Informations- und Kommunikationstechnologien (IKT) sind der Antrieb des modernen Innovationsprozesses. Für besseres Verständnis dieser Dynamik, analysiert diese Dissertation die Wechselwirkungen zwischen Innovation und Wettbewerb. Die Arbeit umfasst zwei Teile: Erstens wird die Frage behandelt, wie die Märkte organisiert werden können, um das optimale Marktergebnis zu erreichen. Zweitens werden die Rückwirkungen der innovativen Tätigkeit auf Wettbewerb und auf Organisation der wirtschaftlichen Tätigkeit analysiert. Betrachtet man den Einfluss von Wettbewerb auf Innovation, zeigt eine empirische Analyse, dass IKT-getriebene Innovationen in konzentrierten Industrien vorherrschen. Im Gegensatz dazu gedeihen Innovationen, die auf anderen Technologien basieren, in eher vollkommenen Märkten. Der Vergleich suggeriert, dass die IKT-getriebene Innovationen andere Charakteristika aufweisen als Innovationen, die auf anderen Technologien basieren. Betrachtet man die Rückwirkung von Innovation auf Wettbewerb, sind zwei Ergebnisse wert genannt zu werden. Erstens, obwohl profitabel von der Perspektive einzelner Unternehmen aus, sinkt der Industrieprofit, wenn eine produktvielfalt-steigernde Technologie durch alle Firmen übernommen wird. Des Weiteren sind die Entscheidungen der Unternehmen in Bezug auf die Technologieadoption nicht immer optimal aus Sicht der sozialen Wohlstandsmaximierung. Zweitens in Bezug auf Organisation der wirtschaftlichen Tätigkeit wird gezeigt, dass IKT sowohl zu mehr Wettbewerb als auch zu der Entstehung von hybriden Organisationsformen führen kann, was von den jeweiligen Charakteristika der Unternehmen abhängt. Obwohl diese Dissertation nur ein kleines Stück der Komplexität analysiert, wirft sie ein neues Licht auf die Zusammenhänge von Marktesstruktur und Innovation und ihre gegenseitigen Rückwirkungen. Interessanterweise sind die Ergebnisse weit entfernt von gewohnten Sichtweisen und in vielen Fällen entgegen der intuitiven Ausgangserwartung. / Information and communication technologies (ICT) are driving the modern innovation process. To better understand these dynamics, the current dissertation analyses the interactions between innovation and competition. The scope of this work can be divided into two areas: The first one deals with a question of how markets could be organized to produce the most optimal outcome. The second one analyses the feedback effects of innovative activity on competition and the organisation of economic activity. Regarding the impact of competition on innovation, an empirical analysis reveals that ICT- driven innovations dominate in concentrated industries, whereas innovations based on other technologies flourish in moderately competitive markets. This suggests that there are some features that make ICT-enabled innovations exceptional, compared to innovations based on other technologies. Concerning the impact of innovation, two findings are worth emphasising. First, as shown in a theoretical analysis, although profitable from an individual producer’s perspective, the adoption of a technology increasing product variety across the entire industry erodes firms’ payoffs. In addition, firms'' decisions with respect to the technology adoption are not always efficient from the social welfare point of view. Second, another empirical analysis included in this work reveals that ICT leads to more competition and facilitates the emergence of hybrid organization forms, subject to firm''s and industry''s characteristics. Although this dissertation reveals only a small piece of the complexity of the ICT-driven innovation process, it casts some new light on the importance of market structure for ICT- enabled innovation and the feedback effect of the technology on firms’ environment. Interestingly, the outcomes of this thesis show that these interactions are often far from straightforward and in many cases counterintuitive.

Sen halvårsskiftet 2018 skedde en förändring av skolans kursplaner i matematik där det blev obligatoriskt med programmering i matematikundervisningen. Syftet med denna undersökning var att få en bild och exempel av hur förändringen togs emot samt hur den genomfördes eller planerades att genomföras på några olika gymnasieskolor. I studien användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där fyra verksamma lärare deltog. Datan analyserades delvis utifrån den didaktiska transpositionen. Skolorna ansåg sig inte vara helt redo för att integrera programmering i matematikundervisningen. Studien har visat att det fanns behov av större förtrogenhet hos lärare inom programmering samt en ökad progression av elevernas kunskaper med digitala verktyg innan det gick att inlemma det i undervisningen så som man önskade. Dock hade samtliga skolor mer eller mindre startat upp processen med olika ansatser inom programmering. / Since first of july 2018 the school's curricula in mathematics in Sweden were changed, and programming in mathematics teaching became mandatory. The purpose of this study was to get a picture and examples of how the change was received and how it was implemented or planned to be implemented at some different schools in Sweden. The study used a qualitative method with semi-structured interviews involving four active teachers. The data was partly analyzed from the didactic transposition. The schools did not consider themselves fully ready to integrate programming into mathematics education. The study has shown that there was a need for greater familiarity with teachers in programming and an increased progression of the students' knowledge with digital tools before it could be incorporated into the teaching as desired. However, all schools had more or less started up the process with different approaches in programming.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur lärande processer påverkas av den snabbt ökande digitala transformationen som sker inom arbetslivet. Inom den digitala transformationen så har fokus varit att utforska de olika digitala kanaler och verktyg som erbjuds för kompetenshöjande aktiviteter.De frågeställningar som studien fokuserade på handlade om den digitala kompetensen, användandet av digitala verktyg och kanaler för kompetenshöjande aktiviteter, förändrade lärande processer i och med digitaliseringen samt vilka drivkrafter och motivationer som styr arbetsplatslärandet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ hermeneutisk metod med halvstrukturerade intervjuer och det var 12 personer som deltog i studien. Sammanfattningsvis visade resultaten att det har skett en förändringi lärande processerna då de digitala medierna används i större omfattningar. Samtidigt framkom det också insikter att deltagarna mest föredragna lärstil eventuellt inte används vid digitala utbildningsinsatser. Utifrån de resultat som framkom så visade det även att det inte är den digitala kompetensen som hindrar medarbetare från att ta del av det digitala utbudet av de kompetenshöjande aktiviteter som erbjuds. De hinder som upplevs är att det inte finns tillgänglig tid för lärande, relevant kompetensutveckling som stödjer professionen och tid för både individuell reflektion samt tid för reflektion tillsammans med kollegor som kan ge både nya perspektiv och synvinklar.

