<p>Polisen i Sverige har ett relativt högt förtroende bland allmänheten (BRÅ, 2007). Det är av stor vikt att polisen har ett stort förtroende i samhället, för att samarbetet mellan polis och allmänhet skall fungera väl samt att brott skall anmälas (BRÅ, 2007). Men efter händelser som den i Rosengård, december 2008, ligger det nära till hands att fundera över hur samhället ser på polisen. Antagligen påverkas allmänhetens förtroende negativt då enskilda poliser uttalar sig så starkt nedsättande om andra människor som i detta fall. Medias intensiva rapportering gör att få undkommit händelsen i Rosengård.Syftet med följande studie var att beskriva allmänhetens förtroende för polisen samt hur detta kan påverkas av medias rapportering. Vidare avsåg författarna att besvara följande frågeställning; Kan polisen som organisation samt enskilda poliser genom sitt agerande påverka samhällets förtroende för polisen i helhet?Studien genomfördes i form av en litteraturgranskning där relevant litteratur granskats och diskuterats av författarna.Som teoretisk referensram användes Agenda Setting av (Dearing & Rogers, 1992) som beskriver medias påverkan i samhället. Av resultatet framgår att media har dagordningsmakt, då media styr vilken slags information och kunskap nyhetspubliken skall få ta del av (Palm & Skogersson, 2008). Rapportering om en organisations verksamhet, oavsett om rapporteringen är sann eller ej, påverkar allmänhetens förtroende för organisationen (Sandstig, 2008 hänvisar till Palm, 2005). Vidare framgår att enskilda händelser, med enskilda individer, kan påverka förtroendet för en hel organisation i sin helhet. Det är därför viktigt hur organisationen väljer att bemöta enskilda händelser samt hur man kommunicerar sin verksamhet i media (Palm & Skogersson, 2008).</p>

<p>Syftet med denna rapport var att ta reda på vad ungdomar i Umeå har för uppfattning om polisen och hur ungdomar påverkar varandra. Teorikapitlet handlar om emotioner, föreställningar och attityder samt vad dessa grundrar sig på och fyller för funktioner hos individen.En enkätundersökning gjordes på Östra gymnasiet i Umeå och sammanlagt 50 elever mellan 16-19 år besvarade den. Figurer och medelvärden har gjorts för att få en klar bild av resultatet. Resultatet visade att det finns ungdomar som har fått en försämrad bild och uppfattning av polisen i Umeå. Utöver den grupp som svarade att deras uppfattning försämrats fanns en ungefär lika stor grupp som svarade det motsatta. Anledningar till försämringen var bland annat dåliga bemötanden och maktmissbruk. Anledningar till en förbättrad syn på polisen var bland annat att polisen fyller en viktigt funktion och gör sitt jobb.Resultatet visade också att över hälfen av ungdomarna hade kompiar som någongång pratat illa om polisen samt att ca hälften av ungdomarna själv sagt någonting negativt om polisen.</p>

<p>I år, trädde en FAP från Rikspolisstyrelsen i kraft, RPS FS 2009:6, FAP 761-1. Den ger anvisningar till polismyndigheten samt aspiranten om vad som skall tillgodoses i aspirantutbildningen och vad myndigheten skall lägga vikt på i övrigt i den utbildning aspiranten får under sin tjänstgöring.Enligt studenternas egna upplevelser av hur processen har varit framkommer det att många ifrågasätter hur man har resonerat kring kvalitéer hos individer och hur man kan ge märkliga argument för att neka plats hos en särskild myndighet.Syftet med detta arbete är att lyfta fram det system som borde granskas ytterligare och kanske även förbättras genom att göra tillägg i föreskrifter eller genom annan nationell lösning hos myndigheterna. Detta skall betraktas ur ett par perspektiv som känns relevanta.Den juridiska biten uppfattas som dold och inte alls framträdande under själva processen till aspiranten. Det finns mycket information som är nyttig för den enskilda studenten som kan vara till hjälp och ge en slags vägledning till hur man skall gå tillväga med ansökan och överklagan till exempel.Det bör tas fram ytterligare styrdokument för både utbildningar och student så att många fler blivande poliser kan känna en trygghet och lugn inför aspiranten istället för att uppleva processen som en belastning på studier och privatliv.</p>

