The purpose of the thesis is to study how young people with a foreign background transfromtheir identity between two different cultures after they have moved to Sweden. Seven semistructured interviews have been conducted with young people from a vulnerable area in medium-sized city in Sweden. The young people come from different societies that are considered non-individualistic communities, they have lived in Sweden for at least 10 years. The theoretical perspectives: the social identity of Richard Jenkins and the cultural identity of Nader Ahmadi are applied in the essay. Keywords in the survey are the informants' self-identification which include cultural belonging to the Swedish culture and the importance of contact with Swedish society.  Social networking is another keyword. Another theme is experience of meetings with the new society. The change in identity is examined in particular. The family's influence as well as celebrations from the original culture are analyzed in relation to the new Swedish identity. The two aims: How do young people with foreign background identify themselves between two cultures? As well: What are the four concrete barriers according to the informants who influence the creation of identity in the new culture? Answered with detailed analyzes of how the family, the social interaction, and the festivals from the original culture limit the transition to the new identity. The research results are in line with Ålund and Sjögrens' results, which show that immigrant youths  prioritize the family instead of themselves in comparison with the Swedish society that is characterized by an individualistic system. The thesis supports previous theory formation. Future research could determine whether the parents' attitude to Swedish culture can affect the identity decelopment of their child.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur sociala medier bidrar till att forma unga kvinnorsidentitet med fokus på följande frågeställningar: Hur upplever unga kvinnor att sociala medier påverkar dem, hur framställer sig unga kvinnor på sociala medier och hur väl upplever unga kvinnor att deras identitet på sociala medier speglar dem när de är offline. Studiens teoretiska ramverk har utgått ifrån Ervin Goffmans (2014) dramaturgiska perspektiv samt Judith Butlers(2007) performativitetsteori. Den metod som legat till grund för att uppfylla studiens syfte har utgått från ett netnografiskt tillvägagångssätt i form av kvalitativa intervjuer samtnätobservationer. Studiens resultat visar på att sociala medier har en påverkan på unga kvinnors identitetsskapande. Detta utifrån det genomgående tema som till synes verkar vara en oskriven regel i hur unga kvinnors representation på sociala medier bör se ut. Temat framgår främst genom den representation som sker på Instagram i form av bilder samt utifrån det perspektiv Snapchat visar, där individen utför ett handlande som nästintill verkar tvunget. Uppfattningenär att detta beteende på lång sikt kan skapa problem för individen att uttrycka sin egen identitet, då individen snarare följer ett normativt beteende över vilken identitet som bör uppvisas. Det går att konstatera efter kopplingar gjorda till Ervin Goffmans (2014) teori om det dramaturgiska perspektivet att individen spelar olika rollframträdanden i olika sociala situationer i livet, vilket även deltagarna bekräftar då deras identitet skiljer sig i sin representation online respektive offline. Ämnet för studien är aktuellt och viktigt, då sociala medier endast funnits sedan 90-talet men på denna korta tid blivit något var och varannan individ använder dagligen och ser som en självklar del av livet. Med tanke på det resultat som framkommit anser jag vikten av att lyfta detta ämne för att se över de konsekvenser användandet av sociala medier kan bidra till, främst hos den yngre generationen när det kommer till skapandet av sin identitet och individens välmående.

Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv synliggöra vilka förutsättningar förskollärare har för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan. I vilka situationer barns flerspråkighet kan innebär en möjlighet respektive begränsning för den pedagogiska verksamheten, hur förskollärare arbetar för att stimulera barns flerspråkighet och vilka kunskaper och färdigheter lärare verksamma i en flerspråkig barngrupp behöver vara i besittning av. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra olika förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor. Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna såg möjligheter i form av att barnen i tidig ålder möter olika språk och kulturer. Begränsningar som nämndes var bland annat kommunikationen med barn och vårdnadshavare som inte utvecklat det svenska språket än samt brist på tid för att stimulera och stödja barnen i sina olika språk. Förskollärarna använder olika material och resurser i arbetet med flerspråkiga barn för att ge dem bästa möjligheter till att utveckla alla sina språk. Dessutom nämner flera förskollärare att det är viktigt att tänka på sitt förhållningssätt och att det speglas i arbete med flerspråkiga barn samt att det är viktigt med rätt kompetens och kunskap för att kunna stimulera barns flerspråkighet på bästa sätt. Det är viktig att vara positiv till barnens språk och att uppmuntra och ge dem möjligheter till att använda språken även i förskolan. Språket är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera med andra. Språket utvecklas främst i sociala sammanhang som även bidrar till ett gemensamt lärande. Barnens språkutveckling är därför viktigt för att kunna delta i sociala sammanhang som skapar lärande.

