En este estudio se ha investigado cómo noventa profesores de ELE en Suecia utilizan las TIC en su enseñanza y sus actitudes hacia las mismas a través de una encuesta digital. Los resultados presentados indican que a pesar de que no todos los docentes han recibido capacitación sobre cómo usar las TIC en el ámbito de la educación, la gran mayoría de éstos utiliza múltiples plataformas digitales de manera frecuente en el aula de español. Las plataformas más populares son YouTube, Kahoot y Power Point seguidas por Ur Quizlet, Socrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Todas estas herramientas digitales permiten mayormente desarrollar las habilidades escritas, auditivas y orales de los aprendices, pero no son utilizadas como un medio de comunicación oral que permita la auténtica comunicación de los alumnos. Los resultados nos muestran actitudes bastantes positivas, entre ellas que las clases se vuelven más variadas, flexibles e inspiradoras y que las TIC pueden contribuir al desarrollo de la lengua meta y mejorar las destrezas comunicativas orales, escritas y auditivas de los alumnos. / I denna studie har vi undersökt hur nittio spansklärare i Sverige använder IKT i sin undervisning och deras attityder gentemot dem genom en digital undersökning. Resultaten visar att även om inte alla lärare har fått förutbildning om hur man använder IKT som pedagogiskt verktyg, använder de flesta digitala plattformar ofta i sin undervisning. De mest populära plattformarna är YouTube, Kahoot och Power Point följt av Ur Quizlet, Sokrates, Smartnotes, Digilär, Prezi, Blogg, Google Drive, etc. Alla dessa digitala verktyg möjliggör elevernas utveckling av både skriftliga och muntliga färdigheter, men de används inte som ett medel för muntlig kommunikation som möjliggör en autentisk kommunikation i klassrummet. Resultaten visar även positiva attityder, bland annat att klasserna blir mer varierade, flexibla och inspirerande och att IKT kan bidra till utvecklingen av målspråket och förbättra studenternas hörförståelse och även det muntliga och det skriftliga kommunikationsförmåga.

Agila Business Intelligence System (ABIS) är en relativt ny och komplex typ av informationssystem, som kännetecknas av förkortade utvecklingstider, genom att exempelvis införa mer självbetjäning i de analytiska systemen, för att kunna möta ett behov av att analysera omvärldsfaktorer, som förändras i en allt snabbare takt. Eftersom ABIS är ett nytt och relativt outforskat område, finns ett behov av att utforska detta område. IT-investeringar är alltför ofta olönsamma och finns ett intresse av att visa på vad som bidrar till ett framgångsrikt införande av ett ABIS och på vilket sätt. Syftet med denna fallstudie var att identifiera högt rankade och gemensamma faktorer baserat på de kritiska framgångsfaktorer som belagts av tidigare forskning inom ABIS, beskriva hur dessa bidragit till ett framgångsrikt införande samt utröna skillnader och/eller likheter mellan hur dessa faktorer verkar ur kund- respektive leverantörsperspektiv. Som underlag för denna studie användes framför allt tidigare forskning kring kritiska framgångsfaktorer för Business Intelligence System. Speciellt en modell som utvecklades 2010 av Yeoh och Koronios användes som utgångspunkt för att lista de potentiella faktorer, som skulle beaktas av denna studie. Denna undersökning genomfördes som en fallstudie med hjälp av ett företag, som både levererar konsulttjänster och ABIS. En Delphipanel användes för att sortera fram framgångsfaktorer, som sedan studerades närmare genom semistrukturerade intervjuer för hur dessa kritiska framgångsfaktorer bidragit till ett framgångsrikt införande av ABIS från dels ett kundperspektiv, dels ett leverantörsperspektiv. De två faktorer som rankades högt och samtidigt delades av samtliga respondenter var: affärsvision och planer datakvalitet och dataintegritet Kundperspektivet var det styrande och leverantörens roll var ordentligt förstå kundens perspektiv, för att på så sätt framgångsrikt införa ABIS. Affärsvision och planer var av betydelse för att koppla införande till kundens målsättningar. Datakvalitet och dataintegritet var den mest betydelsefull faktorn utifrån den resursfördelningen skedde inom ett införandeprojekt för ABIS. / An Agile Business Intelligence System (ABIS) is a relatively new and complex type of information system, which is characterized by shortened development times, for by example introducing more self-service in the analytical systems, in order to meet the need to analyze the business environment, which is changing at an even faster pace. As the ABIS is a new and relatively uncharted area there is a need to explore this area. IT investments are too often unprofitable and there is an interest to show what contributes to a successful implementation of an ABIS and in which manner. The purpose of this case study was to identify highly ranked and common critical success factors based on the critical success factors faced by previous research in ABIS, describe how these contributed to a successful introduction of the system and examining differences and / or similarities between how these factors act from customer and supplier perspective. Earlier research on critical success factors for business intelligence systems was used as a basis for this study. Especially the model developed in 2010 by Yeoh and Koronios was used as a starting point to list potential factors to be considered by this study. This study was conducted as a case study with the help of a company that delivers both consulting services and ABIS. A Delphi panel was used to shortlist two success factors, which were then studied in more detail in semi-structured interviews to describe how these contributed to the successful introduction of ABIS from both a client as well as a supplier perspective. The two factors that both ranked high and were common for all respondents were: Clear vision and well-established business case Data quality and data integrity The leading perspective was the customer and the supplier role was to properly understand the customer perspective in order to successfully introduce ABIS. The vision and business case were important to link the introduction ABIS to client objectives. Data quality and data integrity was the most significant factor on the basis of the resource allocation of implementation projects for ABIS.

