Användningen av datorer ökar allt mer i samhället. Allt fler verksamhetsområden använder datorer och kräver att många i yrkeslivet behärskar tekniken. Detta ställer nya krav på skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvändning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna måste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi där eleverna lär sig om ergonomins betydelse för hälsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare på tre grundskolor ta reda på deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, både vad gäller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser. Hur de tänker kring utformning av en god fysisk arbetsmiljö samt dess betydelse för lärande och inspiration. Det finns flera olika sätt att se på den fysiska miljön i skolan. Vissa anser att den fysiska miljön har stor betydelse för inspiration och lärande både i klassrummet samt kring en datorarbetsplats, medan andra hävdar att den fysiska miljön kring en datorarbetsplats inte har någon större betydelse för inspiration och lärande, men klassrumsmiljön är av stor vikt. Lärares och rektorers förhållningssätt till datorstött lärande påverkar den fysiska miljöns utformning. Elever spenderar i regel inte så mycket tid vid datorerna och detta gör att datorarbetsplatsernas fysiska utformning inte har så stor betydelse för elevernas lärande och inspiration.

Inspired by the Bologna Process and other globalising influences from modern higher education, and driven by policy reform for national development after the ravages of the 1994 conflict and genocide, Rwanda’s tertiary education has embarked on a number of policy reform for national development after the ravages of the 1994 conflict and genocide, Rwanda’s tertiary education has embarked on a number of policy reforms that have ushered in expectations, requirements and demands that call for both reinvigorated and new academic literacies in undergraduate study since 2007. With its aim of producing a highly skilled human resource as a panacea for Rwanda’s social and economic development deficits, the tertiary education curriculum is more than never before focused on outcomes that are linked to further education and the labour market. However, one of the problems to contend with is academic and professional under- preparedness of students entering and exiting undergraduate study, respectively. Theoretically these developments involve distancing oneself from a previous pedagogy whereby the teacher imparts knowledge to the student but instead places greater responsibility on the student to search for knowledge either individually or in a group, as well as critically examine and be able to argue a point of view in writing and through other modes of communication. Therefore, this study has been informed especially by the New Literacy Studies and the Academic Literacies Approach to understanding the development of tertiary academic literacies. The study has also been inspired by the concept of educational scaffolding. It is against this backdrop that my study set out to investigate the academic literacies requested in undergraduate study, and to explore approaches adopted by tertiary learning institutions in the country to embed academic literacies acquisition into the mainstream curriculum over the last decade. Furthermore, the study sought to explore how technology is integrated at different levels to support the acquisition of academic literacies, including technological and information literacies. In order to achieve the aforementioned, the study embarked on a qualitative blend of cross-sectional and longitudinal research designs. Principal data were gathered from official documents obtained from the government and tertiary learning institutions. Drawing on the synergies of qualitative content analysis and intertextual analysis, the documentary data were analysed and then qualitatively interpreted. The data were supplemented by a couple of questionnaire mini-surveys which were also subjected to qualitative analysis. The findings indicate that a new and expanded definition of literacy in the 21st century implies  students’ development of a set of interrelated and transferable academic competences which are elaborated in the thesis. Curriculum discourses show that there is a shift of curricular and pedagogical  emphasis from general linguistic competence as a vehicle for developing academic literacies to a more integrated embedment of a number of literacies including English for Specific Purposes (ESP), study skills, as well as information, communication and technological literacies. Regarding the use of ICT as a scaffolding tool for learning, findings show that the use of technologies has the potential to support students’ processes of academic literacies development from a highly dependent level to a more autonomous level, given that the ICT integration policies and strategies could fully materialise. / Inspirerad av Bologna Processen och andra globala strömningar inom modern högskolepedagogik har man i Rwanda inlett en mängd policy reformer inom högre utbildning för att skapa nationell utveckling efter den förödande konflikten och folkmordet 1994. Sedan 2007 ställs nya förväntningar och krav på studenter inom den grundläggande högskoleutbildningen som skapar behov av att förstärka det som i forskningen benämns som ’new literacies’. Teoretiskt tar denna strömning avstånd från en tidigare pedagogik där läraren ger studenten kunskap och lägger i stället ett allt större ansvar på studenten att enskilt eller i grupp kunna söka kunskap, kritiskt granska och kunna argumentera för en ståndpunkt i skrift. Utbildning, och särskilt högre utbildning, ses som ett universalmedel för att råda bot för Rwandas sociala och ekonomiska underutveckling. Nya krav ställs också på att utbildningen både ska ha ett relevant akademiskt ämnesinnehåll som kan leda till fortsatt utbildning och vara anpassad till en kommande  yrkespraktik. Detta ställer i sin tur krav på att blivande studenter är väl förberedda när de går in i utbildningen och att de vid genomförda studier har både akademisk kunskap och är förberedda för en yrkesprofession. Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka vilka krav på ’academic literacy’ som har ställts på studenter i Rwanda över tid. Det sätt på vilket stöd för sådana kunskapskrav integreras i den allmänna kursplanen under det senaste årtiondet och hur kunskap i och om IKT kan integreras för att ge stöd i att uppnå kursplanens mål har också undersökts. Data består huvudsakligen av insamlade officiella dokument från regeringen samt ett tvärsnitt av institutioner för högre utbildning. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och intertextuell analys har dokumenten tolkats för att se vilka centrala förändringar vad gäller ’academic literacy’ som skett över tid. Datainsamlingen kompletterades med mindre enkätstudier som också analyserats kvalitativt. Studien visar att en ny och utvidgad definition av ’academic literacy’ vuxit fram under 2000-talet som innebär att studenter behöver utveckla ny akademisk kompetens som är relaterad till och kan överföras mellan olika områden. Diskursen i de dokument som studerats visar att det skett en förändring som innebär att allmän språklig kompetens inte räcker som medel för att utveckla ’academic literacies’ utan den har utvidgats till att även integrera ämnesspecifik språkkunskap, olika former av studieteknik och IKT. När det gäller IKT som stödjande redskap för lärande visar studien att givet att politiska beslut och strategier för IKT-användning kan genomföras, förväntas användningen av dessa redskap ha en potential att stödja studenterna i den process som det innebär att gå från att vara helt beroende av lärarens undervisning till att mera självständigt söka och utveckla kunskap. Sammanfattningsvis understryks i studien att den kritik som framförts om  högskolestudenters bristande förberedelse både för akademiska studier och för arbetslivet är utanför deras kontroll. Kritiken ska snarare ses som ett imperativ för institutioner inom högre utbildning att skapa lämpliga kurser och pedagogiska miljöer för att ge studenterna förutsättningar att kunna utveckla en ’academic literacy’ som alla studenter har rätt att tillägna sig.

This essay examines the possibilities for the use of ICT for learning in the subject of history. By interviewing history teachers in upper secondary school about their experiences and thoughts regarding the subjects of learning, history and ICT, as well as the relations there between, based on Mishra and Koehlers TPACK model, I come to the conclusion that ICT may enhance learning in history. I also conclude that ICT may create new learning environments in history, where knowledge may or may not grow. The more unique ways of using ICT in history, compared to other school subjects, appears to be the possibility of using a variety of new sources, for example digitized primary sources from archives, that perhaps will motivate students, and make it possible to work from a con- structivistic point of view in history. Other unique possibilities are to satisfy the need of concretizing and visualizing the history being taught, by using a broad range of different media when presenting it.

Syftet med arbetet är att undersöka om IKT implementeras på förskolorna, på vilket sätt verktygen används och om läroplansmålen som berör IKT området följs. Fokus i undersökningen är pedagogernas syn på användandet av IKT i förskolans verksamhet. För att få svar på syfte och frågeställningar utfördes en enkätundersökning på fyra förskolor. Av 53 utdelade enkäter kom 22 besvarade tillbaka. Dessutom har en litteraturstudie gjorts för att se vad det står i litteraturen om implementering av IKT i förskola och skola. Undersökningens resultat visar på att pedagogerna anser att vår moderna livsstil kräver att även små barn introduceras i teknikens värld. Pedagogerna visar på många aktiviteter som de använder IKT till i den dagliga verksamheten. Dock visar pedagogerna oro över att IKT ska ta över så att pedagogens närvaro inte blir så betydelsefull längre för barnens kunskapsinhämtning. Pedagogerna anser att de har för lite teknisk kunskap för att kunna vägleda barnen på rätt sätt. Dessutom funderar de över om barnen får tillräckligt med datortid i hemmet och bör få andra aktiviteter att sysselsätta sig med i förskolan. / The purpose of this work is to examine whether ICT is implemented in preschools, how the tools are used and if the curriculum goals that affect ICT area is followed. The focus of the study is pedagogues’ views on the use of ICT in preschool. To get answers to the purpose and my questions was performed a questionnaire survey in four preschools. Out of 53 questionnaires distributed, 22 came back. In addition, a literature review has been made on the implementation of ICT in preschool and school. The results show that pedagogues believe that our modern lifestyle demands that even young children should be introduced to the world of technology. Pedagogues show many activities there they use ICT in the daily activities. However, shows pedagogues concern, that ICT will take over so the pedagogue presence is not so important anymore, for children's knowledge acquisition. Pedagogues consider that they have too little technical knowledge to be able to guide children in the right way. Moreover, considering the over if the kids get enough computer time at home and should have other activities to occupy themselves with in preschool.

