<p>Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter.</p>

Regiformerna har olika målsättningar och olika intressenter. Kan detta vara varför belöningssystemen inte är likadant utformade, trots att individerna utför liknande arbetsuppgifter.

Purpose: To examine how rewards affect employee motivation and performance. The study also examines how rewards affect individual well-being and company growth. Theory: The theoretical framework applied in the study is intended to answer the research questions and purpose of the study. Theories that have been used are Principal-Agent theory, Stewardship Theory, Scientific Management, theories about motivation and reward system theories. Methodology: A cross-sectional design with deductive approach has been applied. Primary data are taken from a quantitative survey from an employee perspective and interviews from a management perspective. The quantitative data are analyzed using a hypothesis testing. Results: The results showed that the fixed monthly salaries was the most common rewards of use, followed by other monetary rewards such as retirement and wellness programs. The rewards that was considered to be the biggest motivation factor was bonus followed by fixed salaries. Employee performance determines how well the company is going to perform. Analysis: The reward system must be properly designed to foster the company's objectives and the management need to be aware of in what way employees want to be rewarded. This will reduce the agency costs and the employees will work in the company's interest. Conclusion: The purpose of the award is to motivate employees to perform in the interest of the company. The reward system should be well designed and it is important to understand what motivates employees to maximize their performance. Rewards contribute to increase the individual performance wich also will intrease the company's overall performance.

A well-functioning reward system is of great importance for how a company works towards its goals and it also affects the relationship between employees and the company. The aim of this study is to understand how the current reward systems at a specific company in Sweden affect the experience of motivation among the employees. The purpose is investigated by finding out what factors motivate employees to want to perform a good quality work, how employee motivation is affected by monetary and non-monetary rewards as well as by group and individual rewards. The survey is conducted at a company in Sweden that uses reward systems as a tool to motivate employees. The empirical material is collected through eight semi structured interviews, including seven with the employees and one interview with a company leader. During the interviews an interview guide based on both theoretical and open questions is used. The result shows that all employees are motivated by commission. The majority of employees are more motivated by non-monetary rewards such as praise and recognition over monetary rewards. The majority of employees are more motivated by group rewards over individual rewards. The company works with set goals and has regular feedback, which contributes to the motivation of employees. Task variation and increased responsibility leads to increased motivation and wellbeing at work. The main motivational factors vary with the employees, which is in line with previous research, explaining that the challenge of reward systems is to structure it with a greater variety to choose from, as well as identifying the motivational source of each individual employee. / Ett väl fungerande belöningssystem är av stor betydelse för hur ett företag arbetar mot sina mål och det påverkar även relationen mellan de anställda och företaget. Syftet med detta examensarbete är att förstå hur de aktuella belöningssystemen på ett specifikt företag i Sverige påverkar upplevelsen av motivation hos de anställda. Syftet undersöks genom att ta reda på vilka faktorer som motiverar de anställda att utföra ett arbete av god kvalitet, hur de anställdas motivation påverkas av monetära respektive icke-monetära belöningar samt av grupp- och individuella belöningar. Undersökningen utförs på ett företag i Sverige som använder sig av belöningssystem för att motivera de anställda. Det empiriska materialet samlas in genom åtta semistrukturerade intervjuer varav sju med anställda och en intervju med en ledare på företaget. Under intervjuerna används en intervjuguide som bygger på både teorigrundade och öppna frågor. Resultatet visar på att samtliga medarbetare motiveras av provision. Majoriteten av de anställda motiveras i högre grad av icke-monetära belöningar såsom beröm och erkännande jämfört med monetära belöningar. Majoriteten av de anställda motiveras i högre grad av gruppbelöningar framför individuella belöningar. Företaget arbetar med uppsatta mål och regelbunden feedback vilket bidrar till ökad motivation hos de anställda. Uppgiftsvariation och utökat ansvar är något som leder till ökad motivation och trivsel på arbetet. De främsta motivationsfaktorerna varierar hos medarbetarna vilket är i linje med tidigare forskning som förklarar att utmaningen med belöningssystem är att strukturera det med stor variation ochvalfrihet, samt att identifiera varje enskild medarbetares motivationskälla.

