11 |
Säkerställning av kommunal bredbandsutbyggnadRosén, Fredrik January 2012 (has links)
No description available.
|
12 |
Att bygga ett stabilt IS : Vilka är framgångsfaktorerna?Neergaard-Möller, Annette, Nilsson, Margaretha, Johansson, Carita January 2008 (has links)
<p>Strategier för informationsförsörjning inom organisationer är en viktig stödjande kompo-nent tillsammans med andra strategier som rör verksamheten. För en optimal informa-tionsförsörjning krävs strategisk samsyn från alla delar i verksamheten, ett gott ledarskap och goda förutsättningar för medarbetarna.</p><p>Vi har genomfört uppsatsarbetet med utgångspunkt i tre olika perspektiv; lednings-, pro-cess- och användarperspektiv, vilka tillsammans är betydelsefulla för informationsförsörj-ningen i en organisation.</p><p>Forskningsfrågornas inriktning har rört sig kring informationssystemens betydelse inom en verksamhet och syftet med arbetet har varit:</p><p>• Att finna framgångsfaktorer och deras driv- och motkrafter för fullgod informa-tionsförsörjning genom att undersöka hur systemen för informationsförsörjning i ett företag strategiskt ansluter till företagets övergripande mål, är integrerade med varandra och processerna samt är ett verktyg för effektivt utnyttjande av användarna.</p><p>Metoden i uppsatsen grundas i systemsynsättet, som anger att summan av delarna är mer än delarna för sig – en synergi uppträder. När vi översatt detta till informationsförsörjning inom en organisation visas bilden av att ju fler system som är integrerade och ju fler funk-tioner som samverkar, desto större blir effektiviteten i informationsförsörjningen. Under-sökningens empiri hämtas ur intervjuer, genomgång av verksamhetsdokument samt en en-kätundersökning.</p><p>Vår undersökning identifierar en rad framgångsfaktorer – indikatorer – som brutits ner och beskrivits som driv- respektive motkrafter, som ger olika effekter inom organisationer. I ljuset av dessa indikatorer har vi funnit att det inom vårt studieobjekt, Företaget, finns förbättringsmöjligheter genom att verksamhetsledningen i högre grad fokuserar på IS/IT-frågor i organisationen. Det finns ett behov av att implementera IS-strategi och forma tydlig IS/IT-arkitektur och IT-infrastruktur inom Företaget, liksom en kvalitetssäkring av informationshanteringen inom verksamheten. De bärande informationssystemen – affärssystemet SAP och ledningssystemet QLM - inom verksamheten kräver en mer långtgående integrering mellan varandra och andra system för informationsförsörjning. Slutligen bör systemanvändarnas förutsättningar genom utbildning och support förbättras.</p><p>Undersökningen har dels resulterat i identifiering av systemanvändaren som en reglerande dimension inom en verksamhets informationsförsörjning, dels en vägledande analysmodell. Denna analysmodell bygger på de indikatorer med driv- och motkrafter som identifierats inom undersökningens teoretiska och empiriska bidrag. Den utarbetade analysmodellen kan användas som grund för framtida forskning som rör informationslogistik i organisationer.</p>
|
13 |
Mitteilungen des URZ 1/2001Grunewald, 23 February 2001 (has links)
Inhalt:
Jahresrückblick 1999/2000
MoUSe - ein Werkzeug zur Verwaltung von URZ-Geschäftsvorgängen
|
14 |
Att bygga ett stabilt IS : Vilka är framgångsfaktorerna?Neergaard-Möller, Annette, Nilsson, Margaretha, Johansson, Carita January 2008 (has links)
Strategier för informationsförsörjning inom organisationer är en viktig stödjande kompo-nent tillsammans med andra strategier som rör verksamheten. För en optimal informa-tionsförsörjning krävs strategisk samsyn från alla delar i verksamheten, ett gott ledarskap och goda förutsättningar för medarbetarna. Vi har genomfört uppsatsarbetet med utgångspunkt i tre olika perspektiv; lednings-, pro-cess- och användarperspektiv, vilka tillsammans är betydelsefulla för informationsförsörj-ningen i en organisation. Forskningsfrågornas inriktning har rört sig kring informationssystemens betydelse inom en verksamhet och syftet med arbetet har varit: • Att finna framgångsfaktorer och deras driv- och motkrafter för fullgod informa-tionsförsörjning genom att undersöka hur systemen för informationsförsörjning i ett företag strategiskt ansluter till företagets övergripande mål, är integrerade med varandra och processerna samt är