Syftet med uppsatsen är att belysa synen på utbildningen ur ett studentperspektiv (mitt). Jag har granskat utbildningen för att komma fram till förslag till förbättringar. Genom detta vill jag ge mitt bidrag till frågan om hur polisutbildningen i Umeå. Jag har sammanställt personliga åsikter och försökt fånga upp tankar bland studenterna som upprepade gånger tas upp som problem, irritationsmoment och så vidare. Några resultat och slutsatser i ordens bemärkelser har jag inte kommit fram till eftersom uppsatsen är uppbyggd på personliga åsikter och allmänna tankar. Min personliga uppfattning är dock att: oUtbildningen bör göras mer praktisk och antalet övningar bör ökas markant. oAntalet polisstudenter per termin bör sänkas till 72. oUtbildningen i Umeå bör förläggas på ett ställe och detta bör vara på Umestan. oBättre kommunikationen och mindre prestige mellan polisutbildningarna. oFöreläsningarna bör ha sin koncentration på det som lämpar sig bäst för poliser, inte på det akademiska. De bör utgå från det som uniformerade poliser behöver mest. oSkolan bör koncentrera utbildningen till ordningspolisverksamhet och först när det är tillfredsställt och fullbordat kan man gå över till utrednings¬verksamhet. ”Lära sig gå innan man lär sig springa”, helt enkelt. oSkolan bör tillsätta en klassföreståndare per klass som regelbundet kan hålla ordentliga utvärderingssamtal med studenterna. oKontrollen av studenternas lämplighet bör ständigt diskuteras/kontrolleras.

Vi har i vårt arbete försökt belysa hur ungdomarna i Umeå uppfattar polisen. Vi har även försökt få en inblick i hur ordningsavdelningen vid polisen i Umeå i dagsläget arbetar för att skapa god kontakt med ungdomar. I det här arbetet har vi även tittat på olika teorier om varför vissa begår brott och vilka orsaker som kan ligga till grund för detta. Anledningen till att vissa begår brott kan b l a bero på brister i de sociala banden till det konventionella samhället. Genom att polisen tillsammans med andra aktörer kommer närmare ungdomarna kan de lättare påverka ungdomarna. En ökad kontakt med ungdomarna skulle kunna leda till att ungdomarna förstår syftet med polisens arbetsuppgifter på ett bättre sätt och detta torde leda till en positivare syn på polisen. Om polisen dessutom samverkar från ett tidigt skede med andra aktörer finns det goda förutsättningar för att kunna rikta arbetet mot de största problemområdena och riskgrupperna. För att få en uppfattning om vad ungdomarna i Umeå tycker om polisen har vi använt oss av en enkätundersökning. Vi har även gjort en intervju med en polis vid ordningsavdelningen i Umeå för att se hur de jobbar för att skapa kontakt med ungdomarna. Vår enkätundersökning visar att ungdomarna har en negativ syn på polisen. Trots detta är de väldigt intresserade av att få en bättre kontakt med polisen. Vidare visar undersökningen att ungdomarna faktiskt sitter inne med en hel del information om brottslighet som polisen skulle kunna använda sig av. Vid intervjun med en polis vid ordningsavdelningen i Umeå framgick att man i dagsläget inte avsätter några särskilda resurser på att skapa kontakt med ungdomar men de har förhoppningar att kunna satsa mer på detta i framtiden. Vi menar att det finns mycket positivt att vinna med en ökad kontakt mellan polisen och ungdomarna vilket vi försökt belysa i vårt arbete.