<p>Den 5 februari 2009 kablade media ut den video som i en handvändning kom att påverka hela den svenska poliskåren. Under det rättsliga efterspelet efter höstens kravaller i Rosengård framkom en videosekvens i vilken två polismän uttrycker såväl kränkande som rasistiska kommentarer om aktivisterna. Detta avslöjande ledde till att media började ifrågasätta hur allmänhetens tilltro till polisen ser ut, och hur det har påverkats av händelserna i Rosengård.I denna rapport presenteras hur man inom polismyndigheterna i Stockholms län och Västra Götalands län valt att angripa problematiken kring allmänhetens förtroende för polisen.Den mest uppenbara skillnaden som vi kunnat konstatera är att man i Stockholms län satsar på en utbyggnad av så kallade lokala postkontor, medan man i Västra Götalands län valt att fokusera på den enskilde polismannens synbarhet och närvaro. Båda arbetssätten har dock samma målsättning, att synas och integreras i övriga samhället för att därigenom öka förtroendet bland medborgarna.</p>

<p>Under de senaste åren har medierna byggt upp en bild där budskapet står tydligt; Brottsligheten ökar och blir värre bland ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rådet, låtit göra visar dock att antalet ungdomar som misstänks för brottsbalksbrott inte förändrats märkvärt under de senaste trettio åren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sägas öka nämnvärt visar kriminalstatistiken att ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsåren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergående fas.Detta innebär att samhället har mycket att vinna på med att sätta in resurser så tidigt som möjligt. På så vis kan samhället undgå kostnader, brottslighet, mänskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil är det viktigt med ett bra bemötande från samhällets rättsskyddande aktörer. Det krävs att polis, kriminalvård och socialtjänsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sätter in lämpliga åtgärder.Denna rapport handlar hur samhället bemöter unga lagöverträdare med utgångspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i Umeå studerats där intervjuer genomförts med personer som på något sätt arbetar med dessa frågor idag.</p>

<p>Man har många tankar inför aspirantperioden, och oroande frågor dyker upp. Det är många som känner oro inför detta. Emelie Lagervall, ombudsman för studerandefrågor på Polisförbundet, har diskuterat aktuella aspirantfrågor i Polistidningen. Hennes tankar stämmer överens med våra. Vi undrar t.ex. om aspiranten får den individanpassning som han/hon behöver, eller om aspiranten får den handledning som en ny FAPen anger eller om man klarar av att ta hänsyn till den enskilde individens behov. En dålig ekonomi kan också drabba aspiranten. Syftet med vårt arbete är att få en bild av hur aspirantutbildningen fungerar och kan fungera med hänsyn till styrande dokument. Som bakgrund har vi en ny FAP 761-1 där utbildningen är reglerad. Vi har intervjuat en handledare från Gävleborgs län och en samordningsansvarig för utbildningen i samma län. Vi har även intervjuat en aspirant som har haft det jobbigt och som fick ”avbryta sin aspirant”. Dennes erfarenheter av aspirantperioden är viktiga att ta del av och att belysa, då det direkt berör vår frågeställning om oron inför aspiranttiden. Vi har skickat enkäter till åtta slumpvist valda aspiranter i Gävleborg. Där har vi bett dem svara på frågor om aspiranttiden. Förhoppningsvis skall vårt arbete hjälpa till att göra oss trygga i en säker och bra aspirantutbildning; för blir det ”fel” för en enda aspirant - är det en för mycket. Vi tycker som resultat bl.a. att vår oro har stillats lite när vi fått veta att det är en positiv utveckling på gång.</p>

<p>Denna rapport syftar till att undersöka vem som anmäler brott i nära relationer iVästernorrlands län och om det skiljer sig mellan kommunerna. Detta har gjortsgenom att gå igenom alla anmälningar inom brottsgruppen under ett år. Någonstörre skillnad har inte kunnat utläsas. Vid genomgången av anmälningarnaupptäcktes dock ett problem med att många av anmälningarna inte handlade omen nära relation. Syftet utvidgades då till att undersöka även hur brottskodningenfungerar och tillförlitligheten till statistiken som presenteras. Rikspolisstyrelsenpresenterar en förklaring över vad en nära relation är, men i statistiken visas enannan. Brottskodningen har inte följt med i utvecklingen av dessa brott inompolisen. För att kunna satsa på problemet med brott i nära relation krävs enkorrekt uppföljning som kan ligga till grund för fortsatt arbete.</p>