Datum: 2023-05-30 för slutseminarium Titel: Belöningssystem och inre motivation inom bemanningsbranschen - En studie om hur belöningssystem påverkar den inre motivationen hos anställda i två olika bemanningsföretag Författare: Simon Melkemichel &amp; Filip Filiposki Nivå: C-nivå Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Nyckelord: Inre motivation, Belöningssystem, Incitament, Monetär, Icke-Monetär, Self-Determination Theory (SDT), Autonomi Bakgrund: Bemanningsbranschen i Sverige startade med "Stockholms Stenografservice" år 1953 och kämpade mot arbetsförmedlingsmonopolet för att bedriva verksamheten. Avreglering av branschen skedde till slut år 1993. Bemanningsföretag hyr ut personal för arbete till andra företag och kan inkludera både konsulter och icke-akademisk personal. Branschen har sett en betydande ökning, med över 4000 företag idag. Bemanningsbranschen är bland annat välbekant för att ha varierande arbetsförhållanden och betydligt högre personalomsättning än övriga branscher. Utifrån detta anses det som väldigt relevant att kunna ta till sig lärdom om hur organisationer kan arbeta kring frågor som motivationen hos anställda gentemot detta. Detta via exempelvis belöningssystem, som är en form av styrmedel för företag att använda för att kunna påverka graden av motivation.  Forskningsfrågor:  Hur upplever de anställda inom bemanningsföretagen det belöningssystem som används på deras arbetsplats?Hur påverkar belöningssystemet de anställda med särskilt fokus på deras inre motivation?  Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur belöningssystem påverkar den inre motivationen hos anställda inom bemanningsföretag. Undersökningen genomförs genom att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer för att samla information och data. Studien kommer omfatta en jämförelse av två bemanningsföretag och kommer att kompletteras med en insamling av sekundärdata och vetenskapliga artiklar för relevant fakta av forskning som gjorts inom ämnesområdet. Studiens huvudfokus är den inre motivationen hos de anställda och hur det kan påverkas av belöningssystem. Metod: Den kvalitativa metoden med en jämförande och explorativ undersökning har tillämpats för att besvara forskningsfrågorna utifrån undersökningens syfte. Primärdatan är grundad på semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från de båda företagen.  Teoretiskt ramverk: Det teoretiska ramverket har utgått från den centrala teorin för inre motivation, Self-Determination Theory. Ramverket har vidare utgått från att komplettera med upprättning av belöningssystem och dess olika fungerande delar. Resultat: Studiens resultat visar att belöningssystemen i bemanningsföretagen påverkar de anställdas inre motivation olika. De monetära belöningarna uppskattas mer av yngre anställda, medan de äldre anställda värderar icke-monetära belöningar mer. Inre motivation främjas när autonomi, kompetens och samhörighet tillgodoses. Studiens resultat påvisar hur ålder kan vara en avgörande faktor till varför skillnaderna mellan den inre motivationen i företagens respondenter och belöningssystemen. / Date: 2022-05-30 for final seminar Title: Reward systems and intrinsic motivation in temporary work agencies - A study on how reward systems affect the intrinsic motivation of employees in two different temporary work agency companies Author: Simon Melkemichel &amp; Filip Filiposki Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Keywords: Intrinsic motivation, Reward system, Temporary work agency, Incentive, Monetary, Non-monetary, Self-Determination Theory (SDT), Autonomy Background: The temporary work agency industry in Sweden started with "Stockholms Stenografservice" in 1953. They fought against the employment agency monopoly for the right to run their business. Deregulation of the industry finally took place in 1993. Temporary work agency companies hire out staff for work to other companies which can include both consultants and non-academic staff. The industry has seen significant growth, with over 4,000 companies today. Since the staffing industry is, among other things, well-known for having varying working conditions and significantly higher staff turnover than other industries, it is considered very relevant to be able to learn about how organizations can work around issues such as the motivation of employees in relation to this. This is via, for example, reward systems, which are a form of control tool for companies to use in order to influence the degree of motivation. Research question:  1. How do employees in staffing agencies experience the reward system used in their workplace? 