Uppsatsen undersöker sambandet mellan asylsökandes identitet och bedömningen av skyddsbehov. I uppsatsen ifrågasätts om klarlagd identitet är nödvändigt för att bedöma skyddsbehovet, och om så inte är fallet varför vikt isåfall läggs vid identiteten vid bedömningen.

Bakgrund: Bakgrunden till denna studie grundas i det generella problem som uppstår när elever har med sig varierande förkunskaper från grundskolan. Detta kan i sin tur leda till problematik i gymnasieskolan för lärare som där ska planera undervisning. Det som blir relevant att studera i samband med detta är det urval av innehåll historielärare i mellanstadiet gör i sin undervisning och vilka faktorer som påverkar dem. Syfte: Syftet med studien har varit att ta reda på vilka föreställningar och uppfattningar lärare har och hur de planerar och genomför sin undervisning i historia. Vi har även undersökt vilka arbetssätt lärarna använder sig av för att få ett bredare perspektiv på lärares förhållningssätt och uppfattningar kring undervisningen. Metod: I studien har vi använt oss av kvalitativa tillvägagångssätt i form av semistrukturerade intervjuer med fyra olika lärare. Resultat: När intervjumaterialet analyserades upptäckte vi generella mönster i lärarnas föreställningar och uppfattningar kopplat till deras mål och urval av innehåll. Analysen visar att det finns mönster som kan ses som grundläggande för historielärarna som deltog i denna studie. Dessa mönster påverkar och formar undervisningen på olika vis. Gemensamt för lärarna när det gäller dessa mönster var urvalet av innehåll då lärarna baserar sin undervisning exempelvis på eget intresse, elevernas intresse och förkunskaper samt kritiskt tänkande. Denna kanon skiljer sig åt beroende på olika omformningsfaktorer. Lärarna använder sig av en kronologisk historiedidaktik för att strukturera upp detta innehåll. Synen på läromedel och det utrymme det får i undervisningen varierar mellan lärarna. Narrativt berättande visar sig vara den undervisningsform lärarna använder kontinuerligt då de menar att undervisningen blir mer intressant för eleverna. Skillnad visade sig finnas i lärarnas mål då en grupp lärare uttrycker konkreta uttalade mål som delvis har sin grund i läroplanen. Den andra gruppen lärare har mer implicita mål samt en mer erfarenhetsbaserad känsla för läroplanen och därmed baseras lärarnas mål i mindre utsträckning utifrån läroplanen. Gemensamt för lärarna när det gäller målen är att eleverna ska utveckla sitt historiemedvetande och sin identitet och det kan ses som syften med undervisningen. LGR11 visar sig inte vara den mest styrande faktorn för lärarna i deras planering och genomförande av undervisning i historieämnet.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur unga kvinnor och män med reumatismupplever sin sjukdom. Vi vill jämföra dessa upplevelser mellan män och kvinnor genomatt undersöka om det finns skillnader och likheter i återgivna beskrivningar ochupplevelser. Vi vill undersöka om könsspecifika skillnader på upplevelser kringreumatism skulle kunna kopplas till det faktum att fler kvinnor än män diagnostiseras.Vidare vill vi undersöka om samhällets bemötande av individer med reumatism kankopplas till att fler kvinnor än män diagnostiseras. För att finna svar på studiensfrågeställningar har sex stycken personer med en reumatisk diagnos eller reumatiskabesvär intervjuats. Studiens resultat visar på att upplevelserna kring reumatism skiljer sigmer mellan könen än inom dem. Männen tycks inte identifiera sig som sjuka i sammautsträckning som kvinnorna och kvinnorna verkar ha upplevt större motstånd frånsjukvården. Resultatet visar dessutom att männen har större benägenhet att dölja sindiagnos från sin omgivning medan kvinnorna ställer sig mer positiva till att prata om den.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl IKEA Uppsalas identitet stämmer överens med företagets image i tre led:</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledningen och</p><p>anställda</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan anställda och</p><p>kunder</p><p>Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledning och kunder</p><p>Ett varumärke skapas genom interaktionen mellan dessa tre grupper. Hur starkt varumärke företaget lyckas skapa beror på om grupperna har samma uppfattning av varumärket och hur väl relationerna mellan dem fungerar.</p><p>För att uppfylla syftet har dels en intervju genomförts för att ta reda på ledningens uppfattning av varumärket och dels två enkätundersökningar, för att ta reda på kunders respektive de anställdas uppfattning av varumärket. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att alla tre grupperna har en liknande uppfattning om vad varumärket IKEA står för, vilket tyder på att IKEA har ett starkt varumärke. Förbättringar kan dock göras i varumärkeskommunikationen för att öka medvetenheten av varumärkets värderingar och förbättra relationerna mellan de tre grupperna.</p>

No description available.

