Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation är att vi fått uppfattningen att kommunikationen på arbetsplatsen är en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredställande. Syftet med denna uppsats är att belysa, beskriva och förstå eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gäller ledarnas kommunikation på ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det är fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att få ut bästa resultat av intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet har bearbetats utifrån fyra kategorier; öppenhet och ärlighet, tydlighet och information, ledarnas fysiska beteende och intresse från ledarna. Överlag har det visat sig att medarbetarna och ledarna anser att Företagets ledare kommunicerar öppet och vill ha en ärlig dialog. Det finns dock några uppfattningar som skiljer sig och detta är att ledarnas fysiska beteende visar att de inte har tid att samtala med medarbetarna. Detta gör att medarbetarna inte alltid framför sina synpunkter och åsikter. Det tror vi kan leda till att idéer gällande organisationens utveckling uteblir. Ledarna tar sig inte tid att samtala med sina medarbetare i den vardagliga kommunikationen. Medarbetarna önskar också mer feedback på sitt arbete från ledarna. Insynen i Företaget anser båda parter är god vilket gör att medarbetarna känner sig delaktiga i arbetet. Dock anser medarbetarna att informationen skulle kunna framföras på ett bättre sätt då den ibland är tråkig och enformig. Ledarna är medvetna om medarbetarnas åsikter. Alla intervjupersoner är öppna för en utveckling och förbättring av ledarnas kommunikation inom organisationen. Nyckelord: Kommunikation, ledarskap, organisation, kommunikativt ledarskap, feedback.

En del av de klienter som är aktuella inom kommunernas socialtjänst är i behov av tolk i mötet med socialsekreterare, eftersom saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Detta är något som inte tas inte upp på socionomprogrammet och det tycks som om åsikterna om tolkanvändning inom det sociala arbetes praktik går isär. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån ett professionellt perspektiv, förstå socialsekreterares uppfattning om tolkanvändning i kommunikationen med de klienter som inte behärskar det svenska språket. Frågeställningarna är vad som är utmärkande för det tolkade samtalet samt vilken betydelse tolkens egenskaper har. Empirin i examensarbetet har samlats in genom informella, tematiserade intervjuer med socialsekretare som handlägger försörjningsstöd eller utreder barn- och familjeärenden inom socialtjänsten. Intervjuerna har analyserats utifrån kommunikationsteorin. En del av resultatet visar att utredningar som bygger på tolkade samtal tar längre tid och att de inte alltid blir lika innehållsrika som när tolk inte används. Samtliga av de intervjuade socialsekreterarna uppger att de inte har någon utbildning i tolkanvändning.

Vårt syfte var att undersöka hur rektorer, fältkuratorer och mobbningsteam arbetar för att stävja mobbning respektive nätmobbning bland barn och unga. Ämnet intresserar oss båda för att det är högaktuellt i dagens skola. Vi anser att det är viktigt att få förståelse för vad som kan vara orsaken till nätmobbning, men även åtgärder och metoder skolan tillämpar. Vårt metodval var semistrukturerade intervjuer och utvald litteratur som berör ämnet. Vi genomförde intervjuer med rektorer och fältkuratorer som också representerade skolornas mobbningsteam. Detta för att få klarhet om deras föreställningar och arbetssätt angående mobbning respektive nätmobbning. Resultatet visar att rektorer och fältkuratorer har metoder och åtgärder i sitt förhållningssätt kring mobbning. Däremot anser intervjurepresentanterna att nätmobbning är mer raffinerad och hemsk än den vanliga traditionella mobbningen.

No description available.