The purpose of this study has been to partly investigate what the application of Augmented Reality tools could look like within the context of formal classroom didactics and partly to discover how these pedagogical tools can be supported from a sociocultural perspective. The study shows that AR (Augmented reality) can provide an increased production of knowledge and motivation, and also develop a significantly more positive attitude towards the learning process and the teaching material. The technology enhances students’ learning within the Proximal Zone of Development (ZDP) and can act as a scaffolding structure in the learning process. Due to the interactive nature that Augmented reality provides, students are provided with the opportunity to participate actively in their own learning and development / Syftet med denna litteraturstudie har dels varit att undersöka hur arbetet med AR-tekniska verktyg kan se ut inom den formella skoldidaktiska kontexten. Dels att analysera hur tekniken som ett pedagogiskt verktyg kan understödjas av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens resultat visar på att AR-tekniken kan bidra till en ökad kunskapsproduktion och motivation samt att elever får en positivare attityd till både lärandeaktiviteten och undervisningsinnehållet. Tekniken främjar elevers utveckling inom den proximala utvecklingszonen och kan fungera som stödstrukturer för elevers lärande. På grund av den interaktiva lärandemiljö som AR-verktygen erbjuder får eleverna en mer aktiv roll i deras egna kunskapsutveckling. De konkreta upplevelser som ett sådant visuellt verktyg möjliggör ger elever goda förutsättningar att utveckla både abstrakt och konkret kunskap enligt praxismodellen, som Arevik & Hartzell (2014). Trots detta visar resultatet även på att implementeringen av ett sådant verktyg kan innebära vissa utmaningar för både lärare och elever. Dessa orsakas vanligtvis på grund av tidsbrist, att programmen saknar en pedagogiskt grund eller att den positiva motivationseffekten, som AR-tekniken bidragit med, riskerar att avta när tekniken blivit ett etablerat undervisningsverktyg

This study is mainly designed to investigate the issue of acceptance and use of Information and Communication Technologies (ICTs), and examine factors that influence and predict acceptance and use of ICTs among Staff Members (SMs) of Khartoum State Universities (KSUs) (Sudan). To achieve these objectives the study was structured in seven chapters that represent the chronological development of the study. The review of the literature allows for the development of a study conceptual framework, instruments, and methodology of the study. A mixed methodology, mainly quantitative questionnaire of a deductive nature and qualitative methods, was employed. Of 787 questionnaires randomly distributed 527 (a response rate 67 %,) was received and analysed. The analysis was performed using SPSS, Smart Partial Least Squire (Smart-PLS), and qualitative analysis. Thus, descriptive, explanatory, and content analyses were presented and discussed. The results of the analysis of the situations and variations provide important information on SMs’ skills, experience, purposes and duration of ICT use. The result revealed that, ICTs were widely used by most SMs. However, relatively low numbers of SMs used ICTs in teaching. Perceived usefulness (PU) and SMs’ intrinsic motivation were the main reasons that motivated SMs to use ICTs. Amongst different purposes of using ICTs, SMs use it principally for teaching and academic purposes. Among many suggested constrains, specific infrastructure, organization, and individual level were strongly agreed on as the main problem that hinder SMs’ ICT use. The statistical analysis revealed that the use of ICTs for teaching and the duration of this use vary significantly with variations in SMs’ demographic and personal characteristics. In order to examine factors influencing SMs’ acceptance and use of ICTs, a conceptual framework and relevant instruments of data collections, which was based on technology acceptance model (TAM) supported by other models, were developed. The analysis of Structural equation modelling (SEM) via smart-PLS confirmed the reliability and validity of the measurements and the structural models. The results of the analysis of the structural models indicate that nine out of thirteen claimed