<p>Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process är vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgår från Grundad teori, bygger på observationer och intervjuer genomförda på geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i.</p><p>Intervjuerna visade här att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och därmed klär sig i olika roller för att lättare socialisera sig in i olika grupper. Det andra perspektivet rör invandrarungdomars upplevelser av utanförskap och grupptillhörighetsbehov. Resultatet av detta antologibidrag visade invandrarungdomars benägenhet för vänskapsrelationsskapande med andra invandrare för att deras grupptillhörighetsbehov i dessa relationer blir tillfredställda vilket i sin tur leder till minskad utanförskapskänsla. Det tredje och sista perspektivet handlar om språkliga tillhörigheter, vad som händer med det svenska språket då olika kulturer möts och varför invandrarungdomarna i de svenskglesa förorterna föredrar att prata ”blattesvenska”. Resultatet av studien visar att ungdomarna med hjälp av språket visar vilka dom är och att de genom det känner en gemenskap och trygghet som de inte finner hos etniskt svenska ungdomar.</p><p> </p>

<p>Examensarbetet behandlar föräldrarnas dilemma vid eventuell läxhjälp i matematik.</p><p>Syftet är att undersöka problematiken kring etniska minoritetselevers läxhjälp då</p><p>föräldrarna räknar på ett annorlunda sätt än barnen lär sig i skolan. Samtidigt vill jag</p><p>också jämföra etniska minoritetsföräldrars sätt att räkna med hur etniska</p><p>majoritetsföräldrar löser matematiska problem. Undersökningen grundades på</p><p>frågeställningarna som behandlar elevers, föräldrars och lärares tankar om läxhjälp</p><p>beroende på om föräldrarna räknar på samma sätt som sina barn eller om de räknar</p><p>annorlunda. För att kunna belysa problematiken använde jag mig av litteratur som</p><p>behandlar de olika räknesätt som finns världen över och i Sverige samt Läroplanens</p><p>kriterier om samarbete och trygghet. Metoden jag har använt mig av var en kvalitativ</p><p>undersökningsmetod som byggdes på tre olika moment, uppgifter (test), enkät med</p><p>öppna frågor samt semistrukturerade intervjuer. Genom dessa metoder har jag fått fram</p><p>material för att senare i resultatdelen få en tydlig bild på skillnader mellan de olika</p><p>grupperna. Elevernas inställning till läxhjälp visar sig vara väldigt positiv eftersom de</p><p>tycker att det är bra att få se andra räknemetoder än den läraren lär ut. Slutsatsen är att</p><p>föräldrarnas och lärarnas sätt att räkna skiljer sig eftersom föräldrarna använder</p><p>mestadels algoritmräkning medan lärarna använder sig av skriftlig huvudräkning.</p>

Disputats, Stockholm 2007. / Sammanfattning på engelska med titeln: Organizing diversity : on integration, organizations and inter-ethnic relations in Sweden.

Ungdomars uppfattningar om kulturmöten och dess inverkan för deras identitetsskapande process är vad denna antologi handlar om. Bidragen, som metodologiskt utgår från Grundad teori, bygger på observationer och intervjuer genomförda på geografiskt olika platser i Sverige. Teoretiskt knyter studierna an till identitet och etnicitet. Identitetsskapande bland invandrarungdomar behandlas ur tre olika perspektiv. Det första av dessa belyser invandrarungdomars dubbla identiteter och de kulturtillhörighetskriser som skapas genom de olika kulturer de lever i. Intervjuerna visade här att invandrarungdomarna upplever sig ha dubbla identiteter och därmed klär sig i olika roller för att lättare socialisera sig in i olika grupper. Det andra perspektivet rör invandrarungdomars upplevelser av utanförskap och grupptillhörighetsbehov. Resultatet av detta antologibidrag visade invandrarungdomars benägenhet för vänskapsrelationsskapande med andra invandrare för att deras grupptillhörighetsbehov i dessa relationer blir tillfredställda vilket i sin tur leder till minskad utanförskapskänsla. Det tredje och sista perspektivet handlar om språkliga tillhörigheter, vad som händer med det svenska språket då olika kulturer möts och varför invandrarungdomarna i de svenskglesa förorterna föredrar att prata ”blattesvenska”. Resultatet av studien visar att ungdomarna med hjälp av språket visar vilka dom är och att de genom det känner en gemenskap och trygghet som de inte finner hos etniskt svenska ungdomar.

