En nedåtgående trend hos svenska elevers matematikkunskaper föranleder behov av att finna lösningar för att bryta denna trend. Studien som presenteras här har som syfte att undersöka hur man via läroboken kan underlätta lärarens undervisningsplanering, och möjlighet till att formativt bedöma eleverna, samtidigt som elevens möjlighet till ett mer självständigt lärande förbättras. Först utförs en litteraturstudie för att sammanfatta väsentliga begrepp och didaktiska aspekter, för att sedan följa upp med att presentera några tidigare forskningsresultat vad gäller matematiklärobokens utförande och användande av idag. Resultatet från denna litteraturgenomgång verifieras och kompletteras i nästa steg via kvalitativa intervjuer av både lärare och elever på högskolan och gymnasiet. Även en del egna observationer via deltagande i undervisning ger ytterligare data till undersökningen. Genom att skapa insikter kring vad som förbättrar elevers lärande, samt hur aktörerna bl.a. upplever läroboken av idag, är tanken att kunna presentera ett underlag för konstruktion av läroböcker som förbättrar elevens lärande och intresse i matematik. Resultatet visar på att de flesta av läroböckerna i matematik har flera brister vad gäller det pedagogiska utförandet och hur de följer styrdokumentens anvisningar. Läroboken har en viktig roll för undervisningens kontinuitet och ännu viktigare är lärarens ämneskompetens. Resultatet visar dessutom på att elevernas åsikter kring hållbar skolutveckling fokuseras på fler lärare samt lösta exempel i läroboken, medan lärarna fokuserar mer på digitala hjälpmedel. Slutsatsen är att det ska vara elevens egen lärande konstruktion som ska vara det centrala i samband med författande av läroböcker i matematik. Detta innebär att feedback från elever som t ex. studerar första året på högskoleingenjörsutbildningen kan erbjuda ett viktigt bidrag i uppdatering av läroböcker. Dessutom innebär det en tydligare följning av styrdokumentens anvisningar samt att elevernas förkunskaper ska beaktas i läroböckernas innehåll och progression mellan ämnesavsnitten. / A downward trend of Swedish pupils' mathematical knowledge leads to the necessity finding ways, which may reverse this trend. The study presented here aims to explore ways through how textbooks can facilitate teacher education planning, and the ability to formatively assess students while students opportunity for a more independent learning improves. First, a literature review to summarize the essential concepts and didactic aspects is made, and then followed up by presenting some previous research in terms of mathematics textbook design and use of today. The results of this literature review are verified and completed in the next step through qualitative interviews of both teachers and students at college and high school. Even some of my own observations through participation in education provides additional data to the study. By providing insights into what improves student learning, and how actors experiencing textbook of today, the idea is to present a basis for the design of textbooks that enhances student learning and interest in mathematics. The results show that most of the textbooks in mathematics has several shortcomings in the educational performance and how they follow the policy documents instructions. The textbook has an important role in teaching and even more important is the teacher's subject competence. The results also show that students' views on sustainable school improvement are focused mainly on teachers and solved examples in the textbook, while the teachers focus more on digital tools. The conclusion is that it should be the student's own learning that should be central in the writing of textbooks in mathematics. This means that feedback from students such as studying the first year of Bachelor of education can provide an important contribution in updating textbooks. It also means that a clearer tracking of policy documents and instructions to students prior knowledge should be considered in textbook content and progression between subject sections.