hypotheses were proved and supported. The findings proved applicability and the validity of TAM in predicting SMs’ acceptance and use of ICTs in the study context. SMs’ acceptance of ICTs was found to. / Die vorliegende Arbeit beleuchtet die Fragen der Akzeptanz und Nutzung von Informations- und Kommunikationstechnologien (IKT). Sie untersucht am Beispiel des Lehrpersonals von staatlichen sowie privaten Universitäten im Bundesland Khartum (Sudan), welche Faktoren und Einflüsse eine Vorhersage von IKT-Akzeptanz und Nutzung ermöglichen. Die Darstellung gliedert sich in sieben Kapiteln, die die chronologische Entwicklung der Studie repräsentieren. Ein vorausgehendes umfangreiches Literaturstudium ist die Grundlage für den konzeptionellen Rahmen und die Methodik der vorgelegten Arbeit. Die Ergebnisse der Arbeit beruhen auf einer Mischung von quantitativen (Fragebogen) und qualitativen (Interviews und eigene Beobachtung) Untersuchungsmethoden. Die Hauptuntersuchungsmethode war ein bereits vorhandener Fragebogen, dessen inhaltliche Gliederung ergänzt, präzisiert und weiter entwickelt wurde für die Anwendungsgebiete im Sudan. Die Grundlage war die Befragung von 787zufällig ausgewählten Lehrkräften aus sieben privaten sowie sieben staatlichen Universitäten. Von den 787 ausgegebenen Fragebögen konnten 527 (67%) ausgewertet werden. Diese Auswertung erfolgte mittels SPSS, Smart PLS. Dazu wurde zusätzlich eine qualitative analyse genutzt. So wurden deskriptive, explorative und enthaltene Analysen vorgestellt und diskutiert. Die Ergebnisse der Analyse der Situationen und Variationen liefern wichtige Informationen über SMs 'Fähigkeiten, Erfahrung und Dauer der IKT-Nutzung. Dabei konnte nachgewiesen werden, dass eine IKT-Nutzung unter den Befragten Lehrkräften zwar generell weit verbreitet ist, in Lehrkontexten jedoch erkennbar seltener Anwendung findet. Für eine IKT-Nutzung wesentliche Gründe stellen die intrinsische Motivation eine Person sowie soziale, kulturelle und organisatorische Normen dar. Als Hemmnisse eine IKT-Nutzung werden nicht nur organisatorische und administrative Mängel und Schwächen, sondern auch individuelle Einflüsse bennant. Die Nutzung von IKT für die Lehre und die Dauer ihrer Verwendung konnte dargestellt werden als einige erheblich variierte demographische und persönliche Eigenschaften Zur Untersuchung von Einflussfaktoren auf die Lehrpersonal Akzeptanz und die Nutzung von IKT wurden ein konzeptioneller Rahmen und relevante Instrumente der Datensammlungen auf der Basis des Technologieakzeptanz Modells (TAM), unterstützt von anderen Modellen, entwickelt. Die Analyse von Strukturgleichungsmodellen (SEM) via Smart-PLS bestätigen die Zuverlässigkeit und Gültigkeit der Messmodelle. Die Ergebnisse der Analyse der Strukturmodelle zeigen, dass neun von dreizehn Hypothesen geprüft und bestätigt wurden. Im Rahmen der Studie bewiesen die Ergebnisse die Anwendbarkeit und Gültigkeit der TAM in der Vorhersage SMs Akzeptanz und Nutzung von IKT. Es wurde festgestellt, dass die Lehrpersonal Akzeptanz von IKT vor allem von PU und Benutzerfreundlichkeit (PEU) beeinflusst und bestimmt werden. Ergebnisse zeigen, dass Situationsfaktoren (SFs) dominanten Einfluss auf die Nutzung von IKT SMs haben Dagegen wurden Einschränkungen (COs) gefunden, um negative nicht signifikante Wirkungen zu haben. Die Erleichterungs-Faktoren (FF) haben jedoch positive dominant signifikante Wirkungen. Bei der Nutzung und Akzeptanz von IKT wurde außerdem festgestellt, dass sie direkt und indirekt von sozialen Faktoren (SIP) und kulturellen Faktoren (CUFs) beeinflusst werden. Die Tests mit Hilfe der Multigruppenanalyse(MGA) zeigen, dass die Kultur mäßigende Wirkung auf SMs IKT Akzeptanz und Nutzung hat. Die Ergebnisse wurden weiter unterstützt und ergänzt durch Informationen aus eingehenden Interviews und Beobachtungen. Bei der abschließenden Diskussion wurde festgestellt, dass einige Ergebnisse in der einschlägigen Literatur nicht unterstützt werden. Die Diskussion schlussfolgert zu den entwickelten Modellen von IKT, dass sie die positiven signifikanten (direkten und mäßigenden) Beziehungen von reflektierenden Faktoren enthalten, die die IKT Nutzung und Akzeptanz durch das Lehrpersonal in KSUs beeinflussen. Die Studie impliziert: Beiträge zu Wissen, Theorie und Praxis wurden weiter diskutiert, gefolgt von Schlussfolgerungen und Empfehlungen.