Introduktion: Invandringen ökar konstant till Sverige och att vara född utanför Norden anses vara den största riskfaktorn för försämrad tandhälsa. Flera orala sjukdomar är en konsekvens av bristande munhygien, bakteriella beläggningar och tobaksbruk. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av den egna munhälsan, kunskapen om munhälsa, munhygienvanor samt tobaksvanor hos en grupp invandrare. Frågeställningar: Vilka är dessa personers munhygienvanor? Vilka är dessa personers tobaksvanor? Vilken kunskap har dessa personer vad gäller sjukdomsuppkomst och prevention beträffande karies, gingivit och parodontit? Hur upplever dessa personer sin individuella munhälsa? Metod: En enkätundersökning genomfördes på en skola i Stockholm som undervisar i svenska för invandrare (SFI). Totalt deltog 56 individer i undersökningen. Resultat: Resultatet visade en varierande kunskapsnivå gällande orala sjukdomars uppkomst och prevention. Beträffande munhygienvanor uppger 48,1 % att de borstar tänderna två gånger dagligen och 80,8 % använder tandkräm innehållande fluor. Fyrtiosex procent använder tandtråd som approximalt hjälpmedel och 26,9 % tillsatte extra fluor via fluorskölj. Gällande tobaksvanor angav 7,4 % att de nyttjade cigaretter dagligen.   Konklusion: Då studiens resultat visar på varierande kunskapsnivå och orala vanor beträffande hygien och tobak bör kommande fokus ligga kring promotion för att öka medvetenheten beträffande munhälsa hos etniska minoriteter.

Studiens syfte var att undersöka och ge en övergripande bild av sfi-lärare upplevelser av att studera under liknande språkliga villkor som sina elever på sfi. För att kunna ge en helheltsbild valde jag att använda mig av tre frågeställningar som fokuserar på olika delar av deras upplevelser; hur talar lärarna om sina erfarenheter av att vara elev under liknande språkliga villkor som sina elever? Hur talar lärarna om sina erfarenheter av att möta sina elever sedan de börjat studera på kursen? Vilka insikter uttrycker lärarna att kursen har gett om sfi-lärarrollen? För att undersöka detta fick sfi-lärare på en skola i en medelstor svensk stad gå en nybörjarkurs i arabiska på målspråket, dvs arabiska var det enda språk som användes i undervisningen och kommunikationen med kursens lärare. Efter kursen genomfördes individuella samtalsintervjuer med sfi-lärarna. Därefter gjordes en innehållsanalys där svaren analyserades i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att sfi-lärarna uppgav att det varit något annorlunda än de förväntat sig att studera på målspråket. De flesta sa att det gick bra att förstå, trots att de inte förstod allt rent språkligt. Några upplevde dock att det var mycket svårt att förstå eftersom undervisningen inte var på deras modersmål eller ett språk de kunde sedan tidigare. Samtliga lärare berättade att de sett positiva förändringar i mötet med sina elever som talar språket de studerat, men en mötte även negativa attityder från de elever som inte talar språket. Lärarna uppgav att de genom kursen fått större förståelse för elevernas studiesituation samt hur det är att studera som vuxen. Kursen gjorde dem även uppmärksamma på vilka artefakter och medierande redskap som var av störst betydelse i nybörjarspråkundervisning på målspråket.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.      Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner.      Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser. I diskussionen framhålls att undervisning om hur eleverna kan läsa ut information om ord i lexikon bör förekomma i högre utsträckning så att alla elever säkert får möjlighet att utveckla sin förmåga att använda lexikon fullt ut.          En slutsats utifrån resultatet är att lärarna har en varierad och genomtänkt ordkunskapsundervisning där även undervisning om ordbildning förekommer, men inte så frekvent och systematiskt som en del tidigare forskning förespråkar.

The purpose of this study is to investigate how public libraries in Norrbotten provide multilingual media and how the commitment is legitimized. In January 2014 there was a change to the guidelines for the International Library’s service for providing multilingual media. The responsibility for the provision of this service was also changed. The result shows there has been different ways of implementing the guidelines in practice; this has led to inequalities in the local library service.We have assembled data through qualitative interviews with five different public libraries in the north of Sweden. The result has been analyzed thematically based on Dorte Skot-Hansens culture political theory. Our study shows that the way the libraries legitimize their work is basically in the social field with overreaching values as democracy and equality.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utländskbakgrund som nått framgång på den svenska arbetsmarknaden är. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vår undersökning för att nå framgång på arbetsmarknaden är vilja, motivation, engagemang och ansvar. Både vår forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn på det ”nya samhället” har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gällande framgång i samhället. Gemensamt för vår forskning och tidigare forskning är dessutom att utbildning och språklig färdighet, samt att ständigt vara aktiv i personlig utveckling och på så sätt vara flexibel är avgörande för att nå framgång genom att nå de individuella målen. Detta visar på att Giddens flexibilitet, struktureringsteori, samt den ontologiska tryggheten ligger till grund för individens lyckade integrering i det nya samhället. Detta ses som en grundläggande bas att sedan bygga vidare på. Det har även visat sig att Bourdieus kapitalteori är något som byggs upp under tidens gång, samt att individens habitus och livsbana inte har haft någon större påverkan på individen. Resultatet bygger på en hermeneutisk metodansats där empirin samlades in genom tio stycken kvalitativa intervjuer i dialogform med respondenter som har utländsk bakgrund.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att patienten får den information som behövs så att båda parter kan känna bekräftelse och trygghet. Tolkning är förslagsvis det mest effektiva tillvägagångssättet att bryta en språkbarriär för god omvårdnad.