Syftet med föreliggande studie var att undersöka om kön och etniskt ursprung var relaterade till global självkänsla. Urvalet bestod av 61 deltagare. Medelåldern var 18.13 år (SD = .43). Tre hypoteser användes: a) manliga adolescenter kommer att uppvisa högre självkänsla än kvinnliga adolescenter, b) deltagare med annan etnicitet kommer att uppvisa högre självkänsla än deltagare med svensk etnicitet, c) en interaktion mellan kön och etnicitet kommer att finnas. Metoden var självrapport där Rosenberg self-esteem skala (SES) (1996) användes. Resultatet visade ingen skillnad mellan manliga och kvinnliga adolescenter. Det uppvisades heller ingen skillnad i global självkänsla i relation till etnicitet. En tendens till interaktionseffekt mellan kön och etnicitet uppvisades. Manliga adolescenter med svensk etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än manliga adolescenter med annan etnicitet. Kvinnliga adolescenter med annan etnicitet visade högre nivå av global självkänsla än kvinnliga adolescenter med svensk etnicitet. Manliga deltagare med svenskt ursprung beskrev mer positiva självuppfattningar än kvinnliga deltagare gjorde medan det var tvärtom hos deltagare med annat ursprung. Resultaten kunde bero på ett fåtal deltagare. Nyckelord: adolescens, självkänsla, kön, etnisk identitet.

9. Sammanfattning Idag finns det människor som tycker att graffiti är en konstform som ungdomar använder för att få utlopp för sin kreativa förmåga, och andra människor som menar att graffiti bara handlar om vandalism. Graffitin kostar samhället stora summor pengar genom sanering av det olagliga klottrandet. Det sker arbete från flera olika håll med att finna effektiva åtgärder för att få bort eller minska klottret. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka se hur graffitimålarna själva konstruerar sin verklighet, hur de skapar mening med sitt målande och hur de själva ställer sig till det olagliga och lagliga målandet. Vi utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använder den både som teori och analysmetod. I vår undersökning intervjuade vi graffitimålare från olika håll i landet. Resultaten visar fyra teman med olika tolkningsrepertoarer som graffitimålare använder för att konstruera sig själva: den heliga konstformen, att göra reklam för sig själv, samhället gör oss kriminella och på rätt sida av lagen. Graffitimålare konstruerar sig en roll som konstnärligt intresserad rebell som har friheten att skapa fritt och samtidigt stå utanför de samhälleliga normerna. Men med rebellrollen antar graffitimålaren samtidigt en roll som offer för samhälleligt förtryck, eftersom samhället stämplar dem som kriminella.

Den rådande högkonjunkturen medför att det finns utrymme som arbetstagare att vara kräsen vad gäller arbetssituation. Som arbetsgivare innebär detta att man bör tillhandahålla en attraktiv arbetsplats. Samtidigt ska arbetsgivaren kunna begära ett commitment från arbetstagaren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att en arbetsplats upplevs som attraktiv. Resultatet baserades på tolv semistrukturerade intervjuer, dessa analyserades genom en kombination av induktiv tematisk metod och deduktiv tematisk metod. Resultatet visade framförallt att det undersökta företagets värdegrund var en betydande faktor för den goda arbetssituationen. Studiens resultat är användbart för framtida forskning inom området då arbetstagaren är och kommer förbli kräsen i sitt val av arbetsgivare. Därmed måste arbetsgivaren säkerställa att en attraktiv arbetsplats tillhandahålls för att kunna behålla den committade personalen inom företaget.

Utgångspunkten för den här uppsatsen var en fråga om vilket svängrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att välja förhållningssätt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och använda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet låta bli, eller förväntas de vara representanter för sina föräldrars hemländer? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tänker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i år 9 på Bergabyskolan och fyra elever i årskurs 1 på Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jämförelse mellan Bergabyskolan, som är en invandrartät skola med en uttalad ambition att vara en plats där olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att använda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet. En del av informanterna redogjorde för hur de redan gjorde detta och andra, som inte gjorde det i någon större utsträckning, uttryckte att de starkt skulle uppskatta om de uppmuntrades till detta av sina lärare. Ingen av informanterna vittnade om att de känt sig tvingade att representera sina föräldrars hemländer i skolan. Skolorna i undersökningen skilde sig åt genom att informanterna från Ringlunda gymnasium föreföll att se svenskhet som mer eftertraktat, i mindre utsträckning uttryckte stolthet över sitt etniska ursprung, hade svårare att ge exempel på tillfällen då de haft nytta av sin etniska bakgrund i skolan samt tycktes uppleva sig som mindre respekterade av sina lärare än informanterna Bergabyskolan. I analysen av resultatet anges Bergabyskolans ambition att vara en mötesplats för olika kulturer som en tänkbar orsak till skillnaden mellan skolorna. Att andelen med invandrarbakgrund är högre bland såväl lärare som elever på Bergabyskolan lyfts också fram som tänkbara faktorer till skillnaderna skolorna emellan.