Detta arbete är gjort som examensarbete (4 poäng) för polisutbildningen vid Umeå Universitet. Författarna har försökt att utreda sambandet mellan psykisk störning/personlighetsstörning och grova våldsbrott. Författarna har även studerat om det finns någon forskning som visar på att tidigt kunna ställa diagnos samt om det finns någon fungerande behandling. Arbetet är gjort med hjälp av litteraturstudier och en intervju. Litteraturstudierna har syftat till att ge en förståelse för begrepp och gällande lagstiftning. Intervjun syftar till att bekräfta vad som sägs i denna rapport som redovisas…

Uppsatsen vi skrivit är en fördjupning om föreningen K.R.I.S, Kriminellas Revansch i Samhället. Vi har beskrivit dess uppbyggnad, på lokal och nationell nivå, verksamhet och ambitioner. Till vår hjälp har vi studerat diverse kriminologisk litteratur, föreningens hemsida, artiklar och intervjuat medlemmar ur föreningen och representanter från kriminalvården. Vi har funnit att föreningen lyckats med att hålla medlemmarna från återfall, i större utsträckning än den konventionella kriminalvården. Vi har inte genomfört någon undersökning som givit något empiriskt stöd för detta påstående och vi har inte heller undersökt varför föreningen lyckats bättre. Slutligen diskuterar vi föreningens resultat och föreningens resultat och föreningens problem i nuläget.

Många svenska skolor har problem med våld, mobbing, skadegörelse och stölder. Enligt skolverkets attitydundersökning uppgav fyra procent av eleverna att de kände sig mobbare av andra elever medan sex procent kände sig mobbade av lärare. Mobbningen kan få svåra följder som t.ex. låg självkänsla. Skolans agerande mot mobbning och kränkande behandling regleras i ett antal styrdokument, främst Skollagen och Läroplanen, som anger de mål och riktlinjer skolan ska följa. Skolan har skyldighet att upprätta en handlingsplan som beskriver de åtgärder som skall vidtas för att förebygga och motverka mobbing och annan kränkande behandling. Ett problem som uppmärksammats är att många av skolans handlingsplaner uppvisar brister när det gäller de förebyggande åtgärderna samt uppföljningen av programmen. Alla som arbetar i skolan har skyldighet att aktivt motverka trakasserier och förtryck. Det är viktigt att kartlägga innebörden i begreppen mobbing och kränkande behandling för att veta vart gränsen går och vilka förebyggande åtgärder som är möjliga. I arbetet belyser vi frågeställningar så som; Vad är mobbing och kränkande behandling? Upplevs mobbing som ett problem i skolorna? Förekommer samverkan med andra myndigheter? Idet förebyggande arbetet är samverkan en förutsättning för att på ett effektivt sätt kunna motverka mobbing och kränkande behandling…

Denna rapport syftar till att undersöka vem som anmäler brott i nära relationer iVästernorrlands län och om det skiljer sig mellan kommunerna. Detta har gjortsgenom att gå igenom alla anmälningar inom brottsgruppen under ett år. Någonstörre skillnad har inte kunnat utläsas. Vid genomgången av anmälningarnaupptäcktes dock ett problem med att många av anmälningarna inte handlade omen nära relation. Syftet utvidgades då till att undersöka även hur brottskodningenfungerar och tillförlitligheten till statistiken som presenteras. Rikspolisstyrelsenpresenterar en förklaring över vad en nära relation är, men i statistiken visas enannan. Brottskodningen har inte följt med i utvecklingen av dessa brott inompolisen. För att kunna satsa på problemet med brott i nära relation krävs enkorrekt uppföljning som kan ligga till grund för fortsatt arbete.