The present study is aiming to evaluate the Intelligent Personal Assistants usage motivations, addressing at the same time various privacy issues and concerns related to this emergent technology. To fulfil the purpose of the study I have applied two different research methods. Initially, a web survey conducted gathered 18 respondents answering 24 questions related to the presented topic. Subsequently, was organised a focus group by gathering seven respondents who shared their opinions on the subject of research. Two research questions were developed based on two hypotheses. First research question: “To what extent IPA users agree to personal data collection in order to gratify their sought needs?”; exploring the participants’ opinions when it comes to the degree of acceptance of personal information disclosure to gratify their needs. Moreover, second research question: “What are the motivating criteria that determine the usage of IPA?”. This question develops opinions and experiences on the usage of Intelligent Personal Assistants, as well as the way people perceive this new technology. The finding of this studies reveals that users of new media are concerned and aware of their personal data collection. However, as a result, they feel trapped in the network society by the peer pressure towards the usage of favourite mediums. Therefore, the denial of technology would bring unfavourable consequences from a social perspective. Further researches can be conducted on this topic, addressing in depth the Artificial Intelligence and its societal implications, possible utilities of the Intelligent Personal Assistants as a companion for children, elders and people with disabilities, Artificial Intelligence used in public administration. Consequently, many different aspects can be explored having the topic of this thesis as a starting point.

This is a scholarly essay in which i examine and reflect on my issues related to digital risk and behavior in school and after-school centre. I have two questions that i wanted to focus on. Both of them that I have to examen on how I as an active pedagogue at a after school center can prepare the pupils on online risks and how to feel safe online, and also I wanted too learn how the personal at after school centre can work together with the parents to get the children resources to feel safe online. I wanted to explore if and how the staff in school and after school centre can give students preparatory work to gear up if they meet abusive behavior online. And the key here is dialogue. But lack of time, understaff or lack of a curriculum makes it sometimes hard do motivate principals and colleagues to set time to learn about digitals risks and the profit of dialogue about digital values. My experience from the work on this essay is that I need to make it visible to my colleagues that we can and need to do this, for the safety off our students and the future online users. / Det här är en essän med syfte att synligöra behovet av digital-värdegrund i skolan och på fritidshemmet. Jag reflekterar över bristen på tid att infoga värdegrunds-arbete i skolan och fritids samt att jag kritiskt granskar mig själv. Essän utgår från egen upplevda händelser och problematiken kring de dolda kränkningar och mobbnings-situationer som sker online och i klassrumsmiljöer. Jag inleder essän med fyra olika gestaltningar där jag reflekterar över mitt egna agerade och om jag kunde agerat annorlunda. Den röda tråden i texten är att jag tror på att samtal mellan elev och pedagog öppnar upp för att förbättra den sociala och digitala miljön på skolan, att dialog är porten till ett öppet klimat mellan barn/vuxen. Min egen erfarenhet och personliga utveckling samt de misstag jag upplever mig gjort under mina år som verksam pedagog finns som exempel i texten och jag hoppas det får läsaren att känna att vi tillsammans kan göra online livet säkrare för våra elever och framtida digitala användare.