<p>På senare år har allt fler kineser kommit till Sverige för att arbeta eller studera samtidigt som allt fler svenskar sökt sig till Kina. I mötet mellan kineser och svenskar kan ibland kulturella skillnader göra det svårt för oss att förstå hur motparten menar. Syftet med den här examensuppsatsen är att ta reda på hur kineser tänker om att vara kineser, hur de tror att andra folk ser på Kina och hur vistelsen i Sverige har påverkat hur de betraktar sin kinesiska identitet. Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med tio kineser som i vuxen ålder utvandrat till Sverige från Kina. Av resultaten framkommer deltagarnas ofta motsägelsefulla syn på att vara kineser, hur de pendlar mellan nationell stolthet och jämförelser med omvärlden till det egna landets nackdel, alternativt tillskriver omvärlden en nedsättande syn på Kina. De redogör för sin upplevelse av svensk kultur och mötet med svenskar som i viss mån präglas av brist på tillit hos båda parter. Skillnader i synsätt märks hos deltagarna beroende av tid i Sverige och till vilken grad de tillåter sig att kritiskt granska inhemska attityder och värderingar.</p>

<p>Idag lever omkring 10 000 adopterade barn och vuxna från Korea i Sverige, vilket gör Korea till det dominerande ursprungslandet. Syftet med studien var att studera adopterade koreaners upplevelse av återresor med speciellt fokus på hur återresan har påverkat upplevelse av identitet. Resultatet baserades på semistrukturerade intervjuer med sex personer, som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Resultatet visade att återresorna har gjort att de adopterade funderat över sin identitet, där de upplevde sig varken som svensk eller koreansk, utan upplevde en ambivalens. Återresorna har möjliggjort att en egen uppfattning om Korea och en relation till ursprunget skapats. Resultatet av studien har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området. Eriksons och Marcias identitetsteorier har använts för att tydligare belysa identitetsaspekten. Studien anses vara användbar då de adopterades situation är något som uppmärksammats alltmer och då särskilt identitetsprocessen där relationen till ursprunget kan ses som viktig.</p>

<p>Idrott, och i synnerhet klättring, har länge varit dominerat av män och förknippas ofta med manlighet. Därför problematiseras ofta kvinnlighet och idrott. Syftet med denna studie var att ur ett genusperspektiv skapa förståelse för klättrande kvinnors syn på prestation, identitet och kroppsuppfattning. De intervjuer som genomfördes med kvinnliga klättrare tolkades med tematisk analys. Resultatet visar att prestation var den främsta motivationsfaktorn tillsammans med de sociala aspekterna inom klättringen. För många var klättring en stor del av livet, de identifierade sig som klättrare, trots att stereotypen av en klättrare allmänt verkar anses vara en man. Det vältränade kroppsidealet inom klättringen upplevdes som självklart, men det sågs även en gräns för hur muskulös en kvinna kunde vara innan hon framstod som oattraktiv. Det viktigaste är att tjejerna får delta på sina villkor och att de inte alltid behöver jämföras med männen.</p>

Slow Food-rörelsen tror på sitt gastronomiska koncept att nöjet av god mat inte bara är en grundläggande rättighet utan en viktig länk mellan platser, människor och kulturer. Att kunna skydda maten som kulturarv, tradition och kultur är vårt gemensamma ansvar som gör nöjet möjligt. Maten är inkluderad i många aspekter av livet som till exempel kultur, politik, natur, miljö, jordbruk och inte minst turism. Den är inte bara näring, rättighet och medel att mätta hunger utan en attraktion som lockar och skapar upplevelse. Maten var tidigare inte en huvudanledning att boka en resa utan den var en biprodukt och ett basalt behov som måste tillfredställas under vistelsen på en plats. Under det senaste de4cenniet har detta tillfredställande behov omvandlats till en upplevelsegenerator som är starkt bunden till historia, tradition och seder. Den har också uppnått status som en estetisk komponent som säljer en destination och som har förmågan att göra en plats synlig. Maten skapar rörlighet, identitet, äkthet och bidrar till en helhetsupplevelse. Födan har också förmågan att involvera alla sinnen och att bidra till både lokal och regional utveckling. Sveriges regering menar att matturism är värd att satsa på för att den står för cirka 15 % av den totala turismomsättningen. (Tillväxtverket, 2011) En ökad betydelse för mat inom turism skapar kombinationen mat och turism som är intressant och viktig. På ett seminarium om matupplevelsens stora betydelse för turism som ägde rum i Stockholm 2004 samlades landets ledande experter i måltidskulturen. Fil.dr. Susanna Heldt- Cassel förklarade under mötet att regional profilering av matkulturen kan utveckla turism och platsmarknadsföring. Hon poängterade att den lokala maten lyfts fram till en turistattraktion och kan bli en symbol för platsen. Var kan man hitta den specifika maten som bidrar till en plats särprägel? Många europeiska städer skryter med sina saluhallar i turistiska broschyrer som platser för gemensam kultur och identitet som lyfts upp genom matkultur och lokala produkter. Saluhallen är ett sekelskiftesfenomen som idag kopplas till upplevelse och bidrar till platsmarknadsföring och profileringen av en stad. Inne i saluhallar finns ett krav på äkthet, en förståelse för ursprunglighet av födan, inte bara biologiskt utan även kulturellt. Den lokala maten kan höja attraktionen hos en region eller destination och kan därmed skapa bättre affärer för turistentreprenörerna samt stärka turistföretagens utveckling och lönsamhet. Måltidsturism är enormt viktig för samhällets sociala och kulturella utveckling. Saluhallar är idag platser där det genuina tillsammans med tradition och kultur kopplas ihop med det moderna och nya influenser. Uppsatsens syfte är att undersöka konceptet saluhall i Stockholm med fokus på egenskaper som har betydelse för besöksnäringen. Detta syfte har lett fram till följande frågeställningar: Hur kopplas saluhallar till människors identitetsskapande? Vad skapar attraktion och upplevelse i saluhallen? Är saluhallen ett kulturarv och hur förhåller man sig i så fall till det? Hur arbetar saluhallarna för att utvecklas turistiskt?

No description available.