Syftet med denna studie är att genom kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys undersöka vilket utrymme kreativitet ges i läromedel inom pianoundervisning för nybörjare, samt hur denna kreativitet skildras och representeras. Studien definierar kreativitet som förmågan att skapa något nytt och studeras med utgångspunkt i tre olika kreativa aktiviteter: improvisation, komposition samt musikaliskt uttryck och fantasi. Läromedlen analyserades ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv med utgångspunkt i ett multimodalt textbegrepp och tog därför hänsyn till semiotiska resurser s.som notbilder, bilder, färg, textstorlek och rubriker. Resultaten visar att kreativa moment förekommer i relativt stor utsträckning. I alla utom ett läromedel finns kreativa moment representerat i 18 % eller mer av pianoskolornas totala antal övningar. Kreativa moment visade sig däremot oftast vara del i en annan övning och förekommer sällan självständigt, med undantag för ett läromedel där samtliga kreativa moment framstår som autonoma eller av lika stor vikt som övningens övriga innehåll. Resultaten visar även att den vanligaste formen av kreativitet i pianoskolor är musikaliskt uttryck och fantasi, följt av improvisation och sist komposition. I diskussionen diskuteras resultatet i form av frekvens av kreativa moment och deras representationer i relation till tidigare forskning. I mötet mellan dessa uppenbarar sig två huvudsakliga, kontrasterande diskurser där kreativitet framstår som medel kontra mål.

This bachelor essay aims to explore how composition with pentatonic scales can help to expand the vocabulary of a jazz improviser. It also has the purpose of expanding the knowledge of the relationship between harmony and pentatonic scales. I have written five melodies with five different pentatonic scales to see how composing can affect my improvisational skills on the tenor saxophone. The method is to get familiar with the scales, write a melody and then harmonize it.  Composition utilizing pentatonic scales can affect how you improvise. The pentatonic scales provide sounds that can be very useful. I play larger intervals when improvising. It was also beneficial to dig deep into the pentatonic landscape and to find the spiciest notes of each scale. After this study, I have a better knowledge of harmony and the pentatonic scales that can go with it. During this investigation, I have considered doing this again, choosing scales whose span is larger than one octave. / <p>Kompositör och arraggör: Emil Kjellqvist</p><p>Repertoar: Änglatrumpet, Körsbär, Skalman, På väg hem, Rosenlundsparken.</p><p>Medverkande musiker: Emil Kjellqvist- tenorsaxofon, Tumi Torfason- trumpet, Isac Schillberg- altsaxofon, Melker Annas- trombon, David Stener- piano, Olle Lannér Risenfors- kontrabas, Filip Öhman- trummor.</p><p>Bifogar även en ljudfil ifrån min examenskonsert med ovansatående musiker samt låtar. </p>

La guitare est un instrument unique qui offre une variété impressionnante de possibilités du point de vue expressif et créatif grâce à des propriétés mélodiques, polyphoniques, harmoniques et rythmiques. Elle permet au guitariste une palette quasi illimitée de moyens d'expression. Depuis son électrification qui a rendu son utilisation possible en jazz au début des années 40, le jeu à l'instrument se métamorphose grâce à l'intervention de guitaristes innovateurs qui, en imitant le langage idiomatique propre à d'autres instruments, raffinent les techniques pour en tirer toute la sève créative. C'est précisément dans cette continuité que s'inscrit cette recherche de doctorat. En effet, fort d'une vaste et intime expérience à la guitare, j'ai identifié dans mon cheminement deux notions cruciales à son développement : l’improvisation contrapuntique à deux voix ainsi que la modulation rythmique. Cette dissertation expose l’état de ma recherche et les résultats créatifs obtenus à la suite de l’élaboration méthodologique de procédés de mise en application d’éléments fondamentaux issus des principes généraux du contrepoint servant à la construction du deux voix à la guitare. Cette même démarche s’applique à l’étude et l’utilisation de la modulation rythmique dans un contexte de création et d’improvisation jazz. Tout au long du processus de recherche, le constat du manque de documentation et la quasi absence d'outils pédagogiques relatifs à la guitare polyphonique à deux voix m'ont amené à puiser autant dans les fondements théoriques que dans les exemples choisis pour en faire une synthèse et créer les outils nécessaires à l'assimilation et l'application à la guitare jazz. Quant à la modulation rythmique, la documentation plus substantielle et l'existence de méthodes ont facilité le processus de synthèse vers l'application à la guitare jazz. La partie écrite de cet ouvrage offre une définition des concepts de polyphonie à deux voix et de modulation rythmique et propose des moyens de les assimiler à la guitare jazz. Elle comporte également la documentation tirée des sources, un répertoire d’exemples analysés et mis en pratique ainsi que cinq annexes. Le document audio quant à lui, comporte trois standards et sept pièces originales présentées en formation combo jazz avec quelques interventions de guitare seule.