The purpose of this study was to describe senior nurses’ expectations concerning how a digital information and communication technology systems (ICT) can contribute to the improvement of care leadership and how it can strengthen ties between the school's theoretical world and the practical clinical work-based training (WP) in nursing. The study has a descriptive design with a qualitative approach. The study involved seven leading care nurses. Data were collected through semi-structured interviews. Subject matter was analyzed based on qualitative content analysis.  The analysis yielded in a first category practical examples of how using ICT as a tool could strengthen the ties between theory and practice in order to understand the usefulness of theory in practice.  The informants also gave specific examples of ICT content that could be given to students and also to supervisors both in terms of information and education. The second category described the supervisors’ views on receiving students in clinical placements. The senior care nurses felt that at present the reception of students was unsatisfactory due to a muddled organization. It was often unclear what responsibilities they had as mentors and what the responsibility of the student was for his or her practice placement. Conclusions of the study are that the supervisors could see ICT as a tool to clarify these ambiguities. In the future it is necessary to respond to the needs of supervisors with respect to their views on what an ICT system should provide them with in order to improve their care supervision. By providing an ICT learning tool the two worlds could meet and the ties between theory and practice in the nursing program could be strengthened.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter. Faktorerna berör också själva införandet i sig avseende upplägg och karakteristika. Tidsaspekter samt behov av kompetensutveckling har starkt förts fram i utsagorna. För att individen skall finna förtrogenhet, trygghet och mening med att integrera tavlan i undervisningspraktiken framgår det att satsningarna i högre grad borde varit kopplade till pedagogiska frågeställningar och till pedagogernas olika förutsättningar. Respondenternas skolor har varit medvetna om vikten av att tillhandahålla handledning och erfarenhetsutbyte. Intentionen har dock inte alltid omsatts i praktiken. Om så varit fallet hade hade förutsättningarna för att lyckas integrera tavlan i klassrumspraktiken varit större enligt respondenterna. Undersökningen visar att för att den interaktiva tavlan skall användas utifrån sitt erbjudande om interaktivitet så behöver en organisation i sin införandeprocess kontinuerligt ta hänsyn till tidsaspekten, men även till personliga referensramar, sammanhang och utvecklingsagenter. Först då kan tavlan få en naturlig roll i pedagogernas vardag

Tyrimas atliktas, siekiant ištirti aukštųjų mokyklų dėstytojų ir padalinių vadovų informacinį ir kompiuterinį raštingumą. Atliekant tyrimą aptarėme kelias svarbiausias IKT raštingumo kompetencijas: gebėjimą naudotis šiuolaikinėmis informacinėmis komunikacinėmis technologijomis, informacinių gebėjimų turėjimą (informacinis raštingumas) bei informacijos šaltinių naudojimą. Galima teigti, kad dauguma respondentų siekia tobulintis mokydamiesi visą gyvenimą. Vienas iš tobulėjimo žingsnių yra IKT kompetencijos įgijimas. Vertinant atsakymus pastebėta, kad daugelis respondentų pageidautų nemokamų kompiuterinio raštingumo kursų bei rasti galimybę baigiantiems kursus apmok��ti kompiuterinio raštingumo testavimą. Tyrimo rezultatai rodo, kad dėstytojai bei padalinių vadovai siekia tobulinti informacinio raštingumo kompetenciją pasitelkdami įvairaus mokymosi formas. Aukštųjų mokyklų padalinių vadovai bei dėstytojai šalia tradicinių mokymo bei informacijos paieškos priemonių naudoja ir šiuolaikines modernias priemones. Dauguma respondentų, dėstytojai ir vadovai, turi vadybinę kompetenciją ir geba informaciją tvarkyti bei taikyti ugdyme, savo profesinėje veikloje. / The paper presents the results of a survey on information competence of university teachers and heads of university divisions. The aim of the survey was to discuss the main competences of ICT literacy: ability to use modern information and communication technologies, possession of information skills (information literacy) and managerial competence. The results make it possible to assume that the majority of respondents try to improve their qualifications through learning all their lives. One way to improve one’s skills is to gain ICT competence. The analysis of the results of the survey shows that many respondents would like to attend a course on computer literacy and free of charge. The results also show that teachers and division heads try to enhance their information literacy competence by making use of various forms of learning. In trying to achieve this they use both the traditional ways of learning and getting information as well as modern and up-to-date ways. The majority of respondents (teachers and division heads) have managerial skills which allow them to get and manage information and apply it in their professional activities.