ett verktyg för effektivt utnyttjande av användarna. Metoden i uppsatsen grundas i systemsynsättet, som anger att summan av delarna är mer än delarna för sig – en synergi uppträder. När vi översatt detta till informationsförsörjning inom en organisation visas bilden av att ju fler system som är integrerade och ju fler funk-tioner som samverkar, desto större blir effektiviteten i informationsförsörjningen. Under-sökningens empiri hämtas ur intervjuer, genomgång av verksamhetsdokument samt en en-kätundersökning. Vår undersökning identifierar en rad framgångsfaktorer – indikatorer – som brutits ner och beskrivits som driv- respektive motkrafter, som ger olika effekter inom organisationer. I ljuset av dessa indikatorer har vi funnit att det inom vårt studieobjekt, Företaget, finns förbättringsmöjligheter genom att verksamhetsledningen i högre grad fokuserar på IS/IT-frågor i organisationen. Det finns ett behov av att implementera IS-strategi och forma tydlig IS/IT-arkitektur och IT-infrastruktur inom Företaget, liksom en kvalitetssäkring av informationshanteringen inom verksamheten. De bärande informationssystemen – affärssystemet SAP och ledningssystemet QLM - inom verksamheten kräver en mer långtgående integrering mellan varandra och andra system för informationsförsörjning. Slutligen bör systemanvändarnas förutsättningar genom utbildning och support förbättras. Undersökningen har dels resulterat i identifiering av systemanvändaren som en reglerande dimension inom en verksamhets informationsförsörjning, dels en vägledande analysmodell. Denna analysmodell bygger på de indikatorer med driv- och motkrafter som identifierats inom undersökningens teoretiska och empiriska bidrag. Den utarbetade analysmodellen kan användas som grund för framtida forskning som rör informationslogistik i organisationer.
|
15 |
Mitteilungen des URZ 1/2001Grunewald 23 February 2001 (has links)
Inhalt:
Jahresrückblick 1999/2000
MoUSe - ein Werkzeug zur Verwaltung von URZ-Geschäftsvorgängen
|
16 |
The Transition Towards Net-Zero Emissions: Implications for Banks and Their IT Strategies / Omställningen mot Nettonollutsläpp: Implikationer för Banker och deras IT-StrategierAhmed, Shadab, Hilal, Ismail January 2023 (has links)
In response to the ever-intensifying urgency for environmental preservation, the imperative for sectors with substantial carbon footprints to adapt and drive the transition to a low carbon economy is apparent. Sustainability transitions, signifying systemic changes towards sustainable socio-technical systems, emerge as critical in this context, especially within the banking sector. This industry, anchored by its pervasive Information Technology (IT) infrastructure, stands as a key actor in the paradigm shift towards global sustainability. This study investigates the implications of the global transition towards net-zero emissions by 2050 for the IT strategy of banks. This transition necessitates significant changes in the banking sector’s practices, with a particular focus on reducing energy consumption and promoting sustainable operations. The paper presents an in-depth investigation of the factors that banks need to address when adapting their IT strategy to align with these imminent changes. The research methodology followed a qualitative research design, with semi-structured interviews conducted among banking sector practitioners serving as the primary data collection method. Additionally, the study applied the Technological-Organizational-Environmental (TOE) framework to analyze the adoption of sustainable practices in the banking sector. This framework allowed for a comprehensive understanding of the multifaceted nature of the transition towards net-zero emissions, considering the intertwined aspects of technology, organization, and environment. The findings of this research reveal significant insights into the key drivers and strategies required for banks as they make decisions about their IT strategies, particularly in response to the transition towards net-zero emissions. The urgency of environmental sustainability and its integration into strategic planning have emerged as primary drivers, leading to the adoption of Green IT for balancing operational efficiency with environmental responsibility. This strategy has influenced banks’ responses