Syfte med denna studie är att fördjupa förståelsen hur personer med utländsk härkomst, som kommer till Sverige i vuxen ålder upplever sin situation kopplat till integration i det nya landet. En annan aspekt som berörs är svenska integrationspolitiken och dess koppling till immigranternas tankar. Den metod som används är kvalitativ. I den insamlade materialet ingår tio intervjuer, vardera fem av varje kön. Dessa individer har varit bosatta i Sverige mellan tio och femton år. Integrationsperspektivet i uppsatsen är avgränsad till arbetsmarknadsintegration, boendeintegration samt social integration. Integration av personer med utländsk härkomst är betydelsefull, då dessa individer får likvärdiga sociala samt ekonomiska möjligheter.   Resultatet av undersökningen visar att dessa personer upplever att bristande språkkunskaper har varit/ är ett av de större hindren som de möter i samband med sin integrering. En annan faktor som diskuteras samt problematiseras är det svenska samhällets krav på anpassning på dessa individer, därav koppling till Strukturell/institutionell diskriminering.

No description available.

<p>Den här studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet påverkas av att inte behärska svenska språket motsvarande slutnivån inom sfi (svenska för invandrare). Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sju män och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen ålder från olika delar av världen. Syftet med undersökningen är att studera svenska språkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnå sfi:s slutnivå. För att ha möjlighet att sätta de resultat jag kommer fram till i relation till något, för att kunna göra jämförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som också invandrat till Sverige i vuxen ålder men som alla klarat att få godkänt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga är situationsbetingat och relativt, dvs. det beror på vad personen jämför med hur goda svenskkunskaper han/hon upplever sig ha. I takt med att svenkkunskaperna förbättras ökar handlingsutrymmet och självständigheten. Beroendet av andra i familjen och närmiljön minskar därmed. Ambitionsnivå måste tas i beaktande vid en diskussion om handlingsutrymme och ålder spelar här en viktig roll då de yngre intervjupersonerna generellt har en högre ambitionsnivå än de äldre. Ingen av de intervjuade personerna upplever någon känsla av ensamhet, utan istället en hög grad av delaktighet inom familjen och även delaktighet på det lokala planet. En klar skiljelinje framstår mellan de bägge grupperna beträffande upplevelse av delaktighet på den samhälleliga nivån. Resultaten visar också att alla intervjupersoner har strategier för att öka handlingsutrymmet och delaktigheten och det som utmärker personerna i referensgruppen är att de har många och välutvecklade strategier som ofta handlar om hur de själva på bästa sätt aktivt ska lära sig bättre svenska. Kunskaper i svenska språket synes således ha stor betydelse för möjligheten till utökat handlingsutrymme utanför familjen och för känslan av delaktighet på den samhälleliga nivån.</p>

<p>Denna studie handlar om mångkulturell vägledning. Syftet med vårt forskningsarbete är att ta reda på om mångkulturell vägledning finns i verkligheten och i så fall hur tre studie- och yrkesvägledare definierar mångkulturell vägledning och hur det bedrivs på Komvux. Men vidare är det ändå viktigt att undersöka hur en verklig situation stämmer överens med den litteratur som finns på ämnesområdet. Vi har arbetat med den kvalitativa metoden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare. Frågeformulären har byggts upp runt tre huvudfrågor och utifrån dessa har sedan följdfrågor ställts. Av resultatet framkom att studie- och yrkesvägledare har olika uppfattningar om mångkulturell vägledning och de bedriver den på olika sätt i sin verksamhet. Vår studie visar att studie- och yrkesvägledare använder de metoder och modeller, som beskrivs i litteraturen om mångkulturell vägledning, men i begränsad utsträckning. Vår förhoppning och tro är att vår undersökning kan ge extra information om mångkulturell vägledning.</p>

<p>Vår uppsats handlar om hur en invandrartät och icke invandrartät skola arbetar för att förbättra elevernas skolprestationer vad gäller betygen. Då den ena skolan är invandrartät utgör svenska2 och modersmålsundervisningen grunden för deras kunskapsinhämtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever får de också tillägg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har få invandrarelever, får däremot inget tillägg till grundpengen trots att även de har elever som är i behov av stöd. Där får skolledningen istället försöka fördela resurserna på bästa vis. Metoden vi använde oss utav var kvantitativ då vi hämtade statistik genom Statistiska Centralbyrån och Skolverket. Den kvantitativa informationen från statistiken har vi tolkat genom intervjuer med rektorer på vardera skolan samt ställt kompletterande frågor till utbildningskontoret i den ena kommunen. Frågorna till utbildningskontoret behövdes för att förklara lite mer detaljerat hur de delar ut resurser till skolorna i den icke invandrartäta kommunen då detta inte kunde besvaras av skolledningen. Dessa intervjuer utgjorde den kvalitativa metoddelen i arbetet. Det vi kom fram till var att skolorna har olika slags problematik att ta itu med och tillvägagångssättet därmed blir annorlunda. Rektorerna på de två skolorna gör allt som står i deras makt för att kunna erbjuda eleverna en så god skolgång som möjligt efter de resurser som de har att fördela.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning. Det finns även ett positivt samband mellan instrumentella attityder till svenska och språkanvändning. Däremot finns det negativa korrelationer mellan attityder till språkinlärning och språkfärdighet respektive attityder till språkinlärning och språkanvändning. Undersökningen ledde till slutsatsen att resultatet för den här studien stämmer i stor grad med tidigare forskning.</p>