Polisen är en aktör i samhället som har till uppdrag att till medborgarna stå för hjälp, skyddoch ordningshållande vilket resulterar i att vissa utbildningsmässiga krav ställs på polisen. Idetta arbete så har vi valt att fokusera på upplägget av den utbildning i akutsjukvård som deblivande poliserna får under sina fyra terminer på polisutbildningen. En studie gjord avpolisstudenter vid Umeå universitet 2007 pekar på att kunskapsnivån generellt är låg efterutbildningen. Syftet med denna rapport är att ta fram möjliga förslag till förbättringar pågenomförandet av kursen akutsjukvård på polisutbildningen, genom att jämföra två olikautbildningssätt mot varandra: försvarsmaktens block lagda utbildning det vill säga attutbildningen genomförs i koncentrerad form samt akutsjukvårdsutbildningen vid Umeåuniversitet som sträcks ut under fyra terminer.Ur den enkätundersökning som genomförts med polisstuderande vid Umeå Universitet,yrkesverksamma poliser som studerat vid Umeå universitet samt försvarsmakten kunde manbland såväl yrkesverksamma poliser som polisstudenter skönja att deltagarna klart önskar enförändring av Polisutbildningens uppläggning. Många av de synpunkter som lämnades var attdet borde vara mer praktiska inslag samt att utbildningen var för utspridd. Denna studie pekarpå att man från studenternas sida önskar en förändring av utbildningen. Innan en förändringäger rum anser vi att en mer ingående studie bör göras.

Denna uppsats handlar om beredskapspolisens roll som polisiär förstärkningsresurstill samhället i fredstid. Frågan rörande beredskapspolisens funktion ochorganisatoriska placering har debatterats flitigt under det senaste året, därpolisförbundet har uttryckt sig kritiskt och menar att denna resurs ska läggas neroch istället låta ansvaret övergå till Hemvärnet. Syftet med uppsatsen var såledesatt undersöka vilken funktion beredskapspolisen har, hur de används samt omhemvärnet skulle kunna överta denna roll i fredstid. Vi har valt att göra enkvalitativ studie där vi genomfört två intervjuer med ansvariga frånberedskapspolisen respektive polisförbundet. Resultatet av denna studie påvisadehur polariserad denna fråga är där beredskapspolisen kämpar för att synasmedan polisförbundet anser att denna resurs är överflödig och ska läggas ner. Ettgenomgående problem verkar vara hur man tolkar förordningen avberedskapspolisen. Eftersom förordningen är allmänt formulerad och det saknasegentliga riktlinjer och förarbeten till hur den ska tillämpas. Detta kan få till följdatt man undviker att pröva frågan på saklig grund och därmed hellre ger avslagän bifaller ansökningarna. Hemvärnet har enligt nuvarande lagstiftning intepolisiära befogenheter och kan därmed inte i fredstid ingripa i situationer sominnebär risk för tvång eller våld mot enskilda. Däremot konkurrerar de delvis omsamma arbetsuppgifter exempelvis gällande livräddning.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur studenter och lärare påpolisutbildningen i Umeå ser på möjligheten att bedöma lämpligheten hosde studerande, och även hur detta skulle kunna gå till enligt ett förslag somvi har tagit fram. Rapporten tar också upp hur antagningsprocessen går tilloch de krav som ställs hos de sökande samt hur polisutbildningen i Umeå ärupplagd med de olika momenten inom utbildningen. Vidare har vi tagit uppvad det krävs för att man som student ska få en varning respektive ska bliavskiljd från utbildningen samt väldigt kort tagit upp vad som gäller vidbedömningen under aspiranttiden. I övrigt består rapporten av ett förslagsom vi tagit fram för hur en bedömning avseende lämplighet kan gå till. Vihar via en intervju med en polislärare undersökt om det finns ett behov ochett intresse av vårt förslag, samt genom ett frågeformulär till studenterna itermin fyra vid polisutbildningen i Umeå tagit reda på deras uppfattningkring frågor om lämplighet.

Denna uppsats avser att jämföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar även till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bägge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bägge kursplanerna har kategoriserats utifrån Sven Sødring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har två frågeställningar hämtats från Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats på de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bägge kursplanerna. Den svenska kursplanen har kategoriserats som i huvudsak kategorial, medan den finska kursplanen i huvudsak har kategoriserats som klassisk. Begreppet historiemedvetande yttrar sig tydligast i den svenska kursplanen, men det finns också representerat i den finska kursplanen.