Digital teknik är något som idag omger oss mer eller mindre hela tiden. Vi använder ofta datorer, iPads och andra digitala verktyg för olika syften. Teknik för informationssökning och kommunikation utvecklas ständigt och ger oss nya förutsättningar för lärande. Ett verktyg för lärande som kan kopplas till användande av IKT är metoden “Att skriva sig till läsning” (ASL) som skapats av Arne Trageton. Vi vill här undersöka hur lärarna arbetar med metoden ASL och hur de förhåller sig till Tragetons anvisningar för metoden. Utöver detta vill vi även undersöka hur metoden har utvecklats i samband med IKT:s framgång ute på skolorna. Tillgången till IKT och dess möjligheter i skolan är idag annorlunda än den var när Tragetons metod uppkom. Vi vill därför veta om dessa nytillkomna digitala verktyg involverats i undervisningen och i arbetet med metoden. Detta formulerar vi i ett syfte och två frågeställningar som tar upp hur lärarna arbetar med en viss metod, i detta fall ASL, och hur ASL har utvecklats i takt med framväxten av IKT. För att undersöka detta har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer med tre lärare och öppna observationer av deras undervisning i metoden. Utifrån resultaten såg vi att samtliga lärare följer metoden men gör den till sin egen på olika sätt. En av lärarna gör detta genom att eleverna använder sig av Google Drive för att skriva, ändra och spara sina texter, medan de andra två lärarna anpassar metoden då de kombinerar den med andra arbetssätt. I klassrummen används digitala verktyg, främst datorer. Lärarna uttrycker olika anledningar till att de inte använder iPads mer i undervisningen, däribland brist på tid, utbildning och tillgång. Det vi kommer fram till i vår slutdiskussion är att genom att anpassa metoden efter dagens klassrum kan ASL fortfarande vara en aktuell och framåtsyftande metod för läs- och skrivutveckling. Metodens ursprungliga användning av IKT underlättar för att förnya den i takt med utvecklingen inom IKT i skolans värld.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar att de möjligheter lärarna ser kan resultera i ett elevcentrerat lärande. Det som däremot är av störst vikt för att dessa möjligheter ska uppkomma är lärarens roll och det sätt på vilket denne integrerar IKT i litteraturundervisning. I sammanhanget tycks inte det förhållningssätt till IKT i undervisning som betonas i läroplanen vara förankrat i lärarnas syn på bruket av digitala medier i litteraturundervisning.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt eleverna på ekonomilinjen på gymnasiet lär sig med och utan IKT och vilken IKT som skulle kunna främja deras lärande inom ämnet företagsekonomi. I studien undersöks hur IKT kan kopplas till lärande och på vilket sätt det kan vara ett stöd i undervisningen för att stödja elevernas inlärning inom företagsekonomi - sett ur ett elevperspektiv. De teoretiska verktygen i denna studie är två teorier om pedagogik och lärande - Deweys pragmatism och det sociokulturella perspektivet. Denna studie har inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats, vilket bland annat innebär att datainsamlingen har skett utan någon teori för ögonen. Som metod för datainsamlingen har författaren gjort deltagarobservationer vid två olika workshop. Studien visar att eleverna är delaktiga i sitt lärande och att de söker svar främst inom skolans värld men även via olika IKT i deras sociala närmiljö. Studien visade på att sociala medier och mobiler i skolan var ett störande moment för elevernas inlärning. Likaså påverkar det personliga välbefinnandet elevernas inlärning. Varvid mobiler och sociala medier utgjorde en del i den stress som påverkade välbefinnandet. Resultaten i studien gav också tillhanda att datorer är det främsta digitala verktyget som eleverna helst kopplar till undervisningen inom ämnet företagsekonomi. Vilken IKT som användes i undervisningen var dock inte det viktiga utan det viktiga var att de var enkla att använda och hur de kopplades till undervisningen. Eleverna i studien efterlyste en IKT som kunde fungera som ett samarbetsverktyg i undervisningen där eleverna kunde stödja varandra inom ämnet företagsekonomi under pedagogisk ledning av läraren. / The purpose of this studie is to examine how students of the economic program in high school are learning, with and whithout ICT, and whether or not ICT could promote their learning in Business studies. The study examines how ICT can be linked to learning and how it can be an aid in teaching to support student learning in business studies – seen from a student perspective. The theoretical tools in this study are two theories of teaching – Dewey’s pragmatism and the socio-cultural perspective. This study was inspired by a phenomenographical research approach, which means that data collection has taken place without any theory at hand to avoid any interpretation in advance. As method of data collection, the author has made participatory observations in two different workshops. The study shows that students are involved in their learning and are looking for answers primarely in the world of education but also through various ICT in their social environment. Further the study showed that social media and cell phones in school were disturbing the students in their learning process. The study also showed that cell phones and social media were partly responcible for the stress the students felt, which affected their well-being, which in turn may affect their learning capabilities. The results of the study, also provided that computers are the prefered digital tool (ICT) that students would prefer in teaching the subject business studies. Which ICT used in teaching, however, was not that important. It was more important that the ICT used was easy to use and how it was linked to education. Students in the study called for an ICT that could act as a collaboration tool or platform in teaching where students were able to support each other in business studies in educational guidance of the teacher.