<p>Research has shown that immigrants in the Swedish society often, when seeking jobs, don’t get the same opportunities as the rest of the population. This thesis is a qualitative research that examines the problematic situation of unemployment among immigrants in the municipality of Finspång. The purpose of this study is to analyze how civil servants in Finspång apprehend and describe the labor market problems surrounding the immigrant groups that live in the municipality of Finspång. The empirical material is build upon seven qualitative interviews with eight civil servants working in Finspång. The main focus has been to study how power relations that could be generated through structural/institutional discrimination related to ethnic/ cultural and gender based differentiation take place and regulate opportunities on the Swedish labor market.</p>

Vissa elever blir inte godkända när de förväntar sig att bli det – så även inom utbildningen i svenska för invandrare (SFI). En del av dessa elever förstår inte heller att de inte är godkända eller varför de inte är godkända. Bakgrunden till denna studie var att jag själv kände ett behov av att förstå sambanden kring detta för att om möjligt minska problemet i mitt framtida yrkesliv. Syftet var att söka svar på varför vissa SFI-elever inte förstår sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen. Forskningsfrågorna som användes för att undersöka detta var följande: Får eleverna formativ bedömning i undervisningen och i så fall vilken? Har eleverna metakognitiv insikt och får de metakognitiv träning i undervisningen? Vilka andra faktorer har betydelse för elevernas förståelse för sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen? Metoden var att intervjua dels lärare, dels elever. Elva lärare svarade på en enkät med både bundna svarsalternativ och möjligheter till kommentarer.  Två SFI-elever som inte förstår varför de ännu inte är godkända intervjuades genom ett personligt möte med en elev i taget i knappt en timme. Det känsliga i studiens ämne gjorde att dessa intervjuer täckte även andra frågor. Resultatet visar på både överensstämmelse och diskrepans mellan lärarsvaren och elevsvaren. Överensstämmelsen gäller vissa anledningar till elevernas bristande självbedömning såsom utbildningsbakgrund, privat situation och syn på SFI. Diskrepansen gäller synen på hur undervisningen är upplagd, där lärarna uppger användande av många olika metoder för formativ bedömning och några för metakognition, men där eleverna inte uppger några metoder för formativ bedömning och uppvisar brister i sin egen metakognition. Eleverna känner inte till kursmålen, tror sig snart vara godkända och förstår inte varför de inte får skriva det avslutande provet. I diskussionen dras slutsatsen att dessa elever behöver mer formativ bedömning, bland annat genom mer återkoppling kring det de inte behärskar samt fler metakognitiva strategier, bland annat för att få svåra privata situationer att inverka mindre på inlärningen. Ytterligare faktorer som spelar roll för möjligheter till bättre självbedömning hos eleverna är deras uppnådda språknivå, beaktande av det faktum att de är vuxna samt SFI:s kontinuerliga intagning.

In the 60’s and 70’s a large group of Yugoslav migrants came to Sweden in search for jobs. These people mostly belonged to the generation born after the Second World War, a generation brought up in the official discourse of “Brotherhood and Unity”. A discourse downplaying ethnic differences in favour of a national identification. With the break-up of Yugoslavia in the early 1990’s their Yugoslav national identity was beginning to be contested. The Serb migrants had to redefine themselves due to the changing situation and to replace or redefine their Yugoslav identities. This paper presents a case study for three individuals in this group and how they defined themselves before the break-up and how they handled the break-up. It presents how they today look upon Yugoslavia and how that place has changed meaning in their everyday narratives. The question I try to answer is whether someone can call himself Yugoslav when Yugoslavia no longer exists, and how the image of Yugoslavia has changed due to the break-up. I show that the image of Yugoslavia is still very much alive but this image has turned from a place in physical space to a place in their narratives, close to Foucault’s definition of a Utopian place. A place in their minds, perfected in form. They still call themselves Yugoslavs, if the social context allows that, they still use the term to relate to their origin and in discussions of place.

The purpose of the essay has been to examine representations of immigrants in contemporary library and information science research in a Scandinavian context. By analyzing nine articles from the past decade we examine the perceptions that exist in the concepts of multiculturalism, culture, race, ethnicity, religion, gender and whiteness and what role and importance the library as a place is assigned in relation to immigrants as a user group. Our study consists of a qualitative text analysis, a critical oriented close reading method based on critical race and whiteness studies and intersectional theory. We have, with the help of Sara Ahmed´s theories of hegemonic whiteness, demonstrated how multiculturalism is partly presented as something desirable and good, partly as something potentially threatening. The discourse of multiculturalism can be said to express the notions of the other, which in the source material manifests itself by ascribing otherness to immigrants. We have, for example, examined how ethnical and cultural differences are highlighted by a separation of East and West, the library’s educational and assisting role in relation to immigrants as a user group as well as representations of whiteness, gender and clothes. In the analysis we point to a number of complex and paradoxical representations of multiculturalism and immigrants in earlier studies of the public library. With this study we wish to encourage further user studies to nuance these representations. The study is a two-year Master’s thesis in Library and Information Science written at Uppsala University.