and adaptation by prompting introspective resource management, integrating sustainability into organizational culture, and shaping an environmentally conscious workforce. In conclusion, despite facing various complexities, banks are demonstrating resilience and adaptability in their transition towards sustainability, indicating a future of continuous innovation and transformative practices firmly rooted in sustainability. The findings from this research significantly contribute to the existing body of knowledge, offering deeper insights into the interplay between banking practices and the urgent transition towards net-zero emissions. Future research could further enrich this understanding byassessing the effectiveness of banks’ sustainability initiatives, their achievements against set sustainability targets, and the evolving role of Green IT in driving sustainable banking. / Det växande behovet av miljömässig hållbarhet markerar tydligt nödvändigheten för sektorer med storakoldioxidavtryck att anpassa sig och driva övergången till en ekonomi med minskade koldioxidutsläpp. Övergången till hållbarhet, som innebär systematiska förändringar mot hållbara socio-tekniska system, framstår som avgörande i detta sammanhang, särskilt inom banksektorn. Denna bransch, förankrad av sin omfattande IT-infrastruktur, är en viktig aktör i det paradigmskifte som leder mot global hållbarhet. Denna studie undersöker vad den globala övergången mot nettonollutsläpp fram till 2050 innebär för bankernas IT-strategier. Denna övergång kräver omfattande anpassningar inom banksektorn, med särskild inriktning på att minska energiförbrukningen och främja hållbara verksamhetsmetoder. Rapporten presenterar en djupgående undersökning av de faktorer som banker behöver ta hänsyn till när de anpassar sin IT-strategi för att möta dessa förestående förändringar. Studiemetoden följde en kvalitativ forskningsdesign, med semistrukturerade intervjuer genomförda bland experter och yrkesverksamma inom banksektorn som den primära metoden för datainsamling. Studien applicerade dessutom ramverket Technological-Organizational-Environmental (TOE) för att analysera införandet av hållbara praxis i banksektorn. Detta ramverk möjliggjorde en omfattande förståelse för den flerdimensionella naturen av övergången mot nettonollutsläpp, med hänsyn till de sammankopplade aspekterna av teknik, organisation och externa faktorer. Studiens resultat ger värdefulla insikter om de huvudsakliga drivkrafterna och strategierna som bankerna behöver för att fatta beslut om sina IT-strategier, särskilt i samband med övergången till nettonollutsläpp. Det kritiska behovet av miljömässig hållbarhet och dess integrering i strategisk planering har vuxit fram som centrala drivkrafter, vilket har lett till att Grön IT har antagits för att balansera operativ effektivitet med miljömässigt ansvarstagande. Denna strategi har påverkat bankers respons och anpassning genom att stödja självgranskande resurshantering, integrera hållbarhet i organisationskulturen, och forma en miljömedveten arbetskraft. Sammanfattningsvis, trots mångfald av utmaningar, visar banker motståndskraft och anpassningsförmåga i sin övergång mot hållbarhet, vilket indikerar en framtid av kontinuerlig innovation och omformande metoder som är starkt förankrade i hållbarhet. Resultaten från denna studie bidrar till det befintliga kunskapsfältet, och erbjuder djupare insikter i samspelet mellan bankpraxis och den kritiska övergången mot nettonollutsläpp. Framtida studier kan ytterligare berika denna förståelse genom att utforska effektiviteten i bankers hållbarhetsinitiativ, deras framsteg mot uppsatta hållbarhetsmål, och den utvecklande rollen för Grön IT i att driva hållbar bankverksamhet.
|
17 |
Mitteilungen des URZ 1/2011Clauß, Matthias, Richter, Frank, Riedel, Wolfgang, Schmidt, Ronald, Kempe, Lothar, Riedel, Ursula, Müller, Thomas, Brose, Steffen, Ehrig, Matthias, Trapp, Holger, Schier, Thomas, Müller, Bert, Grunewald, Dietmar, Ziegler, Christoph, Schindler, Frank, Wolf, Ludwig, Fritsche, Ullrich, Hardt, Wolfram, Lang, Thomas 07 March 2011 (has links) (PDF)
Informationen für URZ-Nutzer, in dieser Ausgabe speziell der "Jahresrückblick 2010" - eine Übersicht zur Entwicklung der zentralen IT-Dienste und der IT-Infrastruktur der TU Chemnitz.