Responsinsatser vid extra ordinära händelser såsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en föränderlig och komplex miljö. Vissa händelser går till viss del att förutse men dessvärre inte att hindra, exempelvis översvämningar eller orkaner, medan andra händelser kan vara svåra att förutse, exempelvis jordbävningar eller tsunamis. Kraven på prestation av de involverade responsorganisationerna vid sådana extrema händelser är höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta är begränsad. Improviserat arbete och anpassning efter rådande situation är därför en förutsättning för en lyckad insats (Medonça, 2006). Tidigare forskning har visat att en rad svårigheter kan uppstå med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion än den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab där deltagare fått ta på sig en roll de inte är utbildade för syftar denna studie till att närmare undersöka förutsättningar och förmågor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete. En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes. Det insamlade materialet från övningen, i form av bland annat telefon- och videoinspelningar, har analyserats med hjälp av episodanalys. Resultaten visar att en tydlig organisationsstruktur krävs i det initiala ledningsarbetet, inte minst för att motverka och fånga upp missuppfattningar. Resultaten visar även att en välutvecklad återkopplingsmetod är viktigt för att skapa en medvetenhet hos stabsmedlemmar om positiva och negativa aspekter av deras arbete. Att studera improvisation och dess förhållande till kontexten kan vara ett viktigt verktyg för att bättre förstå arbetet med improviserade och icke-improviserade roller, vilket på sikt kan leda till bättre stödsystem för ledningsarbetet vid responsinsatser.

<p>Someone that also feels language is fun? *lol*</p><p>-</p><p>A qualitative study about the language used in community guest books on the Internet</p><p>Lisa Ringberg and Jennie Roman</p><p>This is a study about the written language used in two different internet community guestbooks were there is an age difference of 11,2 years between the registered users of the two communitiess. The two communities chosen for the study were LunarStorm, with an average age of 18 years and Familjeliv, with an average age of 29,2 years. During 4 weeks, from 071106-071201, 50 randomly selected guestbook posts were collected from each community. Out of these posts, 25 were written by women and 25 were written by men. We have chosen to concentrate our study on the use of expression symbols – by this we mean the images that can be created with symbols that sometimes go under the name of smilies. We also looked at the use of symbol combinations – by this we mean a combination of characters and letters that go together to create some sort of symbol. We studied the use of shortenings, alternative spellings and the use of sound imitating words. Since we were not able to find much earlier research in this specific subject area, much of this study is based on our own pre comprehension. The earlier research we managed to acquire is more concerned with how the language is used on the Internet in general and is not specifically aimed at internet communities and guestbooks. It’s aimed at what a conversation is and how it’s built, since much of the written language used on the Internet resembles our own spoken language. The written language on the Internet generally contains uses of shortenings, expression symbols, alternative spellings, sound imitating words and symbol combinations and also ungdomsspråk. The method we implemented in this study was a qualitative approach and we especially focused on a text - and contents analysis. We chose this method mainly because we wanted to see what is unique in each community and the writing in the guestbook posts and not what is general. We want to highlight the unique and the qualitative aspects from the guestbook posts and not for example the number of expression symbols. The study has been tested for its validity and reliability to ensure the accuracy of its results.</p><p>The results we got didn’t agree with what we believed before the study. We thought that the younger community members of LunarStorm would use the categories we studied far more often than those of Familjeliv, but instead it showed that the members of LunarStorm and the members of Familjeliv used about the same expression symbols and symbol combinations. When it came to shortenings the members of Familjeliv used more correct shortenings than the members of LunarStorm. The alternative spellings differed, since one word had a number of different alternative spellings. When it came to the last category, sound imitating words, these were more frequently used by the members of LunarStorm than the members of Familjeliv. The younger target group used many different variations of these, but the most common was the sound imitating words for a laugh for example *hehe*.</p><p>Keywords: Internet, communities, guestbooks, expression symbols, symbol combinations, alternative spellings, shortenings, sound imitating words</p> / <p>Ngn som oxå känner att d e så ball me språk? *s*</p><p>-</p><p>En kvalitativ studie om språket i gästböcker på communities på Internet</p><p>Lisa Ringberg och Jennie Roman</p><p>Detta är en studie som handlar om det skrivna språket i gästböcker på två communities på Internet med en medelålderskillnad på 11,2 år. De två communities vi valt att samla in vårt material ifrån är ungdomscommunityt LunarStorm med en medelålder på 18 år och föräldrarcommunityt Familjeliv med en medelålder på 29,2 år. Vår studie gick ut på att vi under 4 veckor, från 071106-071201, samlade in 50 stycken slumpmässigt utvalda gästboksinlägg från vardera community, varav 25 stycken var skrivna av kvinnor och 25 stycken var skrivna av män. Det vi har inriktat vår studie på är förekomsten av uttryckssymboler – med uttryckssymboler menar vi de små bilder som även ibland går under namnet smilies, symbolkombinationer– med symbolkombinationer menar vi kombinationer av tecken och bokstäver som tillsammans bildar någon form av symbol, förkortningar, alternativa stavningar samt förekomsten av ljudhärmande ord. Eftersom det inte finns mycket tidigare forskning inom detta område specifikt har mycket av studien baserats på vår egen förförståelse. Den tidigare forskning vi tagit del av handlar mer om hur språket generellt används på Internet och inte specifikt på communities och i gästböcker. Den tidigare forskning vi tagit del av behandlar vad ett samtal är och hur det är uppbyggt eftersom mycket av det skrivna språket på Internet liknar vårt talspråk, det skrivna språket på Internet mer generellt innehållande förkortningar, uttryckssymboler, alternativa stavningar, ljudhärmande ord samt symbolkombinationer och tillsist ungdomsspråk. Som metod för att genomföra denna studie har vi använt oss av en kvalitativ ansats och då speciellt inriktat oss text- samt innehållsanalys. Denna metod valde vi främst för att vi ville se vad som är unikt för varje community och dess skrift i gästböcker och inte vad som är generellt. Vi vill framhäva det unika och kvalitativa i gästboksinläggen och inte antal av till exempel uttryckssymboler. Undersökningen har sedan testats genom validitet och reliabilitet.</p><p>Resultaten vi kom fram till gick emot den förförståelse vi hade sedan tidigare, där vi trodde att de yngre medlemmarna på LunarStorm skulle använda sig mer av samtliga kategorier vi studerat. Istället visade det sig att medlemmarna på LunarStorm och medlemmarna på Familjeliv använde sig av ungefär samma uttryckssymboler och symbolkombinationer. När det kommer till förkortningar använde sig medlemmarna på Familjeliv av fler korrekta förkortningar än medlemmarna på LunarStorm. De olika sätten att stava skiljde sig sedan mycket åt i utseende då ett ord kunde ha flertalet alternativa stavningar. När det kommer till den sista kategorin, ljudhärmande ord användes dessa mycket flitigare bland LunarStorm användare än bland Familjelivs. Den yngre målgruppen använde sig av många olika varianter av dessa, men vanligast var ljudhärmande ord för skratt som till exempel *hehe*.</p><p>Nyckelord: Internet, communities, gästböcker, uttryckssymboler, symbolkombinationerr, alternativa stavningar, förkortningar, ljudhärmande ord</p>