<p>Polisen är en aktör i samhället som har till uppdrag att till medborgarna stå för hjälp, skyddoch ordningshållande vilket resulterar i att vissa utbildningsmässiga krav ställs på polisen. Idetta arbete så har vi valt att fokusera på upplägget av den utbildning i akutsjukvård som deblivande poliserna får under sina fyra terminer på polisutbildningen. En studie gjord avpolisstudenter vid Umeå universitet 2007 pekar på att kunskapsnivån generellt är låg efterutbildningen. Syftet med denna rapport är att ta fram möjliga förslag till förbättringar pågenomförandet av kursen akutsjukvård på polisutbildningen, genom att jämföra två olikautbildningssätt mot varandra: försvarsmaktens block lagda utbildning det vill säga attutbildningen genomförs i koncentrerad form samt akutsjukvårdsutbildningen vid Umeåuniversitet som sträcks ut under fyra terminer.Ur den enkätundersökning som genomförts med polisstuderande vid Umeå Universitet,yrkesverksamma poliser som studerat vid Umeå universitet samt försvarsmakten kunde manbland såväl yrkesverksamma poliser som polisstudenter skönja att deltagarna klart önskar enförändring av Polisutbildningens uppläggning. Många av de synpunkter som lämnades var attdet borde vara mer praktiska inslag samt att utbildningen var för utspridd. Denna studie pekarpå att man från studenternas sida önskar en förändring av utbildningen. Innan en förändringäger rum anser vi att en mer ingående studie bör göras.</p>

<p>Denna uppsats handlar om beredskapspolisens roll som polisiär förstärkningsresurstill samhället i fredstid. Frågan rörande beredskapspolisens funktion ochorganisatoriska placering har debatterats flitigt under det senaste året, därpolisförbundet har uttryckt sig kritiskt och menar att denna resurs ska läggas neroch istället låta ansvaret övergå till Hemvärnet. Syftet med uppsatsen var såledesatt undersöka vilken funktion beredskapspolisen har, hur de används samt omhemvärnet skulle kunna överta denna roll i fredstid. Vi har valt att göra enkvalitativ studie där vi genomfört två intervjuer med ansvariga frånberedskapspolisen respektive polisförbundet. Resultatet av denna studie påvisadehur polariserad denna fråga är där beredskapspolisen kämpar för att synasmedan polisförbundet anser att denna resurs är överflödig och ska läggas ner. Ettgenomgående problem verkar vara hur man tolkar förordningen avberedskapspolisen. Eftersom förordningen är allmänt formulerad och det saknasegentliga riktlinjer och förarbeten till hur den ska tillämpas. Detta kan få till följdatt man undviker att pröva frågan på saklig grund och därmed hellre ger avslagän bifaller ansökningarna. Hemvärnet har enligt nuvarande lagstiftning intepolisiära befogenheter och kan därmed inte i fredstid ingripa i situationer sominnebär risk för tvång eller våld mot enskilda. Däremot konkurrerar de delvis omsamma arbetsuppgifter exempelvis gällande livräddning.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka hur studenter och lärare påpolisutbildningen i Umeå ser på möjligheten att bedöma lämpligheten hosde studerande, och även hur detta skulle kunna gå till enligt ett förslag somvi har tagit fram. Rapporten tar också upp hur antagningsprocessen går tilloch de krav som ställs hos de sökande samt hur polisutbildningen i Umeå ärupplagd med de olika momenten inom utbildningen. Vidare har vi tagit uppvad det krävs för att man som student ska få en varning respektive ska bliavskiljd från utbildningen samt väldigt kort tagit upp vad som gäller vidbedömningen under aspiranttiden. I övrigt består rapporten av ett förslagsom vi tagit fram för hur en bedömning avseende lämplighet kan gå till. Vihar via en intervju med en polislärare undersökt om det finns ett behov ochett intresse av vårt förslag, samt genom ett frågeformulär till studenterna itermin fyra vid polisutbildningen i Umeå tagit reda på deras uppfattningkring frågor om lämplighet.</p>