2. How does the reward system affect the employees with particular focus on their intrinsic motivation? Purpose: The purpose of this essay is to investigate how reward systems affect the intrinsic motivation of employees within temporary work agencies. The survey is carried out by applying a qualitative research method in the form of interviews to collect information and data. The study will include a comparison of two staffing companies and will be supplemented with a collection of secondary data and scientific articles for relevant facts of research done in the subject area. The main focus of the study is the intrinsic motivation of the employees and how it can be affected by reward systems. Method: The qualitative method with a comparative and exploratory investigation has been applied to answer the research question based on the purpose of the study. The primary data is based on semi-structured interviews with five respondents from the two companies. Theoretical framework: The theoretical framework has been based on the central theory for intrinsic motivation, the Self-Determination Theory. The framework has also been based on supplementing with the establishment of a reward system and its various functional parts. Results: The results of the study show that the reward systems in temporary work agency companies affect the employees' intrinsic motivation differently. The monetary rewards are valued more by younger employees, while the older employees value non-monetary rewards more. Intrinsic motivation is promoted when autonomy, competence and relatedness are satisfied. The study's results show how age can be a decisive factor why the differences between the intrinsic motivation in the companies' respondents occur and the reward systems.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad så att priserna på fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvärden. När marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant då den faktor som tidigare varit den starkast prispåverkande faktorn, virket och värdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetära nyttan, en del som inte genererade några pengar likt skogen. Tidigare forskning har fastställt att denna nytta kan bestå av äganderätt-, affektions-, natur- och rekreationsvärden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de värderar dem. Hur en värderare då ska fastställa ett marknadsvärde när en sådan stor del av värdet utgörs av en kraftigt varierande faktor är väldigt intressant.Denna studie har därför utrett hur värderare tar hänsyn till dessa icke-monetära nyttor i sin bedömning av marknadsvärde på skogsfastigheter. Detta har gjorts genom en kvalitativ ansats där värderare fick delta i öppna intervjuer och resonera kring dessa nyttor.Resultatet visar att värderare låter i stor del ortsprisjämförelser utvisa vad sådana nyttor är värda i närområdet. De som inte kan utvisas i ovannämnda material, fick bestämmas på den öppna marknaden mellan köpare och säljare. Viss speciell hänsyn togs till fastighetens läge och jakt, men dessa värden fås ofta fram av jämförelsematerialet.Studien har visat att det är andra faktorer som de undersökta tror påverkat prisutvecklingen mer, nämligen förväntansvärde på fortsatt värdeutveckling samt viljan att investera i en historiskt sett säker investering. Att använda sig av begreppet "icke-monetär nytta" har visat sig vara svårt, och författarna föreslår att kalla dessa mjuka värden istället. Detta för att minska behovet av att kvantifiera dessa, och istället rikta energin på att förbättra databaserna för ortsprismaterial för att säkerställa att värderingen av skogsfastigheter är korrekt och adekvat. / The market for forest properties was previously regulated, which meant that the price of a property could not be considered as a market value. When the market was deregulated in the early 1990's, the market prices rose rapidly. This development was very interesting, as the previously most important factor affecting the prices, the timber value, did not always have the same development as the property prices, which led to a gap.This gap has been called non-monetary value in previous research, which unlike the timber does not contribute any revenue. Previous research has determined that this value may consist of owning-, sentimental-, natural and recreational values, and that these values varies significantly among different buyers, and how they individually value them. How can an appraiser determine a market value, when such a large part of the value consists of a highly variable factor is very interesting.This study has investigated how the appraiser takes into account these non-monetary values in their assessment of the market value on a forest property. This has been done through a qualitative approach in which appraisers were allowed to participate in interviews and discuss these values openly.The result shows that appraisers let a large part of these values be estimated by comparison of sales in the vicinity. Those who cannot be estimated in the above mentioned comparison, were let to be determined on the open market between buyers and sellers. Some consideration was given to the property's location and hunting rights, but the value of them were often included in the comparison material.The study has shown that there are other factors that the informants believe have affected the price development more, namely the expectation value of the continued increase in property prices and the willingness to invest in a historically safe investment. Making use out of the concept of "non-monetary values" has proven to be difficult, and the authors suggest that they should be called soft values instead. This is to reduce the need to quantify them, and instead focus energy on improving databases for sales comparisons to ensure that the valuation of forest properties is correct and adequate.