<p>The first company to send TV-commercial was the American company NBC, it was in the year of 1941. In Sweden, TV-commercials were first shown in 1987/88. TV 4 was the first channel to send commercial in Swedish television.</p><p>TV has the advantage of showing both sound and picture, which makes TV the strongest channel of communication to mediate a message between a company and the consumer. Although TV-commercial is the most expensive choice to mediate a message, it is also the most effective one. (Persson, 1993)</p><p>Almost everyone is exposed to TV-commercial daily. And as said before, TV is the most effective way to deliver a message to a receiver. So what is our experience of TV-advertising? Do we see TV-commercial as an annoying interruption or as entertaining? Does our generation, born in the 80´s, have the same experience as our parents’ generation? Do the advertising companies manage to trick us in to buying the products we have seen in the TV-commercial? And is there any difference between the both generations concerning our reliable in what the commercial tells us? This is some of the questions that we as authors have chosen to focus on in this paper.</p><p>In general companies spend a lot of money on TV-commercial. And for companies that do, it is important to know that the message reach the consumers. In case a commercial is misunderstood and even rejected because the consumers experience it to be dull, it may lead to an economical damage for the company. Since we use our study to see a difference between generations, we will also know what attracts the generations. Our paper will help companies in their marketing communication strategy which also helps to prevent any harm to the companies finance.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel Dags att hålla för näsan? – en studie om doft som marknadsmedium</p><p>Time to keep your nose shut? – a study about aroma as marketing medium.</p><p>Seminariedatum veckodag den xx/1 2008</p><p>Författare Madelene Nordström</p><p>Handledare Magnus Rodell</p><p>Problem: Genom att problematisera begreppet ”medium” vill jag undersöka om doft är ett sådant. Jag studerar även på vilket sätt doft som ett medium kan påverka människans konsumtion?</p><p>Syfte: Jag vill påvisa att stimuli där jag har ”doft” som exempel, används som ett medium för att locka till konsumtion. Därför vill jag på en kritisk basis ge förståelse och insikt i hur doft används som marknadsföringsmedel i Sverige då det inte är ett självklart marknadsföringsmedel. Jag vill även utröna hur marknadsförare kan använda sig av doft för att stimulera kunden till köp.</p><p>Metod: Det teoretiska och metodologiska avsnittet bygger på tidigare forskning och verksamheter. Dels litteraturstudier som har ett naturvetenskapligt synsätt tillika ett humanistiskt synsätt för att få en stor omfångsapparat att arbeta med.</p><p>Jag har även intervjuat via telefon och mejl samt gjort en egen undersökning i Norrköpings Centrum för att se om butiker använder sig av doft för att locka till konsumtion.</p><p>Resultat: Vår hjärna är mottaglig för att ta emot doft på ett undermedvetet plan innan vi är medvetna om att vi har ”manipulerats”. Detta kan leda till att vi stannar kvar längre i en butik och i slutändan gör ett inköp som inte var planerat från början. Vårt luktsinne har en ”minnesbank” som gör att genom använda sig av doft i marknadsföring får våra sinnen att samarbeta och kalla fram minnen eller ge oss en upplevelsebaserad stund i butiken. Detta är något som går att utnyttja för att locka till konsumtion.</p><p>I Sverige förekommer doft i marknadsföring än så länge inte på ett utbrett plan. Men doftkonsulten Christina Gotzel spår att det kommer att en större marknad i framtiden. Därmed kommer företagen att vilja patentsätta sina unika dofter vilket idag är svårt att genomföra.</p>