|
18 |
Hållbart samhällsbyggande : En studie av hur digital infrastruktur kan bidra till hållbar samhällsutveckling / Sustainable Built Environment : A study of how digital infrastructure can contribute to sustainable societal developmentShaker, Shwan Najmadin January 2017 (has links)
För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle krävs ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Ett sätt att uppnå hållbarhet är genom digitalisering, men detta förutsätter att det finns robust och framtidssäker infrastruktur. Detta examensarbete syftar till att bidra med ökad kunskap om de möjligheter som kan skapas med hjälp av höghastighetsbredband genom fiber, samt att påvisa hur fiberutbyggnaden kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att besvara de tre frågeställningarna ”Vilka möjligheter skapar höghastighetsbredband genom fiber?”, ”Vilka utmaningar finns för fiberutbyggnaden?” och ”Hur ska Sveriges kommuner arbeta för att underlätta fiberutbyggnaden och bidra till ett hållbart samhällsbyggande?” är målet att utreda olika lösningar för att uppnå hållbar samhällsplanering och samhällsbyggande genom digitalisering. De metoder som har valts för att framställa denna rapport är litteraturstudier, intervjuer, mailkontakt och möten med ett antal olika personer med olika positioner och roller inom offentlig sektor. Största delen av rapportens innehåll baseras på litteraturstudier från Sverige. Andra metoder som har tillämpats kompletterar litteraturstudien. Resultaten visade att höghastighetsbredband skapar nya möjligheter och bättre förutsättningar för vård och omsorg, utbildning, ökad tillväxt, minskad klimatpåverkan samt ekonomiska besparingar för privatpersoner och näringsverksamhet. Av resultaten framkom även att det finns ett antal faktorer som kan hindra utvecklingen av en effektiv utbyggnad av höghastighetsbredband. En utmaning är att skapa gemensam och enhetlig tillståndsprocess för marktillträde i Sveriges olika kommuner med olika geografiska skillnader och olika förutsättningar. En annan utmaning är att det saknas tillräcklig samverkan och samordning mellan olika offentliga myndigheter. Ökad samordning mellan olika interna funktioner, samt i vilken grad offentliga myndigheter samplanerar infrastrukturarbeten är viktiga delar för att lösa dessa utmaningar. Vidare är implementering av digitala system för hantering av kommunala tillståndsprocesser en effektiv lösning för att främja en hållbar samhällsutveckling. Slutsatsen av arbetet är att dagens och framtidens samhälle är beroende av välfungerande IT-infrastruktur. Det finns många hinder och utmaningar på vägen som måste lösas innan en hållbar samhällsutveckling kan uppnås. Med rätt planering, strategiskt arbete och helhetstänk kan dessa utmaningar omvandlas till helt nya möjligheter. / In order to achieve a long-term sustainable society, it requires ecological, economic and socially sustainable development. One way of achieving sustainability is through digitization, but this requires robust and future-proof infrastructure. This thesis aims to contribute to increased knowledge about the possibilities that can be created by using high-speed broadband through the fiber, as well as demonstrating how the development of fiber can contribute to sustainable development. By answering the three research questions "What opportunities create high-speed bandwidth through fiber?", "What challenges are there for fiber expansion?" and "How will Sweden's municipalities work to facilitate the fiber expansion and contribute to sustainable community building?" the goal is to investigate different solutions for achieving sustainable social planning and community building through digitization. The methods chosen to meet the objectives are literature studies, interviews, mail contacts and meetings with a number of different people with different positions and roles in the public sector. The majority of this report's content is based on literature studies from Sweden. Other methods that have been applied complement the literature study. The results showed that high-speed broadband creates new opportunities and better conditions for care and education, increased growth, reduced climate impact and economic savings for individuals and business. The results also revealed that there are a number of factors that could hinder the development of an efficient expansion of high-speed broadband. One challenge is to create a common and unified permission process for land access in Sweden's different municipalities, with different geographic differences and different conditions. Another challenge is that there are insufficient cooperation and coordination between different public authorities. By increasing coordination between various internal functions, as well as the extent to which public authorities jointly plan the infrastructure work is key components in addressing these challenges. Furthermore, implementation of digital systems for managing municipal permission processes is an effective solution for promoting sustainable social development. The conclusion of this thesis is that today's and tomorrow's society is dependent on well-functioning IT-infrastructure. There are many obstacles and challenges that must be solved before sustainable development can be achieved. With proper planning, strategic work, and a holistic thinking these challenges can be transformed into new possibilities.
