Detta arbete handlar om ett tvåspråkigt barns språkutveckling. Syftet är att genom en fallstudie belysa olika tankar om faktorer som bidrar till en positiv språkutveckling. Jag har utgått från frågeställningarna: Vilka föreställningar har svenska som andraspråkslärare samt modersmålslärare i fråga om skolframgång och språkutveckling när det ett gäller barn som inte har svenska som första språk? Vilka tankar har en förälder om skolans och sin egen roll i barnets språkutveckling? Hur tänker den intervjuade pojken om skola och språk?För att svara på dessa frågor har jag använt mig av kvalitativ metod genom intervjuer. Mina intervjupersoner är ett barn, hans mamma, svenska som andraspråkslärare samt hans modersmålslärare. Det jag har kommit fram till är att det blir lättare att ta till sig ett andraspråk om man redan har en bra bas i sitt förstaspråk. Genom att få hjälp av andraspråkslärare samt genom att den intervjuade pojken får modersmålsundervisning utvecklas hans språk. Föräldrarnas engagemang i barnet och skolan är också bidragande faktorer.

Vanligtvis är det invandrare som står i fokus för den aktuella debatten i media och i samhället i övrigt. Det är nästan alltid majoritetsbefolkningens uppfattningar och stereotyper om invandrare som uppmärksammas och det är sällan att media vänder om det och undersöker hur invandrare upplever svenskarna och det svenska samhället. Huvudsyftet med vårt arbete är just att undersöka och beskriva de stereotyper som invandrare kan ha om Sverige och svenskarna. Vi ville även undersöka vilka faktorer det är som kan ligga bakom de stereotyper vi kommit fram till i vår studie och om dessa enbart är negativa eller om det även finns positiva föreställningar. Samtidigt försökte vi hitta skillnader och likheter med tidigare forskning i ämnet. Det visade sig att stereotyper främst påverkas av egna erfarenheter av Sverige och svenskarna. De av våra informanter som hade mest negativa erfarenheter hade följaktligen väldigt negativ syn på svenskarna som grupp. Dessa intervjupersoner anser att svenskarna är invandrarfientliga, alkoholister och sexliberaler. De som hade mest positiva erfarenheter som t ex vår engelske informant, uppmärksammade andra typiska drag som svenskarna har som exempelvis blyghet och rationalitet. Våra informanter hade egna förklaringar om varför svenskarna bemöter och behandlar dem som de gör. Här, anser de att utseende och etnisk bakgrund spelar stor roll och därför är vissa invandrare mer accepterade än andra. En invandrare med arabiskt utseende och bakgrund har det svårare att integreras än t ex en vit västerlänning. Vissa allmänna stereotyper som våra informanter hade stämde överens med dem i befintliga studier såsom fysiska drag och alkoholism. Andra stereotyper var olika hos våra informanter beroende på deras egen livssituation och deras sätt att se på Sverige och svenskarna i samband med den.

ABSTRAKTEn föreställning om vad identitet, tillhörighet och religion för många ungdomar i dagens mångkulturella svenska samhälle har framkallat en nyfikenhet hos oss som har lett till att vi härigenom ville ta reda på mer om hur identitetsförändring kan te sig i samband med migration. Våra egna tankar och funderingar har inspirerat oss till att fördjupa oss ytterligare och belysa dessa frågor. Dels för att detta ämne ligger oss nära personligt ville vi forska och urskilja ifall detta fenomen är likadant hos andra ungdomar eller inte? Våra informanters självbild är beroende av både det förgångna och det framtida. Det förgångna inkluderar deras härkomst, värderingar samt deras kulturella tillhörighet från ursprungslandet. Medan det framtida inkluderar möten med nya människor och kulturer i destinationslandet, vilket gör att detta kan influera till individens skapande utav den egna identiteten. Dessa två fenomen är beroende utav varandra för att ungdomarna i sin tur skall kunna skapa en existerande identitet i nuet. Förändringarna som vi belyser i takt med vår undersökning kan tyckas vara många. Ungdomarna har diskuterat allt ifrån hur de är till sättet och hur de är tillåtna att bära sig åt, till hur de skulle vilja vara men inte kan det på grund utav deras etniska tillhörighet. / ABSTRACTThe conception of what identity, belonging and religion is to many youth in the today’s multicultural Swedish society has evoked a curiosity by us who has led to by that means wanted to find out more about how identity change can appear in relation to migration. Our own thoughts and ponder has inspired us to become engrossed further and light on these questions. Partly because this substance lie us close personally we wanted to research and discern to see in case this phenomenon is similar among other youth or not? Our informers self picture is dependence by both the past and the future. The past includes their pedigree, values and their cultural belonging from the origin country. Whereas the future include meetings with new persons and culture in the destination country, which cause an influence to individual create by the own identity. These two phenomenons are dependence by each other for youth in their turn shall know to give rise to an existing identity in the present.The changes that we illuminate in discretion with our survey can seem as many. The youth has debate everything from how they are allowed to behave, to how they would like to be but who cant due to by their ethnic belonging.

No description available.