Denna forskning genomfördes under åren 2000–2004. Forskningssammanhanget är både Lesbiska studier och IMER forskning. I avhandlingen studeras livserfarenheter som 21 lesbiska informanter från 15 olika länder, alla invandrare i Sverige, berättar om. Utgångspunkten för forskningen är sexualitet och migration. De övergripande forskningsfrågorna är: Genom vilka processer blir kvinnor medvetna om sin sexuella dragning till kvinnor? Hur ”lär” de sig att leva lesbiskt, samt inom vilket socialt sammanhang sker dessa processer? Forskningsfrågorna belyses genom de livserfarenheter som de 21 lesbiska informanterna berättar om. Analysen görs genom fokusering på det samband och den växelverkan som fi nns mellan lesbiskhet och migration i datamaterialet. Studien är etnografi sk och kvalitativ. Den narrativa metoden används för inhämtning av det empiriska materialet, vilket består av utskrivna intervjuer och anteckningar från deltagande observation. Analysen görs med hjälp av teorier om sociala relationer, heteronormativitet, stigmatisering, aktörskap och migration. Studien visar att informanternas erfarenheter av stigmatisering och marginalisering liknar varandra oavsett i vilket samhälle de växt upp. Marginaliseringen av lesbiska kvinnor hänger till stor del samman med en samhällsstruktur som förtrycker kvinnlig sexualitet. Det är genom komma-ut-processen som den lesbiska kvinnan ”lär” sig att ”vara” lesbisk. Stigmatisering är det sociala sammanhang i vilket den lesbiska kvinnan blir medveten om sin sexuella orientering. Genom sitt aktörskap ändrar den lesbiska kvinnan sin sociala position i marginalen och växer som ett självständigt och stolt lesbiskt subjekt. Detta leder henne till att söka sig till andra homosexuella (kvinnor och män). Känslan av grupptillhörighet baserad på likartade livserfarenheter, som har sin grund i samhällets attityd till deras lesbiskhet är centralt för informanternas liv och avgörande för bygget av ett lesbiskt samhälle, oavsett etnisk och nationell bakgrund. Det lesbiska samhället (och gaysamhället) är internationellt. / This research was carried out during the years 200-2004. The theoretical basis of the thesis is found within the fields of Lesbian Studies and IMER-studies (studies of International Migration and Ethnic Relations). In the thesis the life experiences of 21 informants, originating from 15 different countries are studied. The 21 informants are all immigrant women living in Sweden. The point of departure of the research is that of sexuality and migration. The main questions of the research are: through which processes do women obtain consciousness about their lesbian orientation, how do they “learn “to “be” lesbians and within which social context do these processes take place? Answers to these questions are given through an analysis of the life experiences of the 21 informants. The analysis is focuses on the connection and the interaction between lesbianism and migration. The study is ethnographic and qualitative. The narrative method is applied to obtain the empirical material containing transcribed interviews and notes from participant observation. Theories of social relationship, heteronormativity, stigmatization, agency, and migration are applied. The study shows that the informants’ experience of stigmatization and marginalization are very similar irrespective of which society they grew up in. Marginalization of lesbian women is very much a consequence of social structure, which oppresses female sexuality. It is through the coming out process that lesbian women “learn” to “be” lesbian. Stigmatization is the social context in which the lesbian women becomes aware of her sexual orientation and grows into conscious lesbian. It is through conscious action (agency) that she alters her social position in the margin and becomes an independent and proud lesbian subject. In the course of this process she seeks contact with other homosexuals (women and men) and she develops a sense of belonging to a group of people who share similar life experiences of stigmatization on the grounds of their homosexuality. This feeling is crucial for the establishment of a lesbian community, irrespective of ethnic and national background. The lesbian community (and gay community as a whole) is international.