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares tankar kring pedagogiska dataspel i svenskundervisningen. Vi vill undersöka hur verksamma lärare använder sig av pedagogiska dataspel i undervisningen samt hur dataspelen är utformade. Vi har sett att flera lärare har en positiv syn till användningen av pedagogiska dataspel. För att ta reda på hur och varför lärare använder sig av pedagogiska dataspel kommer vi att intervjua fyra lärare. Vi vill även få en syn på elevernas samspel via pedagogiska dataspel och kommer därför även att genomföra klassrumsobservationer. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod som innehåller semistrukturerade intervjuer och observationer. Med hjälp av insamlad data och teoretiska utgångspunkter har vi analyserat vårt material och resultat. Vårt resultat visade att användningen av pedagogiska dataspel i svenskundervisningen är positiv och motiverande men att det ofta förekommer komplikationer som till exempel att nätverket inte räcker till och inte fungerar. Detta gör att många lärare avstår från att använda sig av pedagogiska dataspel i undervisningen. / The purpose of this study is to investigate teachers' thoughts on the use of pedagogical computer games in the Swedish education. We want to examine how effective teachers use these computer games as part of their teaching, and how the computer games are designed. We have seen that several teachers have a positive attitude towards the use of educational computer games. To find out how and why teachers use the computer games, we will interview the four teachers. We also want to get a view of students' interaction with educational computer games and will also conduct classroom observations. To get answers to our questions, we have used a qualitative approach that includes semi-structured interviews and observations. Using the collected data and theoretical points, we have analyzed our material and the results. Our results showed that the use of pedagodical computer games in the Swedish education is positive and motivating, but it often occur complications such as the internet capacity not being wide enough or it is not sufficient. This means that many teachers refrain from making use of pedagogical computer games in education.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar att de möjligheter lärarna ser kan resultera i ett elevcentrerat lärande. Det som däremot är av störst vikt för att dessa möjligheter ska uppkomma är lärarens roll och det sätt på vilket denne integrerar IKT i litteraturundervisning. I sammanhanget tycks inte det förhållningssätt till IKT i undervisning som betonas i läroplanen vara förankrat i lärarnas syn på bruket av digitala medier i litteraturundervisning.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur IKT-användning påverkar svenskämnet och svensklärarrollen. Med utgångspunkt i en tanke om ett svenskämne som genomgår ett paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lärarperspektiv. Vi har därför intervjuat ett antal svensklärare om deras syn på arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi har frågat både om IKT-användningen i relation till deras roll som lärare i klassrummet och olika arbetsmoment i svenskämnet. Deras svar har satts i relation till pedagogiska teorier och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I undersökningen framkommer det att lärarrollen utmanas och är i behov av en omdefiniering i och med ett ökat IKT-användande. Lärarna uttrycker också hur det processorienterade skrivandet förbättrats när eleverna arbetar digitalt, medan läsning och förståelse lyfts upp som ett problemområde. I deras svar är informationssökning på internet också en aktuell fråga. Elevernas förmåga att sovra bland källor och hitta rätt sökord är många gånger bristfällig och därför något som lärarna måste arbeta aktivt med.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan på deras motivation att lära och intresse för ämnet, på deras förståelse av stoffet och möjligheten till meningsfullt lärande och slutligen på deras skicklighet och arbetssätt. Även omfattningen av elevernas användning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild.En serie laborativa uppgifter placerades i följd på en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet räta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkät efter laborationen besvarade eleverna frågor om hur de upplevde sitt lärande. Undersökningen pekar på att alla elever i gruppen ofta använder dator och internet i sitt skolarbete medan mycket få elever använder dator eller internet för skolarbete i ämnet matematik. Nästan alla elever i undersökningen redovisar uppfattningen att ”matematik är viktigt”. 75% av eleverna uppgav att de fått förståelse för sekant-modellen i laborationens inledande del, medan enbart ett fåtal uppgav att de förstod den avslutande definitionen av derivata. Flertalet elever löste uppgifterna i dialog med såväl websida som med andra elever och med lärare.