<p>Denna c-uppsats handlar om hur de äldre invandrarnas sociala liv påverkas av migrationen samt vilka tankar de har kring sin omsorgssituation. För att få en djupare kunskap och förståelse för de äldre invandrarnas sociala situation samt deras förväntan på äldreomsorgen gjordes en kvalitativ intervjuundersökning med sex äldre invandrare från Bosnien och Somalia. En jämförelse mellan de båda grupperna redovisades inom olika teman, umgänge, de närstående, åldrandet och hemlängtan, omsorgen i det nya landet. Resultaten studerades utifrån ett interaktionstiskt perspektiv och den teoretiska kunskapen om socialt nätverk och socialt stöd. De båda grupperna hade kommit till Sverige på grund av krig i sina hemländer, de hade inte valt att flytta utan blivit tvungna att fly från hemlandet. Det visade sig i denna begränsade undersökning att de äldre invandrarna från Bosnien var mer integrerade i det svenska samhället, de hade ett mer fungerande socialt nätverk än äldre somalier. Gemensamma var de stora och svåra omställningarna efter migrationen samt behovet av emotionellt och praktiskt stöd från anhöriga, vänner och omgivningen.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka vad unga arbetslösa med utomeuropeisk bakgrund anser om sin situation och sina framtidsmöjligheter, för att få en ökad förståelse om deras situation och upplevelser.</p><p>Undersökningen har byggt på kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter med utomeuropeisk härkomst i åldrarna 16-25. Studien har utgått från en hermeneutisk ansats och analysen har byggt på tidigare forskning samt socialpsykologiska teorier.</p><p>Resultaten visar att individerna upplever att de står utanför samhället och dess sociala medborgarskap pga. avsaknaden av ett arbete samt att de anser sig stämplad en negativ social identitet av samhället, både i arbetslivet och på fritiden, vilket följaktligen bidragit till social exklusion och sämre förutsättningar till erhållandet av arbete. Därtill framkommer det en efterlysning från dessa individer av en annorlunda individanpassad arbetssätt för minoritetsgrupper med handläggare med kulturkompetens, för att följaktligen skapa bättre förutsättningar till arbete för dem.</p>

<p>This study aims to illuminate central aspects of immigrant fathers' experience of fatherhood in Sweden, a subject that has been widely debated but has garnered scant scientific information. Three informants of Middle Eastern background were interviewed. Central aspects that surfaced during the interviews are family and the cultural/religious group as a basis for individual's lives. Thus the informants prioritize the survival of the family and group through boundary strategies, but these boundaries consists of several layers, some of which are flexible.</p> / <p>Syftet med denna studie är att belysa och beskriva centrala och relevanta aspekter av invandrarfäders upplevelser av sitt föräldraskap i Sverige. Detta vida omtalade ämne, har fått föga vetenskaplig uppmärksamhet, vilket denna studie ämnar ändra på. Tre informanter från Mellanöstern intervjuades för studiens syfte. Centrala teman som dyker upp är informanternas syn på familjen samt den kulturella och religiösa gruppen som väsentlig bas i individens liv. Därmed bör enligt informanterna familjens och gruppens fortskridande och överlevnad prioriteras och säkras genom olika former av gränsbevarande strategier. Dessa består av gränssättningar utåt men även inåt och mellan dessa två existerar ett område med möjligheter till förhandlingar och rörlighet.</p>

<p>I den svenska skolan i dag finns elever med ursprung från en mängd olika delar av världen. Däremot är de yrkesverksamma vuxna till allra största delen svenska. Våra invandrarelever möter sällan vuxna från den egna kulturen i de miljöer de vistas större delen av sin vakna tid. Såväl ute i samhället som i skolan saknas yrkesverksamma invandrare som kan tjäna som förebilder för dessa ungdomar. Värst drabbade är flickorna eftersom invandrarkvinnor toppar statistiken över arbetslöshet och sjukskrivningar. Många av våra invandrarflickor har inte mammor som är yrkesverksamma och kan fungera som förebilder när det gäller studier och yrkesval. Arbetslösheten är större bland invandrarflickor än bland svenska flickor. Invandrarflickorna är en grupp som ofta är utåt sett problemfri och därför lätt blir osynlig inte mycket forskning har gjorts om denna grupp. Målet med detta arbete har varit att ta reda på vad invandrarflickor har för förebilder och hur de ser på sig själva och sin framtid. Jämte en översiktlig litteraturstudie har jag valt att intervjua fyra bosniska flickor. Intervjuerna har sammanställts och resultaten har jämförts med litteraturen. Flickorna har avidentifierats. Arbetet berör flickornas syn på den egna framtiden, vilka förebilder de har när de tänker på framtiden, hur de ser på sig själva och vilken relation de har till sina föräldrar.</p>