I Sverige finns en lång historia av invandring, vilket har lett till att ett ämne som fått allt större samhällsbetydelse är integration och mötet mellan olika kulturer i landet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur personer med invandrarbakgrund i Sverige representeras inom svensk media, samt huruvida sådan representation grundas i stigmatisering av personer med utomeuropeisk bakgrund. Detta gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys av dagspressartiklar publicerade i Expressen och Aftonbladet. Valet av dessa tidningar ämnade till att synliggöra om representationen av målgruppen varierade beroende på tidningens politiska inriktning. Vi valde att analysera 38 stycken artiklar som var baserade på debatt samt nyhetsartiklar för att fånga medias framställning av invandrare med utomeuropeisk bakgrund. Analysen genomfördes med hjälp av Goffmans teori om stigma samt Berger och Luckmanns teori om socialkonstruktivism för att undersöka hur representation i media kan leda till marginalisering av minoriteter i Sverige.  Studien visade inledningsvis att personer med invandrarbakgrund i svensk media i hög grad framställdes som en syndabock för integrationen där ansvar för en lyckad integration läggs på enskilda individer. På det sättet har medias representationer av personer med utomeuropeisk bakgrund en avgörande roll i konstrueringen av “invandrare” samt för upprätthållning av stigmatisering av denna grupp. Vidare visade studien att personer med invandrarbakgrund representeras gällande ekonomiska frågor, vilka berör deras roll på arbetsmarknaden samt deras betydelse för välfärden. Slutligen visade undersökningen att personer med invandrarbakgrund främst associerades till kriminalitet och gängaktivitet. Sådan representation grundades i stigmatisering av främmande kulturer vilka gestaltades som patriarkala och främjande till kriminalitet. Resultatet visade därigenom att det inte fanns någon markant skillnad mellan Expressen och Aftonbladet med hänsyn till hur de framställde invandrare trots skillnaderna i tidningarnas ideologiska och politiska inriktningar. Tidningarna använde sig istället övervägande av liknande stigmatiserande representationer som samtliga personer med utomeuropeisk bakgrund i ett negativt ljus.

The purpose of this master's thesis is to find out what support students of Swedish for Immigrants (sfi) think they get from the public library during their study of the Swedish language. One important aspect in this essay is to examine whether the library can meet the need of Swedish-speaking meeting places where the sfi-students can practise their new language. The method used in this study is qualitative interviews. Nine sfi-students, one sfiteacher and one librarian have been interviewed. A sociocultural perspective on learning has served as a theoretical starting point. The results of the study shows that most of the sfi-students interviewed frequently use the library. The students don’t seem to think that they have significant use of the library when learning Swedish and they don’t recognise the library as a meeting place. However, the study shows that what the students actually do at the library lead to communication in Swedish and we make the conclusion that the library to some extent meets their needs of a meeting place. Furthermore the respondents express a need of practising their new language with Swedish people and several of them think that the library can have the function of a meeting place for many immigrants with greater needs. The respondents also suggested future developments the library could do to further support sfi-students. We conclude that the library seems to have a potential in being a meeting place where immigrants can practise their Swedish.

<p>This work deals with the introductory course for immigrants (<em>Introduktionskurs för invandrare – IVIK</em>) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal <em>SO</em> (social studies) and when it comes to informal transferring of values.</p><p>I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed.</p><p>To understand the educational environment, I have used Antonio Gramsci´s theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel Foucault´s ideas of power and knowledge.</p><p>I have found that fostering into a “Swedish” view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om Introduktionskurs för invandrare (IVIK). Jag har undersökt hur eleverna i denna undervisning undervisas in i en svensk förståelse av religion, både i den formella undervisningen i Samhällsorienterande ämnen (SO) och mera informellt fostrande.</p><p>Jag har intervjuat lärare och skolansvariga, intervjuer som jag sedan analyserat.</p><p>För att förstå undervisningsmiljön har jag använt en självständig tolkning av Antonio Gramscis teori om hegemoni samt Foucaults idéer om makt och kunskap.</p><p>Fostran till ”svensk” syn på religion förekommer i undervisningen både implicit och explicit men att synen på <em>hur</em> och <em>hur mycket</em> är mera ambivalent.</p>

This work deals with the introductory course for immigrants (Introduktionskurs för invandrare – IVIK) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal SO (social studies) and when it comes to informal transferring of values. I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed. To understand the educational environment, I have used Antonio Gramsci´s theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel Foucault´s ideas of power and knowledge. I have found that fostering into a “Swedish” view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent. / Detta examensarbete handlar om Introduktionskurs för invandrare (IVIK). Jag har undersökt hur eleverna i denna undervisning undervisas in i en svensk förståelse av religion, både i den formella undervisningen i Samhällsorienterande ämnen (SO) och mera informellt fostrande. Jag har intervjuat lärare och skolansvariga, intervjuer som jag sedan analyserat. För att förstå undervisningsmiljön har jag använt en självständig tolkning av Antonio Gramscis teori om hegemoni samt Foucaults idéer om makt och kunskap. Fostran till ”svensk” syn på religion förekommer i undervisningen både implicit och explicit men att synen på hur och hur mycket är mera ambivalent.

Studien ”Vägen till arbetet – en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden” syftar till att lyfta fram på vilket sätt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan påverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor påverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin väg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att användas i studien är det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är män mellan 25 till 50 år och samtliga respondenter är aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm. Studien avslutas med tanken om att det tillvägagångssätt som gör att deltagaren påverkar sitt sociala och humankapital på den ideella organisationen är att genom att vara delaktig i deras resurser. Dessa är att främst komma i kontakt med en yrkesvägledare, studera svenska, samt få vara en del utav gemenskapen inom organisationen, som spelar stor roll för deltagarna. Å andra sidan, har inte dessa resurser någon direkt påverkan till anställning. Det som i första hand spelar roll för deltagaren är svenska kunskaper och nya mer direkta kontakter med olika arbetsgivare för att effektivare komma in på arbetsmarknaden. Detta är något som den ideella organisationen inte mer än i viss mån bidragit med till sina deltagare.

No description available.