Sveriges räddningstjänster åker på cirka 6000 bostadsbränder varje år. Var och en av dessa 6000 insatser är unika och att veta vilken åtgärd som är effektivast vid respektive scenario är oavsett en gedigen kunskapsgrund väldigt svårt. Detta arbete vill genom statistisk analys, försöka kartlägga dessa åtgärder och dess effektivitet och därmed försöka besvara vilka åtgärder som är framgångsrika vid en räddningsinsats samt vilka taktiska upplägg som fungerat bäst i respektive scenario.     För att besvara frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie av tidigare forskning inom området, vilket följdes av en utrensning och sammanställning av materialet utifrån några utvalda kriterier. Utfall för en insats kategoriserades enligt grönt, gult och rött. Fortsättningsvis genomfördes en indelning enligt bostadskategorierna villa, flerbostadshus, rad-/ par-/ kedjehus och fritidshus. Resultatet framställdes sedan genom ordinal regression med Stata, ett program för hantering av statistik.   Resultatet gav att samtliga variabler i de modeller som framställts hade en negativ påverkan på den genomsnittliga sannolikheten för att en insats ska få ett grönt utfall. Dessa variabler hade också en ökande påverkan av den genomsnittliga sannolikheten för en insats med gult eller rött utfall. För villor hade släckning från marken en markant påverkan på utfallen, medan åtgärden skärsläckare var den åtgärd som hade minst påverkan. För flerbostadshus gav åtgärderna dimspik, skärsläckare och håltagning en stor påverkan på de olika utfallen. I rad-/ par-/ kedjehus samt fritidshus hade ett fåtal variabler signifikans, vilket gav ett osäkert resultat.   Vid analys av resultatet visade sig skärsläckare ha den minsta negativa påverkan på utfallet och släckning från marken ha den största negativa påverkan på utfallet vid en räddningsinsats för bostadskategorin villor. De samband som kunde kartläggas gällande flerbostadshus var att de åtgärder som tillsattes vid en stor brandomfattning hade ett sämre utfall än de åtgärder som tillsattes i ett tidigare läge. För rad-/ par-/ kedjehus kunde ett osäkert samband dras där insatser med åtgärden dimspik hade ett marginellt bättre utfall än de insatser som använde åtgärden släckning från marken. Även för fritidshus gavs ett osäkert resultat med endast släckning från marken som förklarande variabel. För villa och flerbostadshus skiljer sig variablernas påverkan av utfallet tydligt och detta beror på att åtkomligheten för dessa bostäder kan variera. Vid flerbostadshus finns det svårigheter att angripa en brand på ett effektivt sätt. Den begränsade statistiken för rad-/ par-/ kedjehus och fritidshus är en förklaring varför signifikansen för majoriteten av variablerna var låg och inte kunde användas på samma sätt som de andra bostadskategorierna. För dessa kategorier kunde ingen säker slutsats dras.