The purpose of this study is to analyze how the blog as an arena is being used by youngpeople to discuss and reflect on reading and literature, and what purpose the blog as an arenahas for them in the forming of identity. The method used in this study is qualitative contentanalysis. Prior research is divided into two themes: young people’s reading, and young peoplein group constellations in and outside of the blogosphere. The theoretical framework is madeup of Louise M. Rosenblatt's theory on reading Etienne Wenger's theory on communities ofpractice.The analysis is based on book blogs by young people on literature and their literaryexperiences in the blog, and how the blog works as an arena in their identity formation. Theresults show that blogs and social interaction within them give young people perspectives ontheir own personality as readers and on their own lives. As book bloggers, the membersbecome part of a whole, a defined group. The reading of fiction and blog-based writing andreading works to include them in a group and gives young people an opportunity to developand identify themselves both as readers, "booknerds" and as book bloggers. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to examine boys’/young men’s forming of masculinity and gender identity and how discussions around gender stereotypes and conceptions represents themselves in contemporary youth novels. Gender theory based upon R.W. Connell’s theoretical framework which discusses masculinities in plural is used. The theory helps to analyse forming and change in gender patterns and masculinities. The method used is idea analysis and my supply for analyse is constructed on the basis of Connell’s four ideal types. The main question is: How is forming of masculine identity illustrated in contemporary youth literature and how does this image position towards conceptions of gender stereotypes? The material comprises eight novels published in Sweden 2005 and 2006. The selection of material is made from the internet source www.boktips.net a cooperation between public libraries in Sweden, coordinated by the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and Västra Götaland Regional Library (Regionbibliotek Västra Götaland). The investigation reveals the complexity and the main characters’ ambivalence in forming of masculinity. Gender stereotypes and discussions occur in the material often in relations to body and appearance. The results distinguishes from earlier research were the homosocial relations appeared as a significant component for forming of masculine identity. / Uppsatsnivå: D

No description available.

I denna uppsats kartläggs och analyseras beskrivningar av norrbottniska dialekter som presenteras i tre inflytelserika läromedel i dialektologi. Detta har gjorts i syfte att undersöka hur beskrivningarna kan kopplas till begreppet dialekt samt huruvida beskrivningarna kan relateras till identitetsskapandet hos talare av norrbottniska dialekter. Materialet utgörs av Elias Wesséns Våra folkmål (1969), Bengt Pamps Svenska dialekter (1978) och Gertrud Petterssons Svenska språket under sjuhundra år (2005). Uppsatsen använder sig av den diskursanalytiska nivån dispositiv. Genom metoden kontrasteras materialets beskrivningar av språket i södra respektive norra Norrbotten. Resultatet visar att materialets beskrivningar av språket i norra Norrbotten är ytliga och i vissa fall icke-existerande. Studiens slutsats är att materialet reproducerar en dialektologiskt traditionell bild av norrbottniskt språk, som inte stämmer överens med områdets faktiska språkförhållanden. Till sist visar studien även på ett behov av ny forskning om språket i norra Norrbotten.

<p>Ungdomsbrottsligheten ökar och en allmän uppfattning i samhället råder, att ungdomar begår brott i sällskap av kamrater. Undersökningens syfte var att söka förståelse och kunskap för upplevda bidragande faktorer inom kamratgruppen som gör att vissa unga killar begår brott. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju killar mellan 16 och 25 år, alla med erfarenhet av brottslighet. Råmaterialet analyserades utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visade att gruppen uppfyllde individernas identitetsskapande behov. Likaså var grupptillhörigheten en faktor där individerna sökte sig till en fristad med likasinnade personer att känna gemenskap med. Lojalitet var även ett framträdande begrepp, som bottnade i oviljan att svika kamratgruppen liksom hederskodexet att inte ”gola”. Resultatet vittnar om att upplevelsen av sitt egenvärde, bilden av vad vänskap är samt strävan efter gemenskap kan dras till det yttersta och därmed leda till brottsligt beteende, allt för att passa in – ”<em>jag gjorde ju bara som alla andra</em>”.</p>

<p>Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara. Arbetspendling är idag ett vanligt fenomen och du kan bo allt längre bort från din arbetsplats. Det är fullt möjligt att bo i Eskilstuna och jobba i Stockholm tack vare utvecklingen av färdmedel och kollektivtrafiken. Detta medför dock allt längre resor och att man är borta mer från hemmet. Jag kommer att använda pendling som exempel för att visa hur det moderna samhället påverkar människors liv. Syftet är att undersöka hur pendlaren, som representerar ett uttryck för det senmoderna samhället, själv reflekterar över sitt pendlande och hur pendlingen påverkar deras liv utifrån följande aspekter: familj, fritid, ekonomi och vänner. Jag kommer också använda fenomenet som ett konkret exempel för att visa hur pendling förstärker de förändringar som den senmoderna tiden har fört med sig. Dessa är bland annat åtskillnaden av tid och rum, identitetsskapande samt frihet och teknik.</p><p>Det jag kom fram till var att pendling påverkar människors liv ur flera aspekter, både synliga och dolda för pendlaren själv.</p>

<p>Konsumtion kan vara allt från ditt köp av tuggummi, ett par nya skor, en gammal päls från 70-talet, en resa till Indien, till en kebabrulle nere på hörnet. Samtidigt innebär detta att du betalar för smaker, utseende, åsikter, upplevelser, känslor och kulturer. Detta är att leva i ett konsumtionssamhälle. Det du konsumerar speglar vem du är och hur du vill att andra ska uppfatta dig – alltså din identitet. Konsumtion och identitet är det vår antologi handlar om.Den här antologin består av fyra olika delar som alla belyser några olika typer av konsumtion. Det första bidraget belyser hur några unga kvinnor har klädkonsumtion som ett sätt att umgås. Den andra delen handlar om hur en grupp killar och tjejer uppfattar reklam och trender vad gäller mode och kläder. I del tre kan du läsa om hur några unga kvinnor tänker kring sitt val att handla kläder i second-handaffärer. Till sist kan du läsa om några människor som handlar i butiker som säljer utländska varor och hur dessa människor på detta sätt väljer att konsumera det som de upplever som annorlunda. Gemensamt för delarna är att fokus ligger på identitetsskapande genom konsumtion i dagens postmoderna samhälle.</p>