This is a study of two school extern homework activities dedicated to helping students with their homework. The questions at issue are 1) how are the homework activities organized when it comes to financing, planning, marketing and implementation? 2) Who participates as staff as well as students and what are the requirements for participants? 3) What are the reasons for students to attend school external homework sessions? Material was gathered by a survey among the students at the activities and by interviews with principals for each activity. Two main findings are that the homework activities are almost exclusively visited by students with immigrant background and that the main reasons for participating are difficulties with the Swedish language, and parents not being able to help their children with homework. One conclusion is that this may explain the high rate of students with immigrant backgrounds. Another conclusion is that the homework activities cater for needs that according to the Swedish curriculum are supposed to be met by the schools.

Sammanfattning Växjö universitet Institutionen för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C-uppsats 10 p Titel Etnicitet, genus och missbruk – En deskriptiv studie om skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga missbruksklienter med svenskt och utomnordiskt ursprung Engelsk titel Ethnicity, gender and drug abuse, a descriptive study on differences and similarities between male and female drug abuse clients with swedish and non–scandinavian origin Författare Diana Bergström och Tina Gheisari Bergström Handledare Maria Alm Datum Mars 2007 Antal sidor 39 Sökord Etnicitet, kön, invandrare, drogmissbruk, ungdomar, behandling Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva skillnader och likheter mellan klienter med svenskt respektive utomnordiskt ursprung, av båda könen, i bakgrundsfaktorer, drogmissbruk och behandlingsmetoder. Metodvalet var en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod, där den kvantitativa utgjordes av statistisk analys av DOK-material och den kvalitativa av intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. DOK–materialet analyserades och tolkades utifrån ett positivistiskt- och intervjuerna ett hermeneutiskt perspektiv. Det teoretiska perspektivet i den kvalitativa delen utgick från det postmoderna perspektivet i klientarbete. De mest framträdande resultaten var att vissa signifikanta skillnader mellan dessa grupper fanns, bl.a. beträffande familjestöd, primärdrog, psykisk hälsa och kriminalitet. Det visade sig även att kön och ursprung var beroende av varandra. För att visa vilken faktor av kön och ursprung som var orsak respektive verkan var det ofta nödvändigt att beakta båda samtidigt. Respondenternas synsätt om skillnaderna mellan dessa klientgrupper var skiftande och sammanföll enbart i vissa fall med de kvantitativa resultaten.

Studien bygger på en analys av svenska tidningars skrivelser kring verksamheten Sharaf Hjältar, en verksamhet tillsatt av den feministiska organisationen Elektra. I denna studie visar jag på hur bland annat invandrare, kultur samt kvinnoförtryck som sker bland svenska invandrare gestaltas i svensk media. Fokus har legat på att visa hur media, genom att stereotypifiera och stigmatisera kulturer, beteenden och identiteter skapar en bild av invandrare i det svenska samhället. Studien visar hur invandrare framställs som bland annat en homogen grupp som fungerar i kollektiva former samt hur invandrare sätts i en stark motsatsbild till ”svenskar” och ”svenskhet”. I studien behandlas således även konstruktionen av ”vi” och ”dom”.

Denna studie handlar om mångkulturell vägledning. Syftet med vårt forskningsarbete är att ta reda på om mångkulturell vägledning finns i verkligheten och i så fall hur tre studie- och yrkesvägledare definierar mångkulturell vägledning och hur det bedrivs på Komvux. Men vidare är det ändå viktigt att undersöka hur en verklig situation stämmer överens med den litteratur som finns på ämnesområdet. Vi har arbetat med den kvalitativa metoden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre studie- och yrkesvägledare. Frågeformulären har byggts upp runt tre huvudfrågor och utifrån dessa har sedan följdfrågor ställts. Av resultatet framkom att studie- och yrkesvägledare har olika uppfattningar om mångkulturell vägledning och de bedriver den på olika sätt i sin verksamhet. Vår studie visar att studie- och yrkesvägledare använder de metoder och modeller, som beskrivs i litteraturen om mångkulturell vägledning, men i begränsad utsträckning. Vår förhoppning och tro är att vår undersökning kan ge extra information om mångkulturell vägledning.