|
19 |
Environmental Performance of the Försäkringskassan IT Infrastructure : A Green-IT case study for the Swedish Social Insurance AgencyHonée, Caspar January 2013 (has links)
This Green IT case study commissioned by Försäkringskassan (FK), the Swedish National Social Insurance Agency, quantifies the environmental performance of the IT infrastructure (IT-IS) in use during 2010 in a lifecycle perspective. Adopting a system view in Green IT analysis can mitigate risks of problem shifts. IT-IS concerns the equipment that enables office automation and external web application services. The size of the FK IT-IS is in the order of 300 branch offices with 14000 pc’s, 2100 printers and a 1 MW data centre hosting 1200 servers, 5 Petabyte of central data storage and serving about 80 key business applications. The carbon footprint of the FK IT-IS in 2010 accounts to 6.5 kiloton CO2-equivalents. The total environmental impact is calculated across 18 themes and expressed as a single indicator eco score amounting to 822.000 ReCiPe points. The contribution of capital goods is large with 44% of the carbon footprint and 47% of the eco score linked to emissions embedded in material equipment. The environmental effects from distributed IT deployed at local office sites, dominate at two thirds of the total FK IT-IS impacts. Important drivers in the local office sites category are the relatively short economic life span of pc equipment and the significant volume of paper consumed in printing activities. Within the data centre category, operational processes dominate the environmental impacts and are linked to intensive power use. In comparison to industry benchmark scores, the data centre infrastructure energy efficiency (DCiE) is relatively low at 57%, or 59% when credited for waste heat utilisation. Airflow containment measures in computer rooms are identified for efficiency improvement. Enhanced airflow controls also act as a prerequisite to better leverage opportunities for free cooling present at the location in northern Europe. With regards to the data centre hosted IT, environmental impacts linked to storage services dominate and remarkably exceed those of servers. / Denna fallstudie inom Grön IT på uppdrag av Försäkringskassan (FK) kvantifierar IT-infrastrukturens (IT-IS) miljöprestanda i ett livscykelperspektiv under 2010. Att införa ett systemperspektiv inom Grön IT analys kan lindra riskerna av problemväxling. IT-IS avser utrustning som möjliggör kontorsautomatisering och externa webbapplikationer. FK IT-IS omfattar 300 kontor med 14,000 datorer, 2,100 skrivare och ett 1 MW datacenter med 1,200 servrar, 5 Petabyte central datalagring och 80 huvudsakliga applikationer. Koldioxidavtrycket av det totala FK IT-IS utgör 6,5 kiloton CO2-ekvivalenter för 2010 . Den totala miljöpåverkan är beräknad över 18 miljöteman och anger som en enda indikator ekobetyget på 822,000 ReCiPe poäng . Kapitalvaror bidrar stort, med hela 44% av koldioxidutsläppen och 47% av ekobetyget kan härledas till inbäddade utsläpp i material utrustning. Miljöeffekterna av de lokala kontorens IT dominerar med två tredjedelar av den totala FK IT-IS miljöpåverkan. Viktiga faktorer i kategorin lokala kontor är kapitalvarornas relativt korta ekonomiska livslängd samt de betydande volymer av skrivarpapper som används. Inom datacenterkategorin domineras miljöpåverkan av de operativa processerna som är kopplade till intensiv el förbrukning. I jämförelse med branschstandarden är energieffektiviteten av datacentrets infrastruktur (DCiE) relativt låg, med 57%, alternativt 59% när användandet av spillvärme inräknas. Luftflöde inneslutningsåtgärder i datorsalar identifieras för effektivisering. Förbättrad luftflödesinneslutning i datahallarna är identifierad som en energieffektivisering. Den förbättrade luftflödeskontrollen är också ett krav för att bättre kunna utnyttja möjligheterna för fri kyla som finns i Norra Europa. Med avseende på datacentrets IT, domineras miljökonsekvenserna kopplade till lagringstjänster och överstiger anmärkningsvärt effekterna från servrarna. / Miljöutredning Grön IT på Försäkringskassan - examensarbeten
|
20 |
Mitteilungen des URZ 1/2011Clauß, Matthias, Richter, Frank, Riedel, Wolfgang, Schmidt, Ronald, Kempe, Lothar, Riedel, Ursula, Müller, Thomas, Brose, Steffen, Ehrig, Matthias, Trapp, Holger, Schier, Thomas, Müller, Bert, Grunewald, Dietmar, Ziegler, Christoph, Schindler, Frank, Wolf, Ludwig, Fritsche, Ullrich, Hardt, Wolfram, Lang, Thomas 07 March 2011 (has links)
Informationen für URZ-Nutzer, in dieser Ausgabe speziell der 'Jahresrückblick 2010' - eine Übersicht zur Entwicklung der zentralen IT-Dienste und der IT-Infrastruktur der TU Chemnitz.:Jahresrückblick 2010
- Der URZ-Beirat
- Projekte des Jahres 2010
- Lernmanagement und E-Learning an der TU Chemnitz
- Entwicklung der Voice-Over-IP-Dienste
- Campusnetz-Infrastruktur und Netzdienste
- Koordinierung und Entwicklung zentraler Webangebote (Internet-AG)
- Nutzung öffentlicher Rechner
- Administrationsdienste
- Virtual Private Server Hosting (VPSH)
- Server Housing
- IT-Dienste für die Zentrale Universitätsverwaltung
- IT-Dienste für Universitätsbibliothek und Patentinformationszentrum
- Speicherdienste
- User-Management und Accounting
- Software-Dienste
- Hardware-Dienste
- Ticketsystem OTRS
- Aus- und Weiterbildung
Kurzinformationen
Software-News
|
Page generated in 0.0749 seconds