Förväntat kunskapsbidragStudien vill belysa fördelar och nackdelar med metoden ASL utifrån de behov elever i läs- och skrivsvårigheter har och därmed väcka tankar kring hur ASL skulle kunna anpassas och kompletteras med andra metoder för att bättre möta dessa behov. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur väl metoden ASL anses fungera för elever i läs- och skrivsvårigheter på tre skolor i en kommun, samt om och i så fall hur ASL skulle kunna kompletteras och/eller anpassas för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Fokus ligger på den tidiga läs- och skrivinlärningen i årskurs ett till tre då elever i riskzonen att utveckla läs- och skrivsvårigheter oftast identifieras. Vilka erfarenheter och upplevelser har speciallärare och specialpedagoger på tre skolor i kommunen av hur väl metoden ASL fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter?Hur skulle metoden ASL eventuellt kunna kompletteras och/eller anpassas för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter? Teoretisk förankringStudien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande. I studien belyses även didaktiska teorier som handlar om hur ett innehåll lärs ut, samt kognitiva teorier som handlar om hur individens inlärning sker och om faktorer som påverkar inlärningen.Metod och resultatI studien användes en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats. Datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade gruppintervjuer. Insamlad data transkriberades och analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Alla informanter i studien kan se flera fördelar med ASL som metod. Ingen av informanterna anser dock att ASL är en tillräcklig metod för elever i läs- och skrivsvårigheter. De anser att den behöver kompletteras med andra metoder för att nå alla elever. Funderingar framkom kring hur ASL skulle kunna anpassas för att bättre möta de behov elever i läs- och skrivsvårigheter har i början av sin läs- och skrivinlärning. Istället för att börja skriva med alla bokstäverna på tangentbordet skulle antalet bokstäver kunna begränsas till ett fåtal som successivt utökas. Det skulle kunna underlätta vid befästandet av fonem- grafemkopplingen samt göra det lättare för eleverna att hitta bokstäverna på tangentbordet. Denna strukturerade träning skulle kunna vara ett komplement till det mer kreativa skrivandet.Specialpedagogiska implikationerI studien framkommer att det sker mycket lite samarbete kring undervisning mellan lärare och speciallärare/specialpedagoger. För att elever i läs- och skrivsvårigheter ska utvecklas så långt som möjligt är kunskap om och en dialog kring helheten i undervisningen av största vikt, inte minst kring vilka metoder som används och hur undervisningen kan anpassas. I dialog och samarbete ges också möjlighet att upptäcka elever i behov av stöd tidigt, något som är av stor vikt för elevens vidare utveckling, självförtroende och motivation (Myrberg, 2003; Ahrnéll, 2008; Alatalo, 2011). Forskning visar att skrivträning har en positiv effekt på läsförmågan (Graham & Hebert, 2010) vilket ger belägg för att skrivträning borde få en större plats inom specialundervisningen än vad studien visar att den har idag. För elever som behöver mer systematisk träning kan förslaget som framkom i studien, att begränsa ASL till några bokstäver i taget, vara intressant att prova i specialundervisningen som komplement till annan läs- och skrivträning. Den systematiska skrivträningen bör inte ske på bekostnad av det kommunikativa skrivandet i samspel med andra, då det har visat sig att kommunikation och formativ feedback har god effekt på läs- och skrivförmågan hos lågpresterande elever (Genlott Agélii & Grönlund, 2016).SlutsatsStudien visar att ASL inte upplevs vara en tillräcklig metod för elever i läs- och skrivsvårigheter. I den tidiga läs- och skrivinlärningen behöver dessa elever kompletterande träning med andra metoder för att befästa kopplingen mellan fonem och grafem. Ett sätt att anpassa metoden ASL för att bättre kunna möta behoven hos elever i läs- och skrivsvårigheter kan vara att begränsa antalet bokstäver till några i taget.

Skolans satsning på en-till-en undervisning har gjort att datorns plats i klassrummet har fått en allt mer självklar plats i klassrummet. I ett klassrum där varje elev sitter med en egen laptop eller surfplatta som tillhandahålls av skolan byggs en del problem automatiskt in. Förutom att nästintill varje elev sitter med en smartphone i fickan har de nu också ett lättillgängligt sätt att rikta sin uppmärksamhet på andra saker än lektionen eller sina uppgifter. Det finns en uppsjö av studier och rapporter som visar på att datorn i en-till-en undervisningen i många fall bidrar till att distrahera eleverna i klassrummet och det är något som både elever och lärare rapporterar om. Detta kan i många synvinklar ses som misslyckande i en-till-en satsningen, eller åtminstone ett ”kalibreringsproblem”. Lärarna som jag låtit svara på en enkät ger en bild av hur de ser på hur de ser på datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel och vilken riktning de ser att utvecklingen med en-till-en undervisningen behöver ta. Skolan i undersökningen har kommit en lång bit på vägen i förändringsprocessen som en-till-en är för skolan, även om det fortfarande finns tekniska problem som påverkar skolarbetet på ett negativt sätt. Allmänt är dock attityden gentemot datorn som pedagogiskt redskap positiv samtidigt som det finns visioner om hur den i framtiden kan förbättras.