Syftet med denna studie är att förklara hur personliga faktorer inverkar på vilken typ av belöningar individer motiveras av. Studien har en kvantitativ ansats där vi samlat in empiri via enkäter. Respondenterna är kundtjänstmedarbetare inom försäkringsbranschen. Studien inleds med en bakgrund, problematisering och syfte. Vidare skriver vi i den teoretiska referensramen om belöningar, belöningssystem, behovsteorier och om personliga faktorers inverkan. Vi går in djupare på monetära och icke-monetära belöningar, Maslows &amp; McClellands behovsteorier och hur kön, civilstånd, ålder och om man har barn eller inte inverkar på vilken typ av belöningar man motiveras av. Resultatet visar att personliga faktorer har inverkan på hur man motiveras. Flera signifikanta skillnader kunde fastställas och det visar sig att vissa grupper motiveras mer av monetära belöningar och andra grupper motiveras mer av icke-monetära belöningar.

<p>År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.</p><p>Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls.</p><p>Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.</p>

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut. Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut. Syftet är även att utreda om investerare i samband med investeringsbeslut, anser att de kvalitativa egenskaperna i de finansiella rapporterna uppfylls. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en analysmodell som beskriver två nivåer mellan företag och investerare, dels utbytesnivån och dels beslutsnivån där den senare är av större vikt för uppsatsen. Metoden vi använt är en kvalitativ metod med deduktiv ansats där empirin består av fyra intervjuer, vilka representerar privata och institutionella investerare. Slutsatserna vi kommit fram till i uppsatsen är att institutionella investerare inte efterfrågar något värde på internt upparbetade varumärken i de finansiella rapporterna medan de privata investerarna önskar icke-monetär information om varumärkets värde. Alla investerare anser att de finansiella rapporterna uppfyller de kvalitativa egenskaperna, med undantag för begripligheten som privata investerare anser kan förbättras.

Fastighetsmäklarbranschen kantas av hög personalomsättning, vilket kan ses som en signal på en stressig arbetsmiljö. Dessutom har branschen ett utpräglat system där prestationsbaserad lön i form av provision förekommer i stor utsträckning. Enligt tidigare forskning är stress en indikator på en ohälsosam arbetshälsa, vilken i sin tur påverkar motivationen att prestera. Med denna utgångspunkt sågs behovet att utforska fastighetsmäklarnas arbetssituation vilket ledde till studiens syfte: att bidra med kunskap om hur fastighetsmäklare i Sverige upplever sin arbetshälsa utifrån lön, belöning och motivation, samt att undersöka vilken betydelse dessa faktorer har för prestationen. En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes. Datainsamlingen genomfördes genom en webbenkät som utformats delvis med hjälp av Effort Reward Imbalance-modellen (ERI-modellen), samt beprövade mätinstrument för att mäta motivation. Den teoretiska utgångspunkten i studien var att olika typer av lön och belöning, samt inre och yttre motivation kan påverka medarbetares mående både positivt och negativt. ERI-modellen kan mäta stress i arbetssituationen genom att identifiera om det föreligger en obalans mellan en individs ansträngning och belöning, samt om överengagemang föreligger.  Studiens resultatkapitel påvisar att fastighetsmäklare är en stressad yrkesgrupp. Genom att analysera den sammanställda datainsamlingen med hjälp av studiens teoretiska referensram landade diskussionen i ett antal slutsatser. En slutsats var att minoriteten av fastighetsmäklarna upplever en negativ obalans i kombination med högt överengagemang, samt att de löper stor risk för negativ arbetshälsa. Studiens resultat visade även att typ av löneform inte har påverkan på stressnivån. Vidare drogs slutsatsen att ickemonetär belöning har störst positiv betydelse för stressnivån bland de som har provisionslön. Ytterligare en slutsats var att mäklare generellt drivs mer av inre motivation än yttre motivation, vilket är positivt då inre motivation bidrar till bättre arbetshälsa. Slutligen konstaterades att mäklare är motiverade och kan prestera väl trots den stressiga arbetssituationen. / The real estate industry has a high level of staff turnover, which can be a sign of a stressful environment at work. In addition, the industry has a distinct system where performance based remuneration in the form of commission occurs to a large extent. According to previous research, stress is an indicator of poor work health, which in turn affects the motivation to perform. Considering this, the purpose of this study was to examine how real estate agents in Sweden experience their occupational health based on salary, reward and motivation, and to examine what significance these factors have for their performance. A quantitative method with cross-sectional design was used. The collection of data was carried out through a web survey which was partially designed by using the Effort Reward Imbalance model (ERI-model), as well as evidence-based tools for measuring motivation. The theoretical starting point of the study was that different types of salary and rewards, as well as intrinsic and extrinsic motivation can affect employees' well-being both positively and negatively. The ERI-model can measure stress in the work situation by identifying whether there is an imbalance between a person’s effort and reward, and whether overcommitment occurs. The results of the empirical data showed that real estate agents are a group that suffers from work-related stress. By analyzing the compiled data collection, using the theoretical framework of the study, the discussion resulted in several conclusions. One of the conclusions was that a minority of the real estate agents experience a negative imbalance in combination with a high level of overcommitment. Consequently, they run a high risk of negative work health. The results of the study also showed that the type of salary does not influence the stress level. Moreover, it was concluded that non-monetary rewards are the most important factor to reduce stress among those who have commission pay. Another conclusion was that real estate agents are generally more driven by intrinsic motivation than extrinsic motivation, which is positive because intrinsic motivation contributes to better work health. Finally, it was found that real estate agents are highly motivated and can perform well despite their stressful work environment