Den här studien syftar till att bidra med mer kunskap om hur förskollärarna ser på surfplattan i förskolan och om den används i undervisning om natur och miljö, samt vilka för- och nackdelar som finns med att använda surfplatta.   I vår studie har vi valt att ha två metoder då vi vill ha ett bredare perspektiv för hur förskollärarna använder sig av surfplattan i undervisning om natur och miljö. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och enkät med både öppna och slutna frågor. Vi har intervjuat åtta förskollärare och fått in tio svar på enkäten till vår studie.     Resultaten av vår studie visade att sju av förskollärarna använde surfplatta som pedagogiskt verktyg på en mängd olika sätt. De såg också både för- och nackdelar med att använda surfplatta. Fördelarna var bland annat möjligheterna att kunna dokumentera, söka information, använda appar med olika språkfunktioner och så vidare. Negativa aspekter som framkom var bland annat risker med att plattan endast blev ett verktyg för spel och att barnen skulle bli utsatta för mycket skärmtid. / Summary this study aims to provide more knowledge about how preschool teachers look at the tablet in preschool and whether it is used in teaching about nature and the environment, as well as what advantages and disadvantages are with using a tablet. In our study we have chosen to have two methods when we want a broader perspective on how the preschool teachers use the tablet in teaching about nature and the environment. We have used qualitative interviews and questionnaires with both open and closed questions. We interviewed eight preschool teachers and received ten responses to the survey for our study. The results of our study showed that seven of the preschool teachers used tablet as a teaching tool in a variety of ways. They also saw both pros and cons of using a tablet. The advantages were, among other things, the possibilities of being able to document, search for information, use apps with different language functions and so on. Negative aspects that emerged were, among other things, the risk that the plate became only a tool for games and that the children would be exposed to a lot of screen time.

Mobile phones have had a drastic influence on media production, by providing a ubiquitous connection. This revolution has come about when smartphone turned into a powerful tool to do almost all the production-related work that was done previously by specialized equipment and computers. This has encouraged ordinary individuals to involve in media work and emerging the phenomenon of mobile journalism, where citizens and individuals can engage in journalism work carry out a job that was supposed to be done only by journalists for a long time ago. We are talking about hundreds of thousands of prosumers and amateurs who are making and covering news by their smartphones and contributing to journalism work. This has become particularly apparent in relation to reporting from remote and risky areas, where journalists cannot reach easily or may not arrive on time while important events occur. This was obvious during the Arab-spring - The role of smartphones in feeding both social media and traditional media with instant photos and videos taken by protesters themselves. This thesis focuses on the role of the smartphone in facilitating the work of journalists. As a part of the literature review, the author has gone through many texts, watched videos and listened to radio shows with journalists and workers in media spheres, in which journalists talk about their own experience with practicing mobile journalism. Then from a phenomenological perspective and framework the experience of technology and user aspects of mobile journalism are investigated. As the aim of this thesis is not to validate a hypothesis or a theory, a qualitative research method is used to come to an evaluation and explanation of the phenomenon of using mobile in journalism. For that purpose, several qualitative methods have been used to collect data such as auto-ethnography, observation, interviews and focus groups. The data are collected mainly from Kurdistan region in northern Iraq where journalists were covering news of war in dangerous and risky battle fields.   The findings from the results showed that the main factors that make smartphones powerful tools for journalists are: the low budget required for acquiring a smartphone compared to expensive equipment used in traditional media, the freedom and independence that a mobile can give to a journalist, the design aspects which provide a pocket-size tool with unsuspiciousness feature that make it possible to be carried and used even in areas where journalistic work is not allowed. The ubiquity feature of mobile has helped to cover news in areas where traditional media cannot be existing or cannot reach easily. The ability of individuals to obtain a smartphone in one hand and the universal design of mobile in another hand have helped to be used in journalism work by many people with no necessary training courses. This situation has created a good opportunity for media institutions and TV stations to expand their correspondents’ network all over the countries.