Kleinbäuerliche Haushalte im Globalen Süden sind zunehmend gefordert, ihre landwirtschaftlichen Aktivitäten an globale Veränderungen anzupassen. Landwirtschaftliche Beratungsdienste (extension services) stoßen vielerorts auf Schwierigkeiten, eine wachsende rurale Bevölkerung mit heterogenen Informationsbedürfnissen adäquat zu erreichen. Die zunehmende Verbreitung moderner Informations- und Kommunikationstechnologien (IKT) hat in jüngster Zeit neue Möglichkeiten geschaffen, Information weitreichend zu verbreiten. Gleichzeitig bietet digitale Kommunikation aber auch Möglichkeiten, große Zahlen von Bäuerinnen und Bauern in der Erzeugung von Wissen und Information einzubinden. Durch digitale Kanäle können landwirtschaftliche Beratungsdienste systematisch Daten-Inputs von ihrer Zielgruppe erheben, sie aggregiert verarbeiten, und auf dieser Grundlage ihre Dienstleistung verbessern. Diese Dissertationsschrift präsentiert drei Machbarkeitsstudien zu verschiedenen Strategien zur Einbindung großer Zahlen von Bäuerinnen und Bauern in der landwirtschaftlichen Beratung mittels moderner IKT. Eine erste Studie untersucht die Machbarkeit und den Nutzen digital unterstützter landwirtschaftlicher „Bürgerwissenschaft“ (citizen science) zur Einbindung von Bäuerinnen und Bauern in der Wissensgenerierung. Eine zweite Studie passt den „Positive Deviance-Ansatz“ an multi-dimensionale kleinbäuerliche Entwicklung an. Eine dritte Studie präsentiert und testet ein Verfahren zur Nutzung von „Zwei-Wege-Kommunikation“ über Mobiltelefone, um die automatisierte, individuelle Priorisierung von Beratungsinhalten in kleinbäuerlichem Kontext zu verbessern. Auf Basis der vorgelegten Erkenntnisse aus drei unabhängigen Machbarkeitsstudien macht die Dissertationsschrift Vorschläge, wie landwirtschaftliche Beratungsdienste im Globalen Süden die Herausforderungen der großen Zahl und starken Heterogenität kleinbäuerlicher Haushalte mit effizienter, systematischer Nutzung digitaler Medien begegnen können. / Smallholder farmers across the Global South increasingly need to adapt their farming activities to fast-paced changes. Worldwide, agricultural extension services face the challenge of reaching a large and growing clientele with highly diverse information needs. In recent years, increased penetration of modern information and communication technology (ICT) has created new opportunities for disseminating agricultural information. At the same time, digital communication can also allow the involvement of large numbers of farmers in the creation and aggregation of relevant knowledge and information. By collecting well-defined data inputs from farmers and processing these data in systematic ways, agricultural advisory services can potentially improve their overall performance towards a large and heterogeneous clientele. Through three proof-of-concept studies, this dissertation delivers empirical evidence on the feasibility of different ways of employing modern ICT to harness large-scale farmer participation in agricultural extension. A first study explores the feasibility and usefulness of digitally-enabled agricultural citizen science for involving large numbers of farmers in knowledge generation. A second study adapts the ‘Positive Deviance approach’ to multi-dimensional agricultural development and delivers evidence on its feasibility. A third study suggests and tests a procedure for employing two-way communication through mobile phone interfaces for improving the targeting of agricultural advisory messages in smallholder context. Based on the empirical evidence from these three independent proof-of-concept studies, the dissertation suggests how agricultural extension services in the Global South can address the challenges of scale and complexity in smallholder farming context through increased methodological pluralism, greater farmer participation, and efficient, systematic use of digital media.

