Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering. Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut. EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över. I och med att den internationella jämförbarheten ökar genereras mer jämbördiga ”spelregler” i samband med företagsförvärv. Syftet med uppsatsen är att, utifrån en illustrativ studie över fem utvalda årsredovisningar från år 2004, se hur företagen valt att förbereda sig inför de nya IFRS-reglerna, samt hur de tillämpas i årsredovisningarna. Vi vill se om redovisningen i det här förberedande läget har blivit mer öppen och upplysande samt om den ger en mer rättvisande bild av företagen. I vår slutsats har vi kommit fram till att vi inte anser att redovisningen har blivit öppnare eller mer jämförbar i de studerade företagen efter införandet av IFRS. Detta beror till stor del på att värderingen av företagens tillgångar bygger på företagens egna subjektiva åsikter, vilket gör att de kan styra värderingen och resultatet dit de vill. Detta värderingsproblem tror vi även kommer att finnas i fortsättningen och det gör att korrekt värdering av företaget aldrig riktigt kommer att visas.

The implementation of the IFRS framework in 2005 had a significant impact on the listed companies, as they became obligated to adhere to the new standard in preparing their consolidated financial statements. The new framework replaced annual amortization with regular impairment tests for goodwill. This shift provided management with the opportunity to influence the reporting to their advantage. The aim of this study is to examine the underlying factors that influence companies' decisions regarding goodwill impairments. Among the various factors that can affect goodwill impairments, four specific factors have been chosen for closer investigation in this study: CEO turnover, economic conditions, company size, and low profitability. In the present study, a quantitative method has been used to examine and analyze the research questions. Additionally, a deductive approach has been applied in the study. The data collected is based on annual reports from publicly traded companies listed on the OMX 30, OMXC25, OMXH25, and OSEBX 25 Oslo indexes between the years 2020-2022. The results of the study indicated that factors such as CEO turnover, economic downturn, or low profits did not have a significant impact on firms' decisions to write down goodwill. However, the results were more varied when it came to the factor of firm size. Two out of three statistical tests showed no significant relationship between firm size and goodwill impairments. However, the regression analysis suggested a possible significant relationship between the variables. / Införande av IFRS regelverk år 2005 hade en betydande påverkan på de börsnoterade företagen eftersom från denna tidpunkt blev de skyldiga att följa den nya standarden vid upprättandet av sin koncernredovisning. Det nya regelverket ersatte årliga avskrivningar med regelbundna tester för nedskrivning av goodwill. Detta innebar att företagsledningen fick möjlighet att påverka rapporteringen för sin egen fördel. Syfte med denna studie är att undersöka de bakomliggande faktorerna som påverkar företagens val av goodwillnedskrivningar. Av de olika faktorer som kan påverka goodwillnedskrivningar har fyra faktorer valts för att undersökas närmare i detta arbete. De faktorerna som ska undersökas är: VD-byte, konjunkturläge, företagets storlek samt lågt resultat.  I föreliggande studie har en kvantitativ metod använts för att undersöka och analysera forskningsfrågorna. Dessutom har en deduktiv ansats tillämpats i studien. Data som har samlats in baseras på årsredovisningar från börsnoterade företag på listor OMX 30, OMXC25, OMXH25 samt OSEBX 25 Oslo mellan åren 2020–2022. Resultaten från studier indikerade att faktorer som VD-byte, lågkonjunktur eller lågaresultat inte hade någon signifikant påverkan på förtegens beslut att skriva ned goodwill. Däremot var resultaten mer varierade när det gällde faktorn företagets storlek. Två av tre statistiska tester visat inget signifikant samband mellan företagens storlek och goodwillnedskrivningar. Dock visade regressionsanalysen på ett möjligt signifikant samband mellan variablerna

<p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p>

Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats. Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.

This master's thesis is focused on a prudence principle under International Financial Reporting Standards (IFRS) a US Generally Accepted Accounting Principles (US GAAP) in accounting of a reporting unit. In the first part I described the prudence principle (conservatism principle) in the general way. In the second part of this thesis I introduced impairment testing, recognition of impairment of assets and reversal of previously recognized impairment of assets under IAS 36 Impairment of Assets. It is obviously focused on recoverable amount as a fair value less costs to sell and value in use, methods of the fair value valuation, computing value in use and identifying the appropriate discount rate to apply expected future cash flows. Third chapter of this master's thesis, named "Provisions under IAS 37", is dealing with relation between provisions and contingent liabilities, initial liability measurement and subsequent applying IAS 37. There are also stated disclosure requirements under IAS 37 (as well as under IAS 36). Within the scope of this part are in detail described Exposure Draft ED/2005 and Exposure Draft ED/2010/1 published from International Accounting Standard Board IASB in 2005 and 2010 as proposal to improvement of current version of standard IAS 37. This thesis is also focused on differences between accounting principles of prudence principle in IFRS and US GAAP. Finally, in the last chapter I analysed 15 annual reports of airlines companies in the world, which present their financial statements under IFRS. The results according to impairment of assets including goodwill, provisions and disclosures of contingent liabilities are presented in the charts. This master's thesis, named "Prudence principle in generally accepted accounting systems" is completed with practical insights and cases in each of chapters.