Vår uppsats handlar om hur en invandrartät och icke invandrartät skola arbetar för att förbättra elevernas skolprestationer vad gäller betygen. Då den ena skolan är invandrartät utgör svenska2 och modersmålsundervisningen grunden för deras kunskapsinhämtande. Eftersom denna skola har en hög andel invandrarelever får de också tillägg till grundpengen vilket ger dem större frihet att fördela resurserna inom verksamheten. Den andra skolan, som har få invandrarelever, får däremot inget tillägg till grundpengen trots att även de har elever som är i behov av stöd. Där får skolledningen istället försöka fördela resurserna på bästa vis. Metoden vi använde oss utav var kvantitativ då vi hämtade statistik genom Statistiska Centralbyrån och Skolverket. Den kvantitativa informationen från statistiken har vi tolkat genom intervjuer med rektorer på vardera skolan samt ställt kompletterande frågor till utbildningskontoret i den ena kommunen. Frågorna till utbildningskontoret behövdes för att förklara lite mer detaljerat hur de delar ut resurser till skolorna i den icke invandrartäta kommunen då detta inte kunde besvaras av skolledningen. Dessa intervjuer utgjorde den kvalitativa metoddelen i arbetet. Det vi kom fram till var att skolorna har olika slags problematik att ta itu med och tillvägagångssättet därmed blir annorlunda. Rektorerna på de två skolorna gör allt som står i deras makt för att kunna erbjuda eleverna en så god skolgång som möjligt efter de resurser som de har att fördela.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning. Det finns även ett positivt samband mellan instrumentella attityder till svenska och språkanvändning. Däremot finns det negativa korrelationer mellan attityder till språkinlärning och språkfärdighet respektive attityder till språkinlärning och språkanvändning. Undersökningen ledde till slutsatsen att resultatet för den här studien stämmer i stor grad med tidigare forskning.

Den här studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet påverkas av att inte behärska svenska språket motsvarande slutnivån inom sfi (svenska för invandrare). Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sju män och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen ålder från olika delar av världen. Syftet med undersökningen är att studera svenska språkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnå sfi:s slutnivå. För att ha möjlighet att sätta de resultat jag kommer fram till i relation till något, för att kunna göra jämförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som också invandrat till Sverige i vuxen ålder men som alla klarat att få godkänt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga är situationsbetingat och relativt, dvs. det beror på vad personen jämför med hur goda svenskkunskaper han/hon upplever sig ha. I takt med att svenkkunskaperna förbättras ökar handlingsutrymmet och självständigheten. Beroendet av andra i familjen och närmiljön minskar därmed. Ambitionsnivå måste tas i beaktande vid en diskussion om handlingsutrymme och ålder spelar här en viktig roll då de yngre intervjupersonerna generellt har en högre ambitionsnivå än de äldre. Ingen av de intervjuade personerna upplever någon känsla av ensamhet, utan istället en hög grad av delaktighet inom familjen och även delaktighet på det lokala planet. En klar skiljelinje framstår mellan de bägge grupperna beträffande upplevelse av delaktighet på den samhälleliga nivån. Resultaten visar också att alla intervjupersoner har strategier för att öka handlingsutrymmet och delaktigheten och det som utmärker personerna i referensgruppen är att de har många och välutvecklade strategier som ofta handlar om hur de själva på bästa sätt aktivt ska lära sig bättre svenska. Kunskaper i svenska språket synes således ha stor betydelse för möjligheten till utökat handlingsutrymme utanför familjen och för känslan av delaktighet på den samhälleliga nivån.

Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål. Samtliga mammor har fött alla sina barn i Sverige och barnen är mellan 5 månader och 4 år. Intervjuerna har analyserats enligt innehållsanalysmetoden. Resultaten utgår från fyra huvud kategorier: upplevelse av bemötande, upplevelse av information, upplevelse av stöd från BVC och förväntningar. Resultaten visar att sjuksköterskans välbemötande räknas som en viktig faktor som kan ha en positiv påverkan på mammornas upplevelse av kontakterna på BVC. Att kunna ha tillgång till informationsbroschyrer som är lätt förståliga för invandrare med språksvårigheter eller skrivet på persiska språket, visar sig vara önskvärd. Barnsjuksköterskas bemötande och kunskap om olika kulturer kan ha positiv påverkan på mammornas tillfredställelse och vällbefinnande. Med kulturkompetens ökar sjuksköterskans förståelse av invandraremödrars tankar och värderingar, vilket kan leda till en ökad tillfredställelse hos både sjuksköterskan och mamman. Nyckelord: Barnhälsovård, invandrare, sjuksköterska, Iranska mödrar, kultur / Immigrants are coming to Sweden from different corners of the world with a different traditions and cultures. It may come up some communication problems at the contact with the Swedish authorities, including health care. The purpose of this study is to investigate Iranian mothers' experience of contact with the BVC and their experience of strengths and weaknesses in contact with the Swedish child health care.The method has an exploratory design with a qualitative approach. Totaly seven mothers were interviewed and all had Iranian origin and Persian as their mother tongue. All mothers have given birth to all their children in Sweden and the children are all between 5 months and 4 years. The interviews were analyzed according to content analysis. The results are based on four main categories: experience of treatment, experience of information, experience of support from the child health center and expectations. The results show that the nurse nice treatment counted as an important factor that can have a positive impact on mothers' experience of contacts at the child health center. To have access to information brochures which are easily understandable for immigrants with language difficulties or written in Persian language, is found to be desirable. The Paediatric nurse treatment and her knowledge of different cultures may have positive effects on mothers' satisfaction and wellbeing. Cultural competence is increasing the nurse's understanding of immigrant mothers' thoughts and values, which can lead to greater satisfaction among both nurses and mothers. Keywords: child health care, immigrants, nurse, Iranian mothers, cultur

Utifrån läroplanen strävar förskolan efter ett väl fungerade samarbete med föräldrarna genom att visa respekt och ha bra relationer till barnens familjer. Syftet med examensarbetet är att lyfta fram betydelsen av "föräldrarummet" som är en verksamhet på Sätragårdens förskola, för att underlätta integrationen av invandrarföräldrar och att samverka med dem. Metoden är att intervjua två föräldrar, en personal och föräldrarums ansvariga på Sätragårdens förskola samt att observera hur arbetar föräldrarummet. Med hjälp av mjukvara Complador skapades ett strateginät som visade föräldrarummets aktiviteter och strategier. Resultat visar att föräldrarummet har en stor betydelse för att invandrarföräldrar blir integrerade och delaktiga i förskolans arbete.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka invandrares överrepresentation som gärningsmän i våldtäktsstatistiken. Avsikten är främst att kartlägga storleken på överrepresentationen, dess förklaringar och eventuella orsaker. Uppsatsen tar även upp gällande rätt inom området och lagstiftningen innan reformen i april 2005, dess förändringar och avsikten bakom förändringarna. Antalet våldtäkter tycks bli allt högre och det är mot denna bakgrund som lagstiftningen och lagstiftningsreformen som genomfördes i april 2005 presenteras och diskuteras. Invandrares överrepresentation i våldtäkter är en fråga som inte får tillräcklig uppmärksamhet av samhällets aktörer. Brottsförebyggande rådet har givit ut två rapporter med en tidsintervall på tio år. Invandrares och invandrares barns brottslighet gavs ut 1996 och efterföljaren Brottslighet bland personer födda i Sverige och utlandet gavs ut nästan tio år senare, året 2005. Dessa rapporter är dessutom inte koncentrerade på våldtäktsbrottet utan behandlar alla typer brottslighet och lägger ytterst liten vikt vid orsakerna därtill. I dagens samhälle pågår relativt mycket debatter rörande våldtäkter, brottet är uppmärksammat i media och forskning bedrivs. Detta krävs för förebyggandet av brottet, anmärkningsvärt är dock den nästan obefintliga uppmärksamhet som ges invandrares överrepresentation i våldtäktsstatistiken. Att påpeka överrepresentationen kan förknippas med främlingsfientlighet och inte mindre att konstatera att överrepresentationen är ett problem. Ämnet är tabu. Resultatet blir en ond cirkel med ett problem som inte diskuteras och därmed inte kan reduceras eller lösas varför problemet eskalerar. Detta leder oss till slutsatsen att invandrares överrepresentation måste belysas för att orsakerna ska kartläggas och förhoppningsvis leda till en ljusare utveckling.