The overall objective of the thesis was to investigate how older family caregivers in rural areas experienced participation in an e-health based caregiver support system. Participants were 95 caregivers allocated to intervention group (n=63) and control group (n=32). The thesis had a mixed method design and is based on four original articles (I-IV). Data was collected through web-camera interviews (I-III), telephone interviews (II,IV) and questionnaires (II,IV) after 1.5 years of using e-health support. Quantitative data was analyzed using comparative statistics, multiple linear regression and logistic regression. Qualitative data was analyzed with content analysis. Article I showed that the caregivers, despite lacking experience from using computers, were able to adopt the new technology, with help from support nurses and family. Caregivers felt e-health helped them to regain social inclusion. Article II had a comparative design, comparing e-health support with conventional caregiver support. Caregivers using e-health were more satisfied with their support and found it to be available, flexible and helping them enhance caregiver competence. Control group caregivers were less satisfied with support and experienced unmet needs. Article III showed that e-health can reduce caregivers’ feelings of isolation. Two themes were created, Expanding the concept of place and Developing networks. Article IV revealed that caregivers used e-health frequently, experienced benefits from using it and had become more independent. Support nurses were disappointed about the decrease in contact with caregivers, and also acknowledged a need for developing the professional nursing role while working with e-health. Conclusions drawn from the findings were that participants experienced benefits from e-health support and it helped them become more independent. Swedish municipalities are obliged to provide caregiver support, the findings from the study are valid to conclude that e-health support are as good as, or even more effective, than conventional support for older family caregivers in rural areas. / Det övergripande syftet vara att undersöka hur äldre anhörigvårdare på landsbygden upplevde att få anhörigstöd via en e-hälsa-tjänst. Avhandlingen hade en mixed method design och bestod av fyra originalarbeten (I-IV). Deltagare i studien var 95 personer, boendes i gles- och landsbygdsområden, som i det egna hemmet vårdade en make eller maka med kronisk sjukdom. Deltagarna var fördelade på interventionsgrupp (n=63) och kontrollgrupp (n=32). Datainsamling skedde efter 1.5 års användning av e-anhhörigstödet, genom web-kamera intervjuer (I-III), telefonintervjuer (II,IV) och frågeformulär (II,IV). Kvantitativa data analyserades genom komparativ statistik, multipel linjär regression och logistisk regression. Kvalitativa data analyserades med innehållsanalys. Artikel I visade att anhörigvårdarna, även om de inte hade någon vana av datorer sedan tidigare, kunde lära sig och bli användare av den teknik och utrustning som ingick i e-anhörigstödet, när de fick hjälp och stöd av anhörigstödjare eller andra. Anhörigvårdarna upplevde att e-anhörigstödet hjälpte dem att återfå social delaktighet. Artikel II hade en komparativ design och jämförde e-anhörigstöd med traditionellt anhörigstöd. De som använde e-anhörigstödet var nöjda med stödet i högre utsträckning än de som fick traditionellt stöd. E-anhörigstödet upplevdes som tillgänglig, flexibelt samt bidrog till att de utvecklade sin kompetens i vårdandet. Kontrollgruppen var mindre nöjd med sitt stöd samt upplevde att de hade behov som inte tillgodoseddes av stödet. Artikel III visade att e-anhörigstöd kan minska anhörigvårdares upplevelse av isolering, dels genom att de upplevde en känsla av att vara på andra platser fast de rent fysiskt befann sig i hemmet, dels genom att de utvecklade sociala nätverk. Artikel IV visade att anhörigvårdarna ofta använde e-anhörigstödet och att de upplevde nytta av att använda det. De blev också mer självständiga vilket ledde till färre kontakter med anhörigstödspersonalen. Personalen kände viss besvikelse över att kontakterna iv med anhöriga minskade och uttryckte att den professionella omvårdnads-rollen behöver utvecklas när e-hälsa införs och tillämpas i vård- och omsorgsarbete. Slutsatser som drogs från fynden i avhandlingen var att anhörigvårdarna hade stor nytta av att använda e-anhörigstöd samt att det hjälpte dem att bli mer självständiga, vilket reducerade deras behov av kontakt med kommunernas anhörigstöd. Sveriges kommuner har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla anhörigstöd, med stöd av fynden från den här studien kan man dra slutsatsen att e-anhörigstöd kan fungera lika bra som, ibland till och med effektivare än, traditionellt anhörigstöd.