No description available.

My master’s thesis project is about creating music for piano and improvising ensemble based on compositions that set the ground for an open improvisation. I wanted to find out methods of how to write and communicate a piece that gives the performing musician a maximum freedom to interpret their parts and still share the same vision of the piece. In order to get there I tried out different strategies of composing and different instrumentations. I also compare this project to previous ones and examine how the playing with the ensemble in this project affected my own style of playing. The exam concert together with this thesis document the process and outcome of this project. / <p>Composer: Johann Fritsche.</p><p>Musicians: Johanne Skaansar, Viola, Samuel Lazar Eriksson, Violoncello, August Eriksson, Double Bass, Fiach O’Briain, Drums, Johann Fritsche, Piano.</p><p>Uploaded media file: Johann Fritsche's exam concert. </p>

Syftet med denna uppsats är att med en kvalitativ metod undersöka om dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fånga elevernas upplevelse av dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsmedvetenhet. Min intention med uppsatsen är att synliggöra dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. Utifrån detta har jag tittat på om det i förlängningen kan förenkla lärandet av steg och sekvenser. Svaren från intervjuerna har sammanställts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrån litteraturen. Slutsatsen visar att dramapedagogiska övningar genomgående har tagits emot positivt, det har visat sig ge en kroppslig medvetenhet som känns förnyande och även gett inre insikter som de tagit med sig ut i livet. Men meningarna går isär om och hur det hjälper dem i tango undervisningen till en bättre dans. / Pedagogical drama and body awarenessUsing pedagogical drama in tango teaching

Untune the Sky is a collection of ten original preludes, dances, and songs for microtonal viola da gamba in 7-limit just intonation with voice and live electronics that incorporates elements of Baroque music, traditional Irish dance music, extended just intonation tuning theory, and live electronic audio processing techniques. This thesis thoroughly describes the work and contextualizes its relationship to its historical and contemporary influences. The first sections explain why extended just intonation and viola da gamba were chosen as the central elements of the work. This is followed by a description of the structure, instrumentation, notational conventions, and intended performance practice of the work. The final section contains a musical analysis of the form, harmony, and structure of each piece in the collection. For researchers and interested performers, Appendix A contains a brief catalog of existing microtonal viol repertoire listed with a description of the microtonal techniques used.

