarding the ethical aspects of science projects. Critics of the HTS believes that it is against science ethical guidelines and good scientific practice to conduct research on humans in which there is a risk that they may be harmed. The purpose behind this paper is to identify the debate to see how the debate has taken place between the opinion-makers in this debate.The debate has been analyzed on the basis of articles, Internet materials, and literary sources. A pro et contra analysis has been carried out and followed by a discussion of the debate regarding the nature and character of the debate and the arguments. This paper shows that the debate based on selected materials, good workmanship is of fairness, sustainability and relevance. It also demonstrates that a high professional level is being held between the debaters throughout the debate.

Den här studien syftar till ett belysa och problematisera kring antropologins närmande av det militära sammanhanget. 2007 utformade USA:s armé en plattform som skulle koordinera och hantera civil kompetens inom områdena antropologi och statsvetenskap. Ämnen som på olika sätt analyserar den ”mänskliga terrängen”. Konceptet ”Human Terrain System” lanserades där akademiker från samhällsvetenskaperna fick söka sig till den militära kontexten för att hjälpa militära beslutsfattare att förstå kulturen, de socioekonomiska förhållandena och religionens roll mm. Hur förhåller sig antropologer till Human Terrain System? Vilka perspektiv finns på antropologin som en del i en militär kontext? Genom att svara på dessa frågeställningar belyses olika resonemang på den tillämpbara antropologin i en militär kontext utifrån den rådande etiska debatten som återfinns inom disciplinen. Implementerandet av antropologiska kunskaper i en den militära kontexten har föranlett till en debatt inom den antropologiska disciplinen. En debatt som lyfter etiska betänkligheter och problematiserar kring vilket antropologins uppdrag är, kan vara och bör vara. Studien granskar det traditionella förhållandet till villkor inom disciplinen, detta illustrerat genom den etiska debatten kring projektet Human Terrin System. Studien slår fast att oavsett hur den enskilde antropologen väljer att förhålla sig till ämnets närmande av det militära så är kontraktet mellan forskare och informant lika centralt som det mellan forskare och uppdragsgivare.

This thesis extracts organizational lessons from the U.S. Army's Human Terrain Teams. In the past, the Human Terrain Teams have been the topic of various debates, but none discussed their performance. Studying what influences how Human Terrain Teams perform is important to the National Security System to improve its use of socio-cultural knowledge during conflicts. A contextual narrative of team members formally involved with Human Terrain Teams and information from journalistic articles tells the story of what organizational characteristics affected the performance of the U.S. Army's Human Terrain Teams. / Master of Arts

Human Terrain System has been describes as: “Not since World War II has a military consulting been endorsed so publicly; not since Vietnam had it been condemned so fiercely.” The purpose of this essay is to describe what the controversy and the critique presented against HTS consists off and to see if there is a beginning to a solution in some way. HTS is embedding socials scientists within military deployed units and it is argued to violate the ethic codes of research. Pauline Kusiak has presented a solution to the conflict. By analysing the arguments in the public debate between the anthropologists against and HTS’s advocates the purpose is to answer if the U.S. Military recognise the tensions between anthropology methods and their embedding in HTS? To measure ‘recognition’ the model of ‘The Feedback Stair’ is used. The answer is that the tension is not recognised and it supports the hypothesis that the U.S. Military are not at the first step one the solution presented by Kusiak to diminish ‘the civilian-military gap.