<p>Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation är att vi fått uppfattningen att kommunikationen på arbetsplatsen är en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredställande. Syftet med denna uppsats är att belysa, beskriva och förstå eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gäller ledarnas kommunikation på ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det är fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att få ut bästa resultat av intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet har bearbetats utifrån fyra kategorier; öppenhet och ärlighet, tydlighet och information, ledarnas fysiska beteende och intresse från ledarna. Överlag har det visat sig att medarbetarna och ledarna anser att Företagets ledare kommunicerar öppet och vill ha en ärlig dialog. Det finns dock några uppfattningar som skiljer sig och detta är att ledarnas fysiska beteende visar att de inte har tid att samtala med medarbetarna. Detta gör att medarbetarna inte alltid framför sina synpunkter och åsikter. Det tror vi kan leda till att idéer gällande organisationens utveckling uteblir. Ledarna tar sig inte tid att samtala med sina medarbetare i den vardagliga kommunikationen. Medarbetarna önskar också mer feedback på sitt arbete från ledarna. Insynen i Företaget anser båda parter är god vilket gör att medarbetarna känner sig delaktiga i arbetet. Dock anser medarbetarna att informationen skulle kunna framföras på ett bättre sätt då den ibland är tråkig och enformig. Ledarna är medvetna om medarbetarnas åsikter. Alla intervjupersoner är öppna för en utveckling och förbättring av ledarnas kommunikation inom organisationen.</p><p>Nyckelord: Kommunikation, ledarskap, organisation, kommunikativt ledarskap, feedback.</p>

<p>En del av de klienter som är aktuella inom kommunernas socialtjänst är i behov av tolk i mötet med socialsekreterare, eftersom saknar tillräckliga kunskaper i det svenska språket. Detta är något som inte tas inte upp på socionomprogrammet och det tycks som om åsikterna om tolkanvändning inom det sociala arbetes praktik går isär. Syftet med detta examensarbete är att, utifrån ett professionellt perspektiv, förstå socialsekreterares uppfattning om tolkanvändning i kommunikationen med de klienter som inte behärskar det svenska språket. Frågeställningarna är vad som är utmärkande för det tolkade samtalet samt vilken betydelse tolkens egenskaper har. Empirin i examensarbetet har samlats in genom informella, tematiserade intervjuer med socialsekretare som handlägger försörjningsstöd eller utreder barn- och familjeärenden inom socialtjänsten. Intervjuerna har analyserats utifrån kommunikationsteorin. En del av resultatet visar att utredningar som bygger på tolkade samtal tar längre tid och att de inte alltid blir lika innehållsrika som när tolk inte används. Samtliga av de intervjuade socialsekreterarna uppger att de inte har någon utbildning i tolkanvändning.</p>