The aim of the study was to examine both 1) how aware teachers in a specific area are about ICT tools in teaching ; and 2) how likely teachers are to use ICT tools to reverse the trend of unmotivated students and low achievement scores . I will look for answers through the following questions: How extensive is the knowledge of the teachers on digital and social media in education? How have teachers in the past year used various social media in their teaching? In what grade does ICT-supported teaching lead to higher motivation, participation and achievement? Is there a difference between the sexes, different stages (1-3, 4-6, 7-9) and number of years in the profession in knowledge of and openness to the use of ICT in education? The method used is a questionnaire in which a number of respondents have answered a number of questions about ICT tools in teaching. Validity of the study can be said to be high when the survey has measured what it intended to measure, however, I need to be careful in draw full account of the result as the response rate is low with only 39%. In summary, the results show that there is low awareness among respondents about the methods and the digital and social tools I lift in the survey. Mainly the respondents use some of the methods and the digital and social tools in preparation for the lesson. There is significant difference between the grades and the perception of the method as well as digital and social media's importance to student motivation, participation and achievment. It is in grade 1-3 that there are essentially knowledge , propensity to use and as in fact using digital and social tools most The conclusion is that there will be no successful venture in schools if there is a loss of an overall perspective of the venture from the school itself, central schoolmanagement and the political level, and it is important that there will be an investment in equipment, infrastructure and last but not least skills to use ICT in teaching . These conclusions are supported by the research findings. Keywords: One-to- one , ICT, ICT, digital media, social media , motivation , 1-1 / Syftet med studien var att undersöka dels 1) hur pass medvetna lärare i ett specifikt område är om IKT-verktyg i undervisningen; samt 2) hur benägna lärare är att använda IKT-verktyg för att vända trenden med omotiverade elever och låg måluppfyllelse. Detta ska jag söka svar på genom följande frågeställningar: Hur stor är kunskapen hos lärarna om digitala och sociala medier i undervisningen? Hur har lärarna under det senaste året använt sig av olika sociala medier i sin undervisning? I vilken grad anser lärarna att digitala och sociala medier har betydelse för elevens motivation, delaktighet och måluppfyllelse? Är det skillnad mellan könen, olika stadier (1-3, 4-6, 7-9) samt antal år i yrket i kunskap om och öppenhet inför att använda IKT i undervisningen? Metoden som har använts är ett frågeformulär där ett antal respondenter har fått svara på ett antal frågor ang IKT-verktyg i undervsinignen. Undersökningens validitet kan sägas vara hög då enkäten har mätt det den har avsett att mäta, däremot behöver jag vara aktsam i att dra för stora växlar på resultatet då svarsfrekvensen är låg med enbart 39 %. Sammanfattningsvis visar resultatet att det finns låg kunskap hos respondenterna om metoderna samt de digitala och sociala verktygen som lyfts i undersökningen. Huvudsakligen använder respondenterna en del av metoderna samt de digitala och sociala verktygen i förberedelser inför lektion samt i lektionen som stöd för undervisningen samt för anpassningar av undervisningen. Det är signifikant skillnad mellan årskurserna och uppfattning om metodernas samt digitala och sociala mediers betydelse för elevens motivation, delaktighet och måluppfyllelse. Det är i åk 1-3 som det i huvudsak finns kunskap om, benägenhet att använda och som använder digitala och sociala verktygen mest. Slutsatsen är att det blir ingen lyckad satsning i skolan om det inte finns ett helhetsperspektiv på satsningen från den enskilda skolan, förvaltning och politik, på utrustning, infrastruktur och sist men inte minst kompetensutveckling. Där får slutsatserna från undersökningen stöd av forskningsgenomgången i ganska hög grad. Nyckelord: En-till-en, IKT, ICT, digitala medier, sociala medier, motivation, 1-1

Our paper presents some preliminary observation from a collaborative exploratory study linking mathematics, science and reading within a technology enhanced problem-based learning scenario conducted at one French Canadian Elementary and Middle School. Presented in a form of dialogue between teacher and researcher, our findings give some meaningful insight in how an innovative mathematics teaching can be developed and implemented using a real-world problem solving. Instead of a traditional presentation of material about lighting up homes, participating mathematics, science and French teachers were working collaboratively with the ICT integration mentor and two university professors helping students investigate a problem from various perspectives using a variety of cognitive and metacognitive strategies, discussing and sharing the finding with peers and presenting them to a larger audience using media tools. Our preliminary results may prompt further investigation of how innovation in teaching and learning can help students become better critical thinkers and scientifically empowered citizens.