This thesis will explore the execution of the monograph role of "Anton Chekhov" in the original one-act play, An Evening with Anton Chekhov. The play script, rehearsal and public performances of the piece are all self- generated by the candidate, with the proper assistance of the thesis committee. This written thesis serves as the completion of the thesis project, and includes analysis of several key areas of the development of the script and thesis role. This document includes the original script with endnotes and a structural analysis. Social and historical background of the character, Anton Chekhov, a real person, is presented. This background includes the history as it pertains to Anton Chekhov and the national mindset in pre-revolutionary Russia. This background is integral in not only the development of the character, but also of the script which supports the character. Much of what is contained in the script is from correspondences, anecdotes, and written material from and about Anton Chekhov. These materials will be used as interpretive tools in the development of the character, and includes clues to physical appearance and personality. The character analysis contained herein is, in part, a reflection of these historical and environmental concerns. In addition, external and internal portrayal and the means used to achieve them are discussed. These means include physical and vocal techniques for the stage in conjunction with the use of emotional recall, behaving "as if," and being emotionally and energetically present for the acting partner. Since this is a "one man show," the acting partner will take the form of the audience as other or confidante. This phenomenon, and its effect on the performance, is included in the written thesis. The acting approach in execution of the monograph will also be reflected in a journal, which will contain a record of the successes, challenges, choices and adjustments made in the rehearsal/performance process. Included among these will be the various adjustments made in order to achieve a higher level of spontaneity in movement and transition, and how this semi-improvisational approach aided in adjusting to each unique audience in performance. Analysis will be provided by members of the committee. Dr. Julia Listengarten and Mark Brotherton will submit performance analysis, while the committee chair, Dr. Donald Seay will also provide rehearsal reports. Script work on An Evening with Anton Chekhov will begin in October of 2005, with rehearsals commencing on February 6, 2006. Two performances will be given at the Black Box theatre on the campus of UCF on Monday, February 27, and Tuesday February 28, 2006.

This master thesis analyses notational and textual methods of composing for improvisation. Ways of integrating space for improvisation, guided at different levels depending on the amount of information given, into a composition. The least guided being a one- or two-words exhortation (e.g., “play free!”) up to a clearly defined progression, with a specific number of bars, chords and rhythm. How the players involved in each compositional project reacted − intuitively, intellectually and with their instruments − to the given information has also been analysed. I have integrated information and space for improvisation in four of the five projects I wrote during my studies. Two original arrangements for big band, one composition for small chamber group, and eleven shorter pieces for sextet performed in my final exam concert. I also mention some compositional aspects and challenges I experienced in writing for wind ensemble, where I decided to not include any space for improvisation. Throughout the thesis I also describe situations, experiences, and anecdotes from my own background as instrumentalist and improviser, and how much they sometimes influenced the next step taken. This serves the purpose of putting the creative process of composing and improvising, the choices made while working, in a broader contest of life experienced.

Denna text är ett självständigt arbete som genomfördes inom ramen för den högskolepedagogiska kursen på Kungliga Musikhögskolan (KMH) läsåret 2020/2021. Syftet med arbetet är att, med ett högskolepedagogiskt perspektiv, belysa ämnet jazzsång med utgångspunkt i såväl mina egna som andras uppfattningar om ämnet. Inledningsvis redovisas kortfattat hur instrumentet sång såväl grundläggande som mer specifikt i jazz- och improvisationsgenrerna. Några exempel ges på tekniker som tillämpas för att utveckla improvisationen inklusive några metoder jag själv har använt och jag förklarar även varför jag valt att använda dessa och refererar även till studenters reaktioner på dessa metoder. Vidare identifieras och diskuteras olika för- och nackdelar som kan finnas med att ha sång som instrument när det handlar om improvisation, dels utifrån aktuell forskning om hjärnan och dels ur ett psykologiskt perspektiv. För att samla uppfattningar om just jazzsång hos professionella sångare och dansare samt hos studenter genomfördes en enkätundersökning. Deltagarna fick svara på frågor om vad de tycker att sångstudenter inom improvisation och jazzgenren behöver lära sig för att förberedas för ett professionellt yrkesliv och om deras uppfattningar om hur högskoleutbildning i jazzsång bör gå till. Mot bakgrund av de erfarenheter som enkätundersökningen gav presenteras avslutningsvis konkreta utvecklingsförslag som skulle kunna leda till en bättre undervisning och utbildning för de musiker som studerar med sång som instrument i högre musikutbildning.