Syftet med vår essä är att undersöka hur fritidshemslärarens roll påverkas av digitaliseringen inom skolan. Vi undersöker hur vi kan främja digitalisering samtidigt som vi fullgör vår pedagogiska uppgift och behåller en god relation till kollegor. Vi undersöker också förutsättningarna för den förändrade kravbilden som digitaliseringen innebär. I vår essä har vi använt oss av etiska perspektiv som metod för att undersöka vad som kan anses vara vår plikt som fritidshemslärare i förhållande till digitalisering, pedagogiskt uppdrag och kollegor. Vi använder oss av bröderna Dreyfus kunskapsteoretiska perspektiv för att bidra till förståelsen av reaktionerna som våra kollegor har inför digitaliseringen. Etiska teorier om plikt och dygd samt kunskapsteoretiska begrepp som praktisk kunskap är centrala i vår essä. Vi har i vår essä kommit fram till hur främjandet av digitaliseringen och användandet av digitala verktyg hänger ihop med förutsättningarna. Det pedagogiska uppdraget och digitaliseringen går att fullfölja utan att något av områdena behöver prioriteras bort. Det går i hög utsträckning att integrera dessa i fritidshemmets aktiviteter och verksamhet. Det går även att främja digitaliseringen och bibehålla en god relation till våra kollegor. / The purpose of our essay is to investigate how the role of the after-school center teacher is affected by digitalisation within the school. We investigate how we can promote digitalisation while fulfilling our pedagogical task and maintaining a good relationship with colleagues. We are also examining the conditions for the changed picture of requirements that digitalisation entails. In our essay, we have used ethical perspectives as a method to investigate what can be considered our duty as after-school programme teachers in relation to digitalisation, pedagogical assignments and colleagues. We use the Dreyfus brothers' epistemological perspective to contribute to the understanding of the reactions that our colleagues have before digitalisation. Ethical theories of duty and virtue as well as epistemological concepts such as practical knowledge are central to our essay. In our essay, we have come to the conclusion that the promotion of digitalisation and the use of digital tools are related to the conditions. The pedagogical mission and digitalisation can be completed without any of the areas having to be prioritized away. It is to a large extent possible to integrate these into the after-school center's activities and activities. It is also possible to promote digitalisation and maintain a good relationship with our colleagues.

Introduktion: Den psykiska ohälsan bland unga vuxna har ökat under de senaste tio åren och är en av Sveriges största folkhälsoutmaningar. Globalt sett är 322 miljoner människor drabbade av depression och 264 miljoner är drabbade av ångestsjukdom. Ett delmål bland de globala hållbarhetsmålen är att den mentala hälsan skall beaktas och främjas med preventiva insatser. Ytterligare ett steg för att uppnå en god och jämlik hälsa är den av Sverige antagna Vision e-hälsa 2025 som innebär att Sverige skall bli världsledande i att tillvarata möjligheterna med digitalisering. Informations- och kommunikationsteknologin [IKT] och sociala medier ökar möjligheten till interaktion, oberoende av tid och rum. Syfte: Att beskriva hälsofrämjande effekter som sociala medier och IKT-verktyg kan ha för att minska den psykiska ohälsan bland unga vuxna. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Sex teman med främjande effekt på den psykiska hälsan urskildes och grupperades i tre kategorier. Kategorierna var kunskapsutveckling, psykologiska aspekter och användbara verktyg. Teman var personlig utveckling och förändring, ökad kunskap och förmåga, trygghet och anonymitet, motivation och engagemang, social tillhörighet och socialt stöd samt lättillgänglighet och användarvänlighet. Slutsats: Resultatet visar att det finns hälsofrämjande effekter inom det digitala området. Teknikanvändningen kan bidra till implementering av digitala hälsofrämjande insatser i syfte att minska den mentala ohälsan hos unga vuxna. Dock  finns lite forskning inom området och fler studier behövs för att få full effekt av digitaliseringens möjligheter. / Introduction: The mental ill-health of young adults has increased over the past ten years and is one of Sweden's largest public health challenges. Globally, 322 million people are suffering from depression and 264 million are suffering from anxiety disorder. One of the global sustainability goals is that mental health must be considered and promoted with preventive measures. Another step to achieve good and equal health is Vision e-health 2025, in which Sweden is aiming to become a world leader in utilizing the opportunities of digitalisation. Information and communication technology [ICT] and social media increase the possibility of interaction, regardless of time and space. Aim: To describe health-promoting effects that social media and ICT tools can have to alliviate the mental ill-health of young adults. Method: A structured literature study based on 20 scientific original articles obtained from the PubMed and CINAHL databases. The articles have been analyzed with a thematic analysis. Results: Six themes with a promoting effect on mental health were identified and grouped into three categories. The categories were knowledge development, psychological aspects, and useful tools. The themes were personal development and change, increased knowledge and ability, security and anonymity, motivation and engagement, social belonging, and social support, as well as easy accessibility and user-friendliness. Conclusion: The result shows that health-promoting effects are evident in the digital field. The use of technology can contribute to the implementation of digital health promotion efforts aimed at alleviating the mental ill-health of young adults. However, research in the field is limited and more studies are needed to achieve the full effect of the opportunities of digitisation.

No description available.