While almost 23 percent of the students in the Swedish upper secondary school are foreigners, only a fraction of the school libraries’ collections consists of literature written in other languages than Swedish or English. This study examines how five school librarians experience the task of working with literature composed in foreign languages in the multicultural and multilingual school of today. The results of the qualitative interviews are analyzed in relation to the legislation and policy documents that the school libraries are working by, and also in relation to the theoretical framework of sociocultural theory and the theories on second language acquisition developed by linguist Jim Cummins. The study shows that while multilingualism is discussed as an important matter in the legislation and policy documents that the school libraries work by, the librarians in this study largely view the question of foreign literature as peripheral. Most part of the librarians connects first language reading to leisure-time activities rather than curricular activities, and stresses that the Swedish language should be prioritized in Swedish schools. The paper is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Studien syftar till att söka kunskap i hur människor som är födda under 50-talet upplever dagens mediesamhälle och hur de förhåller sig till sin användning av dagens medieteknik. Frågeställningarna innefattar hur informanterna ser på dagens nya medieteknik, hur de använder sig av den samt hur informanterna ser på dagens medieteknik i jämförelse med hur de ser på hur det såg ut när de växte upp. Studiens teorier innefattar Krekula och Johanssons teori om ålder samt Mannheims teori om generation. Studien omfattas av en grupp med sex stycken kvinnor. Tillvägagångssättet består av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Genom detta beskrivna tillvägagångssätt ihop med vårt teoretiska ramverk framkommer det att informanternas syn på dagens nya teknologi innefattar att informanterna vet att de använder den i stor grad och är medvetna om detta, men fortsätter ändå använda den i lika stor utsträckning. De är oroliga för att det fysiska mötet mellan människor kommer att försvinna på grund av dagens medieteknik, men dock ser de fler fördelar än nackdelar med den. Skälen till deras användande var att kunna vidhålla relationer via medietekniken. En del av informanterna använder medietekniken i princip hela tiden, medan andra försöker undvika den. Hur informanterna ser på dagens medieteknik i jämförelse med hur det såg ut när dem växte upp innefattar att informanterna anser att det var ett lugnare liv förut då stressen som teknologin frambringar inte fanns i samma utsträckning som den gör nu.Denna studie kan ses som ett komplement inom forskning om äldre och dagens medieteknik, då äldre i dagens forskning ofta syftar till äldre som är från 80 år och uppåt. Denna studie kan därför bidra med resultat från informanter som innefattar den yngre generationen av äldre. / The study aims at seeking knowledge about how people born in the fifties experience the current media society and how they view their own use of today's media technology. The questions asked in the thesis include; how the informants view today's media technology, how they use today's media technology and how the informants compare today's media technology in contrast to how it was when they grew up. The theories for the thesis include Krekula and Johansson's theory of age, as well as Mannheim's theory of generation. The approach used to gather information was semi-structured qualitative interviews, where six women were interviewed. Through this approach, together with our theoretical framework we can derived that the informants view on today’s new media technology includes that they know that they use media technology to a large degree but continue the usage in the same extent. They are worried that the physical encounter between people will disappear due to current media technology, but they see more benefits than disadvantages. The main reason for their use was to maintain relationships with acquaintances. Some of the informants use media technology all the time, while others try to avoid it. How the informants look at today's media technology in comparison to what it looked like when they grew up include that the informants thought that life calmer before, and that media technology might have brought more stress into their lives.This study can be a supplement on the area of elderly and current media technology research, as the research in this area is mostly focused on people older than 80 years. This study can therefore contribute information from a younger generation of the elderly.

Utomeuropeiskt adopterades studieresultat skiljer sig enligt tidigare studier åt mellan adopterade med olika geografiskt ursprung. Studier har även visat att personer med rasifierade utseenden kan möta stereotypa föreställningar och rasism i utbildningssammanhang. Hur sådana situationer gestaltat sig och hanterats av adopterade med olika studieförmåga är däremot mindre känt. Syftet med föreliggande studie var att, med utgångspunkt i socialpsykologiska teorier om samspel mellan sociala identiteter, stereotyper och studieprestationer, söka fördjupad kunskap om hur adopterade med god studieförmåga har upplevt och hanterat stereotypa föreställningar i utbildningssammanhang. Totalt tio intervjuer med utomeuropeiskt adopterade kvinnor och transpersoner med akademisk examen undersöktes med tematisk analys. Fyra typer av strategier och deras effekter beskrevs; undvikande, accepterande, omorienterande och konfronterande. Dessutom beskrevs avsaknad av strategier och brist på stöd och resurser från omgivningen. Adopterade från Korea hade oftare mött positiva stereotypa föreställningar om sin teoretiska kompetens medan övriga adopterade hade mött negativa stereotypa föreställningar om sin förmåga. Resultatet talar för att inte enbart individuella egenskaper och förhållanden före adoptionen, utan även psykologiska och sociala aspekter i den adopterades nya kontext, kan ha betydelse för adopterades prestationer i utbildningssammanhang. Studien gav uppslag till möjliga interventioner.

This essay will explain the effects of decentralisation, and what impact it has on the efficiency to create a better integration for immigrants on the Swedish labour market. Examples of literature that has been examined are Marcus Gossas and Jon Pierre. From these authors, I have been trying to explain the relationship between decentralisation, cooperation and efficiency. Since the end of the Second World War until the middle of 1980, Sweden mostly received labour immigrant. Since then, the immigrant pattern has changed to consist of mostly refugees. Changed immigration patterns together with increasing debts for the Swedish government has lead to decentralisation and cooperation between public authorities has therefore become a target to reach better efficiency. Two types of decentralisation are being analysed in this study, vertical and horisontal. Along with these two, I am discussing issues of legitimacy and efficiency. Problems with legitimacy on the local level can arise if private actors are involved as citizens lose some of their democratic influence that they should have if public authorities were deciding. Moreover can the efficiency be affected if too many actors are involved and try to cooperate. In Kalmar, the biggest problem that was experienced was that very little cooperation existed between private and public actors. More actors therefore need to be involved as immigrants to a large extent do not have access to the labour market and the local public employment service offices are limited in their work due to the centralisation of the public employment service (Arbetsförmedlingen).