Denna uppsats syfte är att undersöka tvåspråkiga elevers syn på sin egen tvåspråkighet och hur de upplever att den blir bemött i skolan. Vidare var vårt syfte att undersöka hur lärarna ser på elevernas tvåspråkighet och ställer dessa attityder och föreställningar mot varandra. För att uppnå detta syfte har det gjorts sju kvalitativa forskningsintervjuer varav fyra är med pedagoger och tre är med två elever åt gången. Intervjuerna utfördes i en mångkulturell skola i en av de största städerna i Sverige. Resultaten som framkommit genom denna studie går hand i hand med studier utförda av bland andra Otterup (2008). Det har visat sig att de tvåspråkiga barn som deltagit i vår undersökning har en tämligen naturlig och okonstlad syn på sin egen tvåspråkighet medan pedagogerna gärna problematiserar fenomenet och kopplar tvåspråkighet direkt till, som de utrycker det, halvspråkighet och språkliga brister. Det har även framkommit att tvåspråkigheten står i nära samband med identitet både för intervjuade pedagoger och de tvåspråkiga eleverna själva. Huvudresultatet för studien är att det finns ett glapp mellan attityderna till tvåspråkighet mellan pedagogerna och forskningen samt elevernas verklighet. Vi ser vikten av att detta glapp minskas då all forskning pekar på pedagogernas och skolans roll för en gynnsam tvåspråkig utveckling.

The purpose of this study is to explore the factors affecting an individual's working life mobility and how this mobility is perceived by the individual. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Castells', Giddens' and Bauman's theories of modern society and employment in relation to the individual. The study concludes that external circumstances in combination with internal driving forces are the reasons behind changing careers. The process is predominantly perceived as positive, especially education tends to strengthen self-identity. Work in general is regarded as important for a person's identity and new career changes are expected in the future. / Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individen upplever rörlighet i det egna arbetslivet. De frågeställningar som utgör studiens ram handlar om vilka faktorer som motiverar byte av yrke eller sysselsättning och hur detta byte upplevs. Även arbetets betydelse och hur individen upplever sitt nuvarande arbete behandlas. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer om individers arbetsliv. I den teoretiska referensramen behandlas Castells, Baumans och Giddens teorier om individens och arbetets villkor i det moderna samhället. Slutsatsen är att motiven för byte av yrke i första hand ligger i yttre omständigheter som tvingar fram handling hos individen (så kallade push-faktorer) medan inre drivkrafter är avgörande för fortsatt utveckling och målfokusering (så kallade pull-faktorer). Processen att gå från ett yrke till ett annat upplevs till största del som något positivt, speciellt utbildning ger stor tillfredsställelse. Självidentiteten stärks under denna process. Arbete uppfattas som en viktig del av den egna självidentiteten och får ta stor plats i individens liv. Fortsatt rörlighet i det egna arbetslivet är inte heller främmande. Flexibilitet och förmåga att tänka nytt är viktiga egenskaper som krävs för att individen ska ha framgång i ett allt rörligare arbetsliv. Avslutningsvis diskuteras arbetets framtida utveckling samt arbetslivsrörlighetens betydelse ur ett samhällsperspektiv.

No description available.

Titel: Bloggidentitet - bloggfenomenets betydelse för unga kvinnnors identitet. Författare: Lina Christiansen och Sara Leverin. Handledare: Åke Nilsén. Examinator: Martin Danielsson. Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp, HT 08. Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för vilken betydelse bloggskrivande, och till viss del bloggläsande, har för unga kvinnors identitet, genom intervjuer och innehållsanalys av informanternas bloggar. Vi vill även se närmre på varför bloggen eventuellt har betydelse och om denna kan leda till en förändring i identiteten. Metod: Semistrukturerade intervjuer, innehållsanalys. Huvudresultat: Vi har sett att bloggens påverkan på identiteten kan bero på olika saker. Bloggen som socialt samspel, som arbete eller bara intresse, hur man visar upp sig i bloggen samt responsen och uppmärksamheten från läsarna är några av de saker som påverkar. Dock är det svårt att avgränsa hur mycket delarna påverkar och vad som beror på vad. Nyckelord: Identitet, blogg, bloggar, självbild, roller, kommunikation.

No description available.

No description available.