Syftet med studien var att synliggöra hur små barn interagerar med ett mikroskop-ägg i utforskandet av naturvetenskapliga fenomen. I förskolans uppdrag ingår att arbeta med natur-vetenskap och teknik i barnens vardag. Förskollärarens kompetens och deras förhållningssätt gentemot barnen är betydelsefull för att möjliggöra för små barns digitala utforskande. Tidigare forskning visar att utforskande handlar om att få pröva, undersöka och på ett lekfullt sätt ta reda på mer om något.    Det teoretiska ramverk som legat till grund för studien är social construction of technology, SCOT, vilket gett möjlighet att beskriva hur mening skapas i barns interaktion med olika tekniska artefakter.    Studien genomfördes på en medelstor förskola i Luleå kommun med tre grupper barn i två-års ålder. Data samlades in med hjälp av filminspelning och ljudupptagning vid planerade aktiviteter. Bearbetningen har sketti en abduktiv analysprocess där en växelverkan mellan att härleda materialet till teoretiska utgångspunkter och en öppenhet för nya förklaringar och upp-täckter har varit vägledande.    I resultatet framträder olika interaktionsramar som visar på vilket sätt barnen interagerar med den digitala teknologin utifrån tidigare erfarenheter och upplevelser. Resultatet visar även hur mikroskop-ägget på olika sätt kan möjliggöra för små barns naturvetenskapliga utforskande.

There is a saying that we should not attempt to fix what is not broken, but we cannot afford to stick tothat mindset if we want to be able to design products and services that matter to the user. We shouldbroaden our views, explore new things and see what we can learn from them and use that knowledge toexpand on our existing methods. In recent years there have been a lot of work regarding how normsinfluence us to act and feel in certain ways, what if the knowledge behind norms could be utilized withindesign? To answer this question a study was conducted where two so called norm creative methodswere tested in a series of focus groups to see what potential the methods held in regard to improvingexisting methods or serve as basis for the creation new methods within user research.

The adoption of technology in our daily activities increased the time that we spend in front of the screen and changed the way we communicate and work. In recent years, many big companies started to develop and implement screen time management tools in their products to educate the user on how to improve their digital health. Those tools are an important step in the process, they bring awareness and help the users to change their habits. Several studies have focused on screen time tracking apps but not from the design perspective. Therefore, this thesis aims to explore the design of screen time management apps by developing two prototypes, which were used to evaluate different design elements and features. The results of this thesis present a guideline on how to improve the design of the existing screen time tracking tools and what additional features could be added to fulfil their aim and encourage users to change their behaviour.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter. Faktorerna berör också själva införandet i sig avseende upplägg och karakteristika. Tidsaspekter samt behov av kompetensutveckling har starkt förts fram i utsagorna. För att individen skall finna förtrogenhet, trygghet och mening med att integrera tavlan i undervisningspraktiken framgår det att satsningarna i högre grad borde varit kopplade till pedagogiska frågeställningar och till pedagogernas olika förutsättningar. Respondenternas skolor har varit medvetna om vikten av att tillhandahålla handledning och erfarenhetsutbyte. Intentionen har dock inte alltid omsatts i praktiken. Om så varit fallet hade hade förutsättningarna för att lyckas integrera tavlan i klassrumspraktiken varit större enligt respondenterna. Undersökningen visar att för att den interaktiva tavlan skall användas utifrån sitt erbjudande om interaktivitet så behöver en organisation i sin införandeprocess kontinuerligt ta hänsyn till tidsaspekten, men även till personliga referensramar, sammanhang och utvecklingsagenter. Först då kan tavlan få en naturlig roll i pedagogernas vardag</p>

<p>Användningen av datorer ökar allt mer i samhället. Allt fler verksamhetsområden använder datorer och kräver att många i yrkeslivet behärskar tekniken. Detta ställer nya krav på skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvändning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna måste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi där eleverna lär sig om ergonomins betydelse för hälsan. </p><p>Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare på tre grundskolor ta reda på deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, både vad gäller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser. Hur de tänker kring utformning av en god fysisk arbetsmiljö samt dess betydelse för lärande och inspiration. </p><p>Det finns flera olika sätt att se på den fysiska miljön i skolan. Vissa anser att den fysiska miljön har stor betydelse för inspiration och lärande både i klassrummet samt kring en datorarbetsplats, medan andra hävdar att den fysiska miljön kring en datorarbetsplats inte har någon större betydelse för inspiration och lärande, men klassrumsmiljön är av stor vikt. Lärares och rektorers förhållningssätt till datorstött lärande påverkar den fysiska miljöns utformning. Elever spenderar i regel inte så mycket tid vid datorerna och detta gör att datorarbetsplatsernas fysiska utformning inte har så stor betydelse för